Statusen här hemma på Drömgården!

(inlägget innehåller två reklamlänkar)Åhå, tack Gud för fredag!

-Vilken smått skrattretande Bergochdalbanevecka undertecknad haft!

Pepp ena sekunden, supermelankolisk nästa. Lycklig hit, vemodig dit, älskar så hjärtat gör ont. Löven faller, känslan av förgänglighet, tröttheten som anfaller i takt med mörkret. Jag äär ju en människa med oooerhört goda tillgångar till mina känslor. Ooohlala, ej så stabilt ibland alltså. Efter att jag hade varit ute och sprungit en riktig meducirunda igår, sådär så att jag drog hemifrån opepp men landade hemma pepp igen. Jaa då toppades veckans misstänkta hormonhärva i kroppen, med ett häärligt migränanfall. Så nu har jag sovit ruset av mig och är vaken tidigare än någonsin. Av mig själv. Ganska så mysigt ändå, att vakna utvilad, tassa upp i mörkret och tända ljus och vänta in att älskade ska vakna.

 Är så förbenat tacksam över ynnesten att få vara hemma med dom.

Storebror, så liten men så klok.

Så kär och ”stolt” som han säger, över sina syskon. Jag älskar att han trivs så med småvännerna på Förskolan dom timmarna han är där. Och det där nya torsdagsnöjet, att susa iväg en sväng på dans, är så gulligt att man dånar ju. Men tänk ändå, så stoor han blivit! Hans mesta tid är ju här hemma förstås, och här pågår pyssel och bokstavspåtande blandat med en stor byggperiod i livet. Plusplus (såna HÄR ni vet) och ”maskiner” hej vilt av bästa briogrejerna (HÄR hittar ni dom, en varmt, varmt tips!) är vad som går varmast just nu. Bädda sängen har han börjat göra själv också. För att ”hjälpa dig mamma”. Alltså.. min fina Prins Darling. x

Juni, då. Min coola, kavata älsklingstjej.

Fullkomligt älskar att få bjudas in i hennes tvååringsvärld. Vi bygger pussel, pysslar förstås tillsammans med storebror, sörplar kaffe vid lilla bordet ”inne på lumme!” (inne på rummet, för den som inte förstod!). Älskar småäventyren. Som när vi går promenad tillsammans. Stannar minst tusen gånger. Hittar en sten. Plockar upp. Går några steg till. Tittar på löven som faller från träden. Plockar upp olika löv från marken. Undrar tillsammans vad dom är för färg. Bär dom med oss hem.

… och slumrar sedan på kökssoffan, så trött av hela alltet.

 

Och så Bertil då. Gullisen.

Som strösslat hjärtenära med doptackkort. Han som mer och mer lär sig att greppa tag i saker lite mer medvetet. Som försöker ”prata och sjunga” och har så gullig röst att jag går av. Sticker jag iväg på tur själv, typ en prom eller springtur, så är det alltid med lite miniseparationsångest..

Men stackars lillvännen, har blivit förkyld. Hade igår sån hosta att jag bara ville hosta åt honom. Låter så otäckt. Igårkväll fick han plötsligt prickar i härliga små vecken på armarna och benen.. men inte värmeutslag utan något annat, typ nässelutslag. Mycket mindre idag. Men jag ringer hellre en gång för mycket än för lite, så strax ringer hälsocentralen upp och vi ska få rådgivning så får vi se sedan. Lillprinsen är sådär löjligt obrydd om hela alltet, så det gör mig också lite lugnare..

… och där, är hela gänget vaket för fredag! Alla halsband och armband, byggdelar och pussesugna kinder är redo. Även mamman, känner sig faktiskt på banan. Inte en gråtkänsla så långt ögat når. Wow!

 

Såå skönt med helg i sikte nu. Känns som att jag inte träffat den skäggige på hela veckan och jag kan bli vinglig för mindre, liksom. Min klippa, ju! I eftermiddag åker bara han och jag, och Bertils förstås, iväg en sväng till stan för lite ärenden. Känns ändå så mysigt, vet att chansen för samtal som pratas till punkt kommer att ges och det är så fint.

Ok. Statusen här hemma på Drömgården, där har ni den!

Önskar er en härlig fredag!

Lillafrun

30 minuter Höstgympa!

Ok. Höstmörkret. På väg. Mer och mer. Viktigt att vi fyller på med god energi. Viktigt alltid, förstås. Men jag upplever att det nu och några månader framåt är som trögast att träna, men på samma gång behöver jag det så.

En promenad. En springtur. Med eller utan småttingar. Ett gympapass.. tabata, styrka, hög puls varvat med syriga muskler eller fokus åt det ena eller andra hållet. Det spelar ingen roll, egentligen. Bara jag får min beskärda del av motion, så mår jag så gott och orkar så bra.

Jag mår så bra av att träna. 30 minuter av mina 24 dygnstimmar och jag är som om (ja oftast i alla fall) jag varit på ett par, tre återhämtningsdygn på raken. Och nej, jag motionerar inte varje dag, men vill och försöker hålla mig till att röra på mig på olika sätt mestadels av veckans dagar. 

Idag gympades det inomhus. Och jag lovade er som glimtade på instastories, att posta lilla gympapasset till er. Har provat ett nytt upplägg nu ett par gånger och gillar det. Vi kan kalla det….

-30 minuter Höstgympa!

30 minuter rörelse. Kondition och styrka blandat. Tänk passet i tre block;

Block 1. Uppvärmning. 10 minuter. RÖR DIG!!! Inte svårare än så. Låt känslan och fantasin (och musiken!) styra dig. Upphopp, högaknän, spring på stället, småjogga, gör ett par utfallshopp, fortsätt småjogga, dansa järnet ett slag, gör fem djupa grodhopp, boxas, hoppsa-steg och så vidare. Håll dig i rörelse hela tiden och gör dig varm i hela kroppen. (Det här är perfekt om du är småttingförälder också, mina barn ser det här som roligaste leken!)

Block 2. Styrka. 3 övningar. 10 repetitioner per övning= ett varv. Gör 4-6 varv, med den vila du behöver emellan övningar/varv. Gärna så lite vila som möjligt, ingen fara om pulsen är hög!

Idag valde jag; Armhävningar, rygglyft och fällkniven (kika HÄR om du undrar hur den ser ut). Välj övningar utefter DIG. Väljer du armhävningar, gör dom på tå eller knä. Båda är hur bra som helst. Gör inget som känns tokigt eller gör ont på dumt vis. Mjölksyra är en sak, men ja, ni förstår!

Block 3. Pulsfinal in i mål! 

Titta på klockan, du ska ta dig i mål på sammanlagt 30 minuter. Nu gör du precis som i början av passet; RÖR DIG! Men låt dig nu få upp pulsen högre än då. Jag gjorde såhär; småjoggade, hoppade 10 utfall, hoppade 10 grodhopp, småjoggade. Och lät det bli mitt pulsfinalvarv, som jag gjorde om och om igen tills klockan ringde och svetten lackade.  

 

Andas. Pusta ut. Klappa dig själv på axeln, för att du gett dig själv 30 goda minuter av god rörelse!

Lycka till! Och ha det så gott så hörs vi snart igen!

Lillafrun

 

Veckofunderingarna!

Liten hjälper stor.

En Skrålla har favoritstund.

En herrans massa bakande av olika de slag.Kalljästa frallor (recept HÄR) ger alltid ett jubel när det finns här hemma.

En mamma som pustar ut efter en utav veckans tanka-energi-stunder.

En alldeles nybliven fyramånadersälskling i skön, skön sömn. Vacker symbol för V i l a.

 

 

Oohlala!

-så den där första oktoberveckan susade fram!

Det fullkomligt flödade ut energi för allt från småttingliv, till renovering och en herrans massa kalasfix. Både jag och M är såna som klarar högt tempo och mycket på agendan, men vi är inga maskiner. Så vila och återhämtning är förstås också så viktigt för oss. I helgen har vi bromsat in så skönt och vilat upp oss. Ok, lördagen var kanske inte så mycket broms. Då ägnade vi oss åt att dels städa upp efter kalas men också stöka ner… sågade klart runt fönsterna som satts in i sovrummet och spånade ner en masse. Men till kvällen var hemmet spånfritt och vi knatade iväg för knytiskalas med M´s familj, så mysigt. Igår då, var det broms på riktigt. Vi tankade energi och vilade upp oss. Löpning, spastund i pappas vedeldade bastu och middag med soft återupplivande av höstiga grytan från kalaset.

 

Nu väntar ny vecka. Den kommer fyllas med lite allt möjligt. En sväng till stan för att prova ut ny glasögonbåge (igen, jag vet), bvc-besök för Bertil. På onsdag hoppas vi att vädret är med oss så att vi kan maxa med målning och hinna precis allt vitt som är kvar på den allra sista väggen. HemmaMammaPyssel. Tänker att bloggen kan få sig en härlig vecka också. Inlägget med min nya kapselgarderob väntar er, funderar på att göra er en liten inblick i hur det ser ut här inne också med nya fönster och förstås blir det något gott recept. Låter det bra?

Önskar er en härlig måndag!

 

Lillafrun