Att visa lite Drömgårdschaparall täckt i majskrud!

Och så svänger vi av in mot Drömgården!

Det grönskar och cyklar är härs och tvärs.

Det här är precis den vy som gjorde mig så nyfiken på platsen, för sisådär fem år sedan. Ni vet, när jag kommer hit där vi nu är i bild.. så infinner sig en hemma-känsla utan dess like. Har så alltid gjort, menar jag.

Snart, snart har gården varit våran i fyra år. Och är vi schysta mot oss själva, den skäggige och hans frruuuga (som Minimannen busigt säger), så tittar vi bakåt för ett slag och ser att, ja just det, det haar hänt en del. Än om det känns lite som att det är hajchaparall här och där just nu..både inne och ute.

Låååt mig presentera ”Bonden Bloms”, aka Min Älskade Mans, senaste uppfinning!

Vi kan kalla den; Den Svischande Spånkanan!

På andra sidan Verandan står fortfarande åbäket till Spånsugarmackapär kvar, men kompletteras nu med denna nya ”uppfinning” för att kunna kana iväg det sista spånet från övervåningen.

I vissa rum är det liksom föör risigt och ratigt i spånet för att kunna suga upp med ett smalt rör. Skitjobb deluxe att handskotta, men det går ändå bra och vi börjar se ljuset i spånraskets tunnel.

Det är tacksamt med majskrud, tänker jag.

Jag väljer att vila ögonen på annat än det ratiga..

Som superkoncentrerade på-jakt-Fransson i grönskan,

… efter att inte alls ha fått tag på den där flugan han gav sitt allt till att fånga. Så spatserar han vidare längs lillvägen..

En liten stund av renoveringsluftande, ja. På renoveringsplanet så lever vi för målbilder just nu, för hujedamig så vi är less på spån nu, som ni kan ana. Men samtidigt har det reglats golv och ordnats för trappa och så emellan, för att inte helt bli tokig. Sssnaaart går vi uppför den där vackertrappan… genom rummen med rejäla trägolv och väggar klädda i pärlspont eller vackra tapeter…

 

Tisdag då! Det här känns som en revanschvecka. Idag har jag sprungit med minstingarna i vagnen, serverat lyckliga storasyskon glass ute på gårdshustrappan efter mellismackan och flinat så stort åt lillprinsen att det nästan värkte i kinderna, där han försökte säga ”wooow” i gungans fart. Typiskt bra majtisdag.

Vill man se glimtar i filmforma<t så rekommenderar jag er att följa oss inne på instagram (@lillafrunsdagbok) och kika små storisarna!

 

Hoppas att ni har haft en bra dag, ni med!

Lillafrun

Uppdatering i renoveringsresan!

En liten uppdatering i renoveringsresan, där vårt fulla renoveringsfokus just nu, äääntligen är på övervåniningen!

I början av året reglades taken klart och innertaket kom på plats, slang för eldragning drogs och som toppen av hela alltet isolerade vi med den fina cellulosa-isoleringen (läs mer HÄR)

Därefter, stod punkten ”tömma golven på spån” på att göra-listan. Något som i skrift bara är några ord men som i verkligheten är ett hästjobb.

Mannen byggde en Bonden Blom-liknande Spånsugarmackapär och jag törs inte fundera på hur många timmar han jobbat med spånsugning sedan februari.

Men är det något han är, den där skäggige, så är det idog och med det största tålamodet i besittning. Så golv efter golv, har blivit tömda. Och med mackapären blir det minimalt med hantering av plastsäckar fyllda med spån, som måste kånkas. I stället hamnar allt i en container på en gång.

Ok. Vi tar en liten titt! Upp genom vår tjuuusiga trappuppgång…!


Lite piff… Ett tjusigt fläktelement. En tjusig kattmatshink. Och en tjusig brandis-radio toppar den där plastdörren så bra, tycker jag. Håller ni med?

Äh. Skit samma. Nu går vi upp!

Precis där vi står nu, där kom man upp för den gamla trappan. Men som ni ser är det nu reglat för golv där, ja i hela långa hallen faktiskt (tack Svärfar som lördagsdejtat M två helger på raken!!)..

En känsla av Den Riktiga Golvnivån.

Magi ju!

Vi kommer att lägga icell-skivor i golvet också, för ljuddämpning. El ska dras också, genom golven och ner till nedervåningen. Men därefter kan det efterlängtade vackra trägolvet få komma på plats. Seeen är det ju bara väggar kvar och seeen flyttar vi upp!!

Ok. Jag lugnar mig… låt oss kika till vänster i bilden ovan!

Sixtens rum.
Där är spånet tömt, bara lite ruffs kvar att suga med räserdammsugaren. Men där håller en stock på att ”hängas upp”. Det är så häftigt med detta tvärgamla hus, så oj.
Timmerstocken hade här ”hängt” sig lite och håller nu på att dom-kraftas upp… dras upåt alltså.. vilket gör att taket nedanför detta rum (vilket är salen) ser ut som en våg… plösligt högre på mitten på grund av denna dragning. Ja, ja… ”det blir bra till slut”.
Jag ser målbilden, ett gulligt Minimannen-rum i blått, som han önskar. Med såpskurade golvet fyllt av leksaker. Prins-sängen som står där i hörnet och väntar på kväll…. ganska så härligt med målbilder när det i verkligheten ser ut som skrot och man behöver peppa sig!

Men vi vänder om igen, går ut i hallen och traskar mot sovrummet..

Där har vi flytta tilja för tilja, tömt golvet på spån och förra helgen började M med något peppigt; att prov-hyvla det där drömgolvet vi så önskar kunna ha kvar.

Och hur gick det då?

… alltså; BRA!
Det ser superfint ut redan nu. Gammalt. Men fräscht, liksom. Hyvlat. Möjligtvis lite slipning. Men sedan bara linoljesåpa.. åååhåh!

Vissa av tiljorna är upp mot 40-45 centimeter breda. Enormt vackra!

Så vad som pågår just nu; Det reglas för nya golv, i Sixtens rum flirtas det med timmerstock som ”hängt” sig, drömgolvet hyvlas i sovrummet.. och imorn, då kommer en Trappsnickare hit och mäter upp för nya trappan. Tjoho!

För det väärsta nu, är när man jobbat klart där uppe och ska ner för den där förbaskade rangelstegen som just nu är vår enda uppgång Då är jag så arg att jag nästan gråter. Och allt är förstås på grund av livrädsla. Men ”ner kommer man alltid”, hejar mannen på.. med flinet på snedden. Han vet inte vad överlevnadsinstinkt är han!

En liten uppdatering, ja! Det syns inte så värstans mycket bland allt spån och stök.. men! -det går framåt, och det känns så himmelens härligt!

 

Lillafrun

 

Renoveringsprat – Förberedelser för Den nya trappan!

God morgon!!

(Jopp. Lika energisk E som ni kan ana idag, efter ett par dagar i slow-slow tempo)

Ok. I bild ovan? Den andra änden av Lekrummet, den ni iinte fick se förra veckan i det HÄR inlägget. Just precis för att den delen inte finns längre, kan man säga.

Konstverket från tvåårige Minimannen är alltså putsveck.

Husets största garderob (t.v.) och Linneskåpet (t.h.) är rivet. Just för att där ska en ny trappa flyttas in. Vill ni se ett smärre kaos? Ok. Titta här;

… här var bara hälften av vad som gömde sig innanför dörrarna, urplockat. Puh. Fast egentligen inte den minsta suck för det känns så himla peppigt när vi börjar komma fram till såna här roliga nu-händer-det-grejer-här-inne-saker.

Ett Dreamteam!

Och här står mannen på övervåningen i det som vi kallar för Trapprummet.

Ler i en röra utan dess like. Bredvid ett alldeles nyss uppsågat hål i golvet.Just nu är ”trappan” lite för vinglig för att någon med någon som helst överlevnadsinstinkt ska gå där.. det vill säga; min moodige man trippar förstås upp och ner…

Om vi kikar från hallen sett. Här ovan ser ni före den skäggige varit framme med motorsågen… och här kommer efter;

Tada!

Det känns så himla naturligt att det är här man ska ska trippa upp och inte mitt i huset som trappan är nu.

Där det är mörkare i timmerstommen har det tidigare varit en murstock..

På bilden ni ser ovan är vi så att säga inuti gamla Garderoben och Linneskåpet.. och som ni ser har ”Stackars” barnen nu en mycket fladdrig vägg i ena änden Lekrummet..men nix, de lider inte ett dugg faktiskt!

 

Så då vet ni. Vi suger inte bara spån just nu. Vi river och grejar för en ny trappa också. Så spännande! Och än fastän trappan inte ens börjat byggas, så är jag förstås redan framme i drömmiga funderingar såsom vi vill ha tapet eller pärlspont i trappan.. vad tycker ni?

 

Nu ska vi göra onsdag av den här dagen. Tack fina, fina ni för alla söta hälsningar till oss. Vi kröp, samtliga nybadade, ner i renbäddade sängar igår i ett korsdragsvädrat, klorin- och såpadoftande (nästan stinkande), väldigt välstädat hem igår..och har sovit ruset av oss alla. Idag verkar alla pigga men förstås är det ingen som susar iväg bland människor ännu. Men idag orkar vi nog ta oss ut på gården och lufta oss i alla fall, det ser vi fram emot. Vi såg en kontrast genom fönstret alldeles nyss, dess fågelsång är bland det vackraste jag vet om..

Hoppas att ni får en fin onsdag så hörs vi alldeles snart igen!

 

 

Lillafrun