Uppdatering i renoveringsresan!

En liten uppdatering i renoveringsresan, där vårt fulla renoveringsfokus just nu, äääntligen är på övervåniningen!

I början av året reglades taken klart och innertaket kom på plats, slang för eldragning drogs och som toppen av hela alltet isolerade vi med den fina cellulosa-isoleringen (läs mer HÄR)

Därefter, stod punkten ”tömma golven på spån” på att göra-listan. Något som i skrift bara är några ord men som i verkligheten är ett hästjobb.

Mannen byggde en Bonden Blom-liknande Spånsugarmackapär och jag törs inte fundera på hur många timmar han jobbat med spånsugning sedan februari.

Men är det något han är, den där skäggige, så är det idog och med det största tålamodet i besittning. Så golv efter golv, har blivit tömda. Och med mackapären blir det minimalt med hantering av plastsäckar fyllda med spån, som måste kånkas. I stället hamnar allt i en container på en gång.

Ok. Vi tar en liten titt! Upp genom vår tjuuusiga trappuppgång…!


Lite piff… Ett tjusigt fläktelement. En tjusig kattmatshink. Och en tjusig brandis-radio toppar den där plastdörren så bra, tycker jag. Håller ni med?

Äh. Skit samma. Nu går vi upp!

Precis där vi står nu, där kom man upp för den gamla trappan. Men som ni ser är det nu reglat för golv där, ja i hela långa hallen faktiskt (tack Svärfar som lördagsdejtat M två helger på raken!!)..

En känsla av Den Riktiga Golvnivån.

Magi ju!

Vi kommer att lägga icell-skivor i golvet också, för ljuddämpning. El ska dras också, genom golven och ner till nedervåningen. Men därefter kan det efterlängtade vackra trägolvet få komma på plats. Seeen är det ju bara väggar kvar och seeen flyttar vi upp!!

Ok. Jag lugnar mig… låt oss kika till vänster i bilden ovan!

Sixtens rum.
Där är spånet tömt, bara lite ruffs kvar att suga med räserdammsugaren. Men där håller en stock på att ”hängas upp”. Det är så häftigt med detta tvärgamla hus, så oj.
Timmerstocken hade här ”hängt” sig lite och håller nu på att dom-kraftas upp… dras upåt alltså.. vilket gör att taket nedanför detta rum (vilket är salen) ser ut som en våg… plösligt högre på mitten på grund av denna dragning. Ja, ja… ”det blir bra till slut”.
Jag ser målbilden, ett gulligt Minimannen-rum i blått, som han önskar. Med såpskurade golvet fyllt av leksaker. Prins-sängen som står där i hörnet och väntar på kväll…. ganska så härligt med målbilder när det i verkligheten ser ut som skrot och man behöver peppa sig!

Men vi vänder om igen, går ut i hallen och traskar mot sovrummet..

Där har vi flytta tilja för tilja, tömt golvet på spån och förra helgen började M med något peppigt; att prov-hyvla det där drömgolvet vi så önskar kunna ha kvar.

Och hur gick det då?

… alltså; BRA!
Det ser superfint ut redan nu. Gammalt. Men fräscht, liksom. Hyvlat. Möjligtvis lite slipning. Men sedan bara linoljesåpa.. åååhåh!

Vissa av tiljorna är upp mot 40-45 centimeter breda. Enormt vackra!

Så vad som pågår just nu; Det reglas för nya golv, i Sixtens rum flirtas det med timmerstock som ”hängt” sig, drömgolvet hyvlas i sovrummet.. och imorn, då kommer en Trappsnickare hit och mäter upp för nya trappan. Tjoho!

För det väärsta nu, är när man jobbat klart där uppe och ska ner för den där förbaskade rangelstegen som just nu är vår enda uppgång Då är jag så arg att jag nästan gråter. Och allt är förstås på grund av livrädsla. Men ”ner kommer man alltid”, hejar mannen på.. med flinet på snedden. Han vet inte vad överlevnadsinstinkt är han!

En liten uppdatering, ja! Det syns inte så värstans mycket bland allt spån och stök.. men! -det går framåt, och det känns så himmelens härligt!

 

Lillafrun

 

Renoveringsprat – Förberedelser för Den nya trappan!

God morgon!!

(Jopp. Lika energisk E som ni kan ana idag, efter ett par dagar i slow-slow tempo)

Ok. I bild ovan? Den andra änden av Lekrummet, den ni iinte fick se förra veckan i det HÄR inlägget. Just precis för att den delen inte finns längre, kan man säga.

Konstverket från tvåårige Minimannen är alltså putsveck.

Husets största garderob (t.v.) och Linneskåpet (t.h.) är rivet. Just för att där ska en ny trappa flyttas in. Vill ni se ett smärre kaos? Ok. Titta här;

… här var bara hälften av vad som gömde sig innanför dörrarna, urplockat. Puh. Fast egentligen inte den minsta suck för det känns så himla peppigt när vi börjar komma fram till såna här roliga nu-händer-det-grejer-här-inne-saker.

Ett Dreamteam!

Och här står mannen på övervåningen i det som vi kallar för Trapprummet.

Ler i en röra utan dess like. Bredvid ett alldeles nyss uppsågat hål i golvet.Just nu är ”trappan” lite för vinglig för att någon med någon som helst överlevnadsinstinkt ska gå där.. det vill säga; min moodige man trippar förstås upp och ner…

Om vi kikar från hallen sett. Här ovan ser ni före den skäggige varit framme med motorsågen… och här kommer efter;

Tada!

Det känns så himla naturligt att det är här man ska ska trippa upp och inte mitt i huset som trappan är nu.

Där det är mörkare i timmerstommen har det tidigare varit en murstock..

På bilden ni ser ovan är vi så att säga inuti gamla Garderoben och Linneskåpet.. och som ni ser har ”Stackars” barnen nu en mycket fladdrig vägg i ena änden Lekrummet..men nix, de lider inte ett dugg faktiskt!

 

Så då vet ni. Vi suger inte bara spån just nu. Vi river och grejar för en ny trappa också. Så spännande! Och än fastän trappan inte ens börjat byggas, så är jag förstås redan framme i drömmiga funderingar såsom vi vill ha tapet eller pärlspont i trappan.. vad tycker ni?

 

Nu ska vi göra onsdag av den här dagen. Tack fina, fina ni för alla söta hälsningar till oss. Vi kröp, samtliga nybadade, ner i renbäddade sängar igår i ett korsdragsvädrat, klorin- och såpadoftande (nästan stinkande), väldigt välstädat hem igår..och har sovit ruset av oss alla. Idag verkar alla pigga men förstås är det ingen som susar iväg bland människor ännu. Men idag orkar vi nog ta oss ut på gården och lufta oss i alla fall, det ser vi fram emot. Vi såg en kontrast genom fönstret alldeles nyss, dess fågelsång är bland det vackraste jag vet om..

Hoppas att ni får en fin onsdag så hörs vi alldeles snart igen!

 

 

Lillafrun

Måndagshälsningen! (..på en tisdag, då saker kom emellan, så att säga).

Håhå, tisdag ju!

Men vi tar en Måndagshälsning idag. En liten tillbakablick, inför-nya-veckan-landning och några små planer i vanlig ordning. Ni förstår snart anledningen till lilla förseningen.
Helgen var så himmelens härlig!

Vinden tog i allt vad den orkade men solen sken, så gott. På lördagen hade vi bett om barnvaktshjälp av Farmor och Farfar, så Storasyskonen knatade dit medan Bertilen och vi päron jobbade här hemma.

Bertil är en sömntuta och med stora barnen på vift kunde jag passa på att renoveringsjobba medan Minsting marathonsov. Så himla roligt! Jag lindrevade och isolerade. Medan M sög spån timme efter timme. 

Ooh, man blir alldeles vingelkantig av stökiga bilderna, jag vet. Men! Vi har aldrig varit närmre ett färdigt sovrum än vi är nu…!

Till kvällen var det Familjemiddag med Svärfamiljen.

Förfärligt lyxigt att få avsluta arbetsdagen så. Och mysigt att träffa storfamiljen, förstås!

Än om Brandismannen fick avbryta mitt i och susa iväg för timmar på Brandislarm. Men jag och barnen hade det gott och sen knatade vi hemåt när kvällen var mörk. Har sån knyck på det här med att bolla tre ungar nu att det ”går som hejsan!” som S säger. Jag nattade barnen och hade sedan långsammaste lördagkvällen i mannaminne. Sådär småtråkigt och smyghärligt, på samma gång.

Så blev det söndag!

Och på planen stod alla-tillsammas-jobb på övervåningen, medan bäbisen sov. Hur gulligt med en tvååring i snickarbralla?

Och titta här, några som hade det kungligt i sitt ”jobbande”;

Vi har ju ingen tv som ni vet. Men där uppe på övervåningen så fungerar såna moderniteter och det utnyttjade vi. Jädrans så festligt. Chips och film, mitt på cellulosaisoleringen! Haha, gulliga renoveringsbarn!

Så, där satt dom. Lilla Radarparet. I alla fall en liten stund.

Så tinades fika från frysen, grädde vispades och kaffe bryggdes. Älskade mamma och min Moster M kom på besök.

Det strösslades vackerblommor och karameller och kramar. Och så fikade vi, förstås. Så mysigt stund. Den lille nästan-tandlöse plutten höll med som ni ser.

Söndagsbad med efterföljande tuppis. Prick hur skönt som helst.

Inne i köket passade pappan och mamman på att träna. Dubbla pass. Något som händer väldigt sällan. Men ibland är det roligt med en riktig utmaning och vi anade att en brutal träningsvärk kunde vara på ingång dagen efter.

Till eftermiddagen hade vinden gett sig och vi gav oss ut medan middagen lagade sig själv i ugnen. Skitiga barn, är lyckliga barn! Vårtecken med geggig lillväg och vattenpölar att hoppa i. Ljuset, så enormt vackert! Äntligen är jag så redo för alltsammans och längtar efter varje lite vårtecken.

En helg. Så himmelens fin. Så blev det måndagmorgon;

Och det kaosigaste av kaos ni kan tänka er utbröt. Herr Äckelsjuka.

 ”Neej, vi skulle ha avvaktat att träffa små precis-friska darlingarna i lördags…”. 

Men men.

Den maximala oturen här var att jag och M blev hutlöst dåliga båda två, prick samtidigt. Med tre barn att ta hand om. Kaos, sannerligen. Att amma var en pärs. Men mitt i dagen igår kom Mormor och Morfar och hämtade två pigga storasyskon så att tvärsjuka föräldrarna fick vila… bredvid mjuka bebben. Vilken bragd dom gjorde.

Nu är det tisdag. Vi lämnar ett helt vidrigt dygn bakom oss. Alla har (yes, dom pigga storasyskonen åkte också dit till sist…och Minsting en mini-sväng)varit igenom äckelsjukan med efterföljande hög feber och sån värk i kroppen… som skrattsylta, så fick ju förstås jag och M dunderträningsvärk av dubbelpasset så kära hjärtanes som vi åmat oss, aldrig varit med om dylik kroppsvärk. Fascinerande hur pigga ungarna kan vara med hög feber, och själv känner man sig halvt kolavippad med 39 grader i kroppen..

Ok. Vi är igenom tunneln. Karantän deluxe pågår och vi klorinar och tvättar. Vi tar en stund i taget, vilar i massor. I veckan har jag planerat att visa er lite mer renovering och vad som gör mig alldeles vårnipprig just nu. Hoppas ni hänger på!

Önskar er en god vecka!

Hälsningar en lycklig över att vara ute ”på andra sidan”-tacksam..

..Lillafrun