Byggstatus här på Drömgården!

(inlägget görs i sponstrat samarbete med icell.se)

Oooh, den där förebilden är så grääslig ju. Och småsnöig..

Jo, jo.. Brädfodringsresan pågår. Del 2.

Med kanske den roligaste väggen att göra i ordning… den jätteskruttiga gavelsidan som man faktiskt ser så himla bra.. som inte täcks så mycket (av ett vansinnigt älskat och vackert äppelträd, menar jag).

Steg för steg börjar det likna något.. nya fönster och brädor kommer göra susen!

Vi jobbar på, hela familjen inblandad på sitt lilla vis.

Vi gör det allra, allra mesta själva. Tidiga morgnar och kvällar och så långt nu ljuset räcker.. till mitt i natten. Teamwork, svett och kärlek i massor kör vi med som recept på hela alltet.

Och då och då, dyker såna där änglar utan vingar upp;

Som en Farfar, som hjälper mannen där på ställningen. Eller Farmor, som hänger med barnbarnen eller skickar ett sms när man som mest behöver det; ”det finns köttbullar här snart!”… gudomligt.

När nya fönsterna är på plats, lockbrädorna är bortrivna så är det dags för isolering, innan ny vindduk och läkt sätts.. för att vara så miljövänliga vi kan låter vi den gamla, fungerande, isoleringen vara kvar men där det behövs ny…

..använder vi oss av en miljövänlig isolering, förstås.

Cellulosaisolering, både skivor och lösull. Känns gott i precis hela hjärtat. Mannen tycker också att det var väldigt smidigt att jobba med.

Läs gärna mer HÄR om iCell…

..ni kommer såklart få läsa fler ord här också, så småningom.. då det är denna isolering vi ska använda oss av när vi (ÄNTLIGEN!) ska ta oss ann övervåningen i höst på full fart.

Nu har vi alltså kommit så långt att vi börjat måla.

Och då vet man att det ändå är på ”andra halvan” på något vis. Där i bild är förra veckans drömmiga eftermiddag när vi fick hjälp av PappaMorfar att måla. Jag var en mycket skröplig mor då och var evigt tacksam över MammaMormor och mosterns hjälp som kunde leka med barnen under tiden när jag inte riktigt var i springa-efter-läge.

Mitt i allt arbete stannar vi upp och fikar och äter gott. Hur mysigt som helst!

… till 99 % är det ju M som jobbar med byggetoch gör ett så otroligt fint jobb. Och jag som myser med kidsen och sånt.  Men nu när det börjar målas är jag snabb att vilja vara med. Mysiga ammepauser blir det, förstås <3

Igår hade vi målningsdag. Då M har jour håller vi oss hemma i veckan och försöker hinna så mycket som möjligt.

Mamman målade och pappsen hängde med kidsen. Man får vara glad för varje liten stund av penseldragande.. strax innan middag; LARM. Bara för mig att klättra ner, gå till barnen, sno ihop middag. Mannen kommer hem. Vi äter. LARM. Igen. Bort med middagen. Mysa med kids. Göra dom klara för natten. Natta dom tre små. Och sedan upp på ställningen igen. Säga hej till den där brandismannen som då kom hem igen. Och måla betinget klart… då var det så kolsvart att vi precis inget mer såg. Puh.

.. så blev det första augusti..

Vi har sån där lite-för-skön-för-att-vara-sann-morgon. När alla vaknar i god tid, med lugn och myskänsla. Vi äter frukost här ute på verandan, alla tillsammans. Det är varmt och skönt. Nu sitter storasyskonen i fotöljen tillsammans och gluttar på sommarlovsmorgon, medan den skäggige spikar den ribb som inte är på plats och jag har en liten lugn stund och inväntar hungrig lillprins.

..spika resten av ribben/läkten, tillverka fyra knutbrädor, måla taksprånget, alla foder två varv till och ja, måla, måla, måla alltihop förstås..sen så!

 

Liten byggstatus här från oss.

 

Hoppas ni får en god första augusti!

 

Lillafrun

Torsdagkväll här på Drömgården!

Åh.

Vilken härlig sommardag, följt av helt ljuuvlig julikväll.

..En sån där himla drömmig torsdagkväll. Vi kramade mamma och pappa hejdå för några timmar sedan, efter en mysig spontanmiddag här hemma. Efter det har Minimannen hunnit kvista för en liten stunds häng hos Farmor och Farfar…. S stod och roooopade till sin Farfar, som kanske inte alls hade tid egentligen, men som kom och hämtade lillvännen sin som är hans bundis i alla väder. Hur lyxigt att kunna ropa efter sin farfar, förresten? … kan tillägga att S besitter en röstresurs vi inte har en aning om var han fått den ifrån.

Nu är det sena kvällen, solen är mjuk och värmen så skön. Samtliga småttingar sover. Storebror fick vara storebrorsvaken här ikväll och somnade precis nu bredvid mig, i sköna soffan ute på Verandan. Väldigt somrigt. Och han drömmer nog om den där glassen som nu ligger i frysen, som han och pappan kutade iväg och köpte av glassbilen för några timmar sedan. Glassbilen stannade alltid precis utanför vårt hus, när jag var liten alltså. Såna barndomsminnen när den där blåa kommer farandes och plingandes.

Juniflickan sover som en prinsessa mitt i Storsängen. Och Lillprinsen, 4 veckor idag, som växer så man nästan kan se det med blotta ögat, snusar i vagnen här bredvid.

Kvällslugnet….

Jag har precis skurat klart, lagt på nytvättad trasmatta i köket. Dörrar och fönster är öppna. Tvätten hänger på tork. Och blommorna har precis fått vatten. Och inne på lon är någon beundransvärd.

…och blandar gröngrå linoljefärg.

Vi har lite annat upplägg än förra året, gällande ”Brädfodringssresan”, alltså. M gör nu klart prick alla snickerier och så, för att när vi (ja, inte jag.. men ja ni fattar..) sedan ska börja spika, så finns allt klart. Inga stopp för ”jag måste bara gör ett överstycke till det där fönstret”… ett och ett i taget, typ. Det tog onödig tid konstaterade den där Snickarpappan, förra året. Jag måste bara visa;

Precisionen…nä, jag slutar aldrig att imponeras.

 

 

Nu ska jag sitta här och kika solnedgången, medan jag sörplar äppel-loka-crush och känner mig bortskämd. Bortskämd. På livet.

Lillafrun

Från Verandan!

God morgon lördag från Verandan!

Mjukaste sommartäcket fyndade jag för en mycket lagom peng häromdagen. På jysk. Ett sommartäckestips från mig! 

Vår älskade entré.

Den där Verandan ordnade Snickarmannen oss verkligen som ett smycke till huset. Och tänk. Vi som i första tanke tänkte ha en enkeldörr… men det blev liksom solklart att en Drömdörr var ett ”måste”. Så glad att vi tog det beslutet.

 

Får ofta frågor om huset och verandan…färgkoder och så vidare. Svarar på några frågor här nu;

 

  1. Vilken färgkod har ni på huset?

På fönsterna målar vi med en vit linoljefärg, titanzink. Närmsta ncs-kod är; 0402-Y07R

Fasaden är målad med Teknos Tranemo äkta linoljefärg vit.

Foder, midja, knutar etc är målad med en linoljefärg som heter 7 % Grön Umbra (Närmsta ncs-kod är; S15o2-Y. Och ”Drömdörren”, vår ytterdörr, är målad med densamma fast med en procentsats på 15 % (Närmsta ncs-kod är; S2502-Y).

2. Hur högt är räcket från trappa till överliggare?

-från golvet, själva verandan, till räcket är det 90 cm. Vid trappan har vi satt (det lutande) räckets överliggare så att den möter (linjerar med) höjden på den horisontella överliggare, d.v.s. den som är 90 cm över verandagolvet. (Går det att förstå hur jag menar?)

3. Vart har ni fått tag i krönlister och konsoler?

– Kring fönsterna snickrar M krönen själv, med hjälp av en krönlist (på mitten av våra fönster/dörrkrön) som är densamma krönlist som vi har på verandan. Den krönlisten kommer från ett lokalt hyvleri här hemma i Högakusten. Och konsolerna kommer från Nordingrå trä.

 

Jag sitter här ute på Verandan nu.

Den här majmånaden är nästan overklig, alltså. Vi har fått börja påminna oss om att det ju baaara är maj!, när det ofta nu känns som högsommar. Tänk så himmelens lyxigt! Just nu sparkar pappan och barnen boll, mamman har diskat undan frullen (vi har typ börjat vänja oss igen vid att vara utan diskmaskin, men snaaart borde den nya anlända gården) och passar nu på att kika in här en snabbis.

Nu väntar härlig lördag. Först timmar här hemma, sedan hela två kalas på raken. Minimannen är så taggad att han vaknade kring 05 i morse och försökte väcka Lillasyster med ett högt; ”Juni, idag ska vi på tvåå kalas!”… varpå hans trötta morsa halvt brölade ”men Sixten, det är typ natt, soov!!”…. och så gjorde han det, en sisådär tre timmar till. Tack älskade barn.

 

Somrig och kalasig majlördag här, mao.

Hoppas att ni får en fin lördag så hörs vi snart igen!

Lillafrun

18 check, 7 kvar…

Mamman; ”Sixten, snäälla kom ner till mamma. Du får choklad då!? (ungen älskar choklad)”

Sixten; ”vad ä det för choklad då?”

Mamman; ”vilken du vill, bara du kommer ner. Mamma kan inte andas när du är där uppe!” (än om hon vet att pappan står precis bakom)

Sixten; ”…mmnä, jag vill inte ha choklad. men taack, det var snällt att du frråga!”

Den där ungen, alltså. 

Ok.

Det går framåt här på Drömgården. Så härlig känsla! Än om vi tycker att vi har det så bra här hela tiden.. så är det så skönt att få känna att saker checkas av, såklart. Det här med att byta fönster på ett helt hus och brädfodra om är förstås ett utav dom större projekten vi har på renoverings-att-göra-listan. Det kommer kännas himmelskt när det är klart.

18 nya fönster är insatta.. 7 kvar. Entrén och dom två pardörrarna (balkong-, och altandörrarna) är inte inräknade då. Så joo, huset kommer ha fått sig en rejäl förvandling inom någon månad när vi förhoppningsvis är i mål. Svärfar är med i alla fönsterbyten och det är som ni kan ana, hur mycket värt som helst för oss. Dom är typ världens gulligaste team dom där två, Farfar och Vackerpappan. Jobbar så sammansvetsat på far-och-son-vis. <3

Ständigt med den tredje generationen Snickarman i hälarna.

Igår sågades det för tre nya fönster som ni ser. Åhå, så roligt! 

 

Nu väntar måndag. Jag ska kila ut och fortsätta med tokigheterna jag började med igår och har sån träningsvärk efter idag att det är löjligt. Ett barnmorskebesök väntar i eftermiddag också. Det ska bli så mysigt att få lyssna på lillhjärtat igen!

 

Ha en god majmåndag, alla ni!

 

 

Lillafrun

 

Idag går startskottet för årets Fönsterbyte- och Brädfodringsbeting (Före-bild!).

Äntligen!

 

Till skillnad från förra årets fönsterbyten som började redan i slutet av januari, så har vi istället pepprat med målning och väntat in snösmältning, vilken vi inte direkt behövde vänta på förra året. Fräsig vinter i år, minst sagt! Idag är Svärfar här och hjälper mannen med dom allra första bytena. Så fantastiskt roligt!

Vårt Vackerhemmas (som S kallar hemmet) allra fulaste sidor… och dom som behöver brädfodringen allra, allra mest.. En härligt (ful) Förebild!

Visar er ritningen på hur fönstren kommer placeras så får vi verkligheten ”lite” senare… det tar ju sina månader det här, det vet vi. Men så vackert det kommer att bli till sist!!

Dagens Lördagsbestyr här hemma på gården, alltså. Första fönsterbytena. Jag vet faktiskt inte hur många snickarna tänkt hinna.

Jag och barnen hjälper till på bästa sätt idag; åker till älskade MammaMormor och PappaMorfar. Jag läängtar dit. Längtar efter att krama päronen och igen och igen säga tack för i onsdags och tack för att ni finns. Jag ska erkänna att jag är lite skärrad ännu och känner efter prick hela tiden om det är något nytt på gång. Och M frågar ungefär var femte minut hur mår du Emmeli?. När jag fick hittills kraftigaste migränanfallet jag haft, i påskas, så var jag beredd på att få ett regn med dagar av fler anfall eftersom det varit så med både S och J i magen. Men det kom ju ingenting mer då. Förrän nu då, veckor senare. Så nu vet jag inte vad jag ska vänta mig. Kan inte förbereda mig alls. Finns inga slutsatser att dra.. vad jag kan ha gjort, ätit, eller så innan jag får det. Bara hoppas på det bästa nu, mao.

 

Ta hand om er och hoppas att ni får en härlig lördag!

 

Lillafrun