Frostigt vitt, Andäktigt vackert och Vinterklädda små.

IMG_7835IMG_7872 IMG_7880 IMG_7853
Vi vaknar till fredag.

Utvilade. Frosten ligger som ett gnistrande täcke över gården. Det är andäktigt vackert. Sådär så att det nästan gör lite ont, ni vet? Hemmet är sådär härligt nystädat. Barnen kläs i mjuk plysch och mamman drar på sig ullunderstället. Katten kurar och spinner på kökssoffelocket. Solen lyser in genom fönsterna och det känns liksom bara. Idag, är en bättre dag.

I hallen ligger varma lilla Vinterjackan och väntar på att få användas. Himla skönt när man lyckas vara före den första köldknäppen. Bara några saker som fattas. Som en varmare mössa till Storebror.

IMG_7871

IMG_7869IMG_7875

Kavat på fötterna och Polarn i övrigt. Barnens (och mamman och pappans) favokombo.

Vi bestämmer att det här ska bli en Mysfredag. Mackjärnet tas fram och till frukost gör vi järnmackor med skinka, lite senap och mycket ost. Ingen vet till sig hur gott det är. Kaffet sörplas. Barnen börjar pyssla med sitt. När vi tänker på helgen och funderar på vad vi ska hitta på, är vi överens om att Byta Till Vinterdäck På Båda Bilarna, Ta Fram Fågelmataren och Börja Mata Fåglarna, är givna sysslor.IMG_7877IMG_7845

IMG_7846

Tar oss morgonruffsiga och ivriga en liten tur ute på gården. För att liksom hinna med det där allra, allra frostigaste. Med barnen som provar sina nya vinterskor och Lillan sin nya vinterjacka så sockersöt att jag kolavippar. Det var (är) så vackert ute. Någon utbrister det är snöö här, mamma! där frostkristallerna ligger. IMG_7839IMG_7842IMG_7838En herrans massa legobyggande. Pyssel. Och en alldeles ljuvlig tur med barn i vagn och mamman springandes har vi också ägnat åt oss. Fasligt tung springtur var det, men ändå förbaskat härlig. Särskilt efteråt. När Juniflickan vaknade, festade vi med god-fika. Det var ju flera veckor sedan nu. Och till skillnad från Storebror som inte åt sockersött förrän lääänge, så fick lilla Skrollan redan nu vara med på Chokladbollsfesten. Gissa lyckan. Faktiskt helt och hållet obetalbar. Och kladdig. Och pärlsockrig.IMG_7885IMG_7882

Nu är det kväll.

Hemma-pizzan ligger i magarna och barnen kollar lite barnprogram. Snart ska småttingar nattas och efter det väntar Emmeli-tid. Kanske rota fram något att se på Play och äta TuttiFrutti-karameller. Den här veckan har varit lite extrem för min Darling. Utöver Brandmannande, brandövande, Husritande och extrajobbande, är Mannen ikväll på uppdrag och sänder Hockey. Jag längtar efter honom, med andra ord. Massor. Men nu, börjar faktiskt helgen på riktigt och imorn är det Tillsammanstid.

Önskar er en god fredagkväll!

 

Lillafrun

Att stilla en längtan.

IMG_7135 IMG_7137

Det blev söndag och första dagen av oktober..

…så fort dagen var igång, var några mer än peppade på att skörda den sista delen morötter som är kvar. Det är dom, morötterna, och en liten tuss sallad som växt till ett miniträd, som är kvar att skörda. Ett rejält knippe fick det bli.

IMG_7145IMG_7148

Äntligen, skulle vi kanske få till det som faktiskt gjorde att mor och Miniman sådde morotsfrön på försommaren; Att Baka Morotskaka Av Alldeles Egna Morötter.

IMG_7149

En stund senare så stod den där! Drömmigt!  (Receptet finner ni HÄR)

IMG_7152
Och plötsligt var vi på väg till en vacker plats. IMG_7159IMG_7198IMG_7161Skogen, lilla sjön, tystnaden, lugnet. IMG_7153Fikakorgen med nybakt morotskaka var med, såklart.

IMG_7204-2Höstbarn förevigades.
IMG_7218-5Storebror och Lillasyster.

Mitt och mannens päronhjärta liksom smalt. Det är ju så häftigt. Två stycken minimänniskor. Två uppsättningar halva-halva mannen och mig.

IMG_7218-6…och det här med fotografering. Det är verkligen bland det roligaste jag vet.

Det var så vackert där vid lilla sjön.

IMG_7182

Och alldeles lagom till att vi tagit oss en liten skogstur, tittat på lugna vattnet och inte hittat en enda kantarell. Då, bestämde sig regnet för att komma. Vi gömde oss under tak. Sörplade kaffe, åt morotskaka och bara hade det så förträffligt. IMG_7232”Vilken tur, att vi har oss..”

…Utbrister den absolut vackraste lilla pojken jag vet. Hur kan det få plats så mycket människa i en så liten kropp? Oavsett. En ynnest att få vara med på färden, med en liten Juniflicka och Miniman. Alltsammans med den där skäggige som är min klippa genom allt.

IMG_7196

Så återvände vi sedan hemåt.

Men en stillad längtan.. efter Morotkaka och skogen. Dessutom, med hjärtat fyllt av en Riktig Guldstund.

En innerligt fin oktoberbörjan.

Ta hand om er <3

 

Lillafrun

Trädgårdsfix!

Måndagmorgnar som HemmaMamma är lyx.

Vi har ingen tid att passa, myser under täcket en extra stund. I morse tände vi ljus, kokade favoritgröten (grahamsgrynsgröt) och satt i lugnan ro. Idag har vi trädgårdsfix som plan. Så mysigt.

IMG_6945IMG_6947IMG_6955Jag fantiserar om våriga rabatter.

Men hittills, dom två höstar vi planterat jag och Minimannen, har vi inte alls haft någon tur. Första året tror jag absolut att vi planterade alldeles för djupt. Då kom det typ tre tullisar. Och i våras, kom det massor av scilla under äppelträdet.. hade ju varit ljuvligt att se dom blomma. Bara det att det då började byggas ställning och gå och gå och gå, precis där. Så dom stackarna trampades ner. I rabatterna grävde katten upp lökarna…..

-Men! Nu. Nu bara känner jag att det tusan är tredje gången gilt och kommer gå hur fint som helst. Hoppet! Det är stort.IMG_6946IMG_6954

Önskar er en god veckostart fina ni!

Lillafrun

Bättre sortens bristningsgräns.

IMG_6634

En Septembertorsdag.

Morgonbestyr tillsammans med småttingarna. Pigga barn och en mamma som vaknat med helt galen huvudvärk. Liknade ingenting men gav med sig, tack och lov. Storebror hjälpte Lillasyster knäppa sista knapparna på koftan, medan Lillasyster hade fullt sjå att sno av Storebror kepsen. Alltså den där synen. Gör mig galen. Av kärlek.

IMG_6640

Medan S lekte med småvännerna grejade jag och Juni ute i trädgården.IMG_6649

Hon är en så vansinnigt trevlig liten flicka att umgås med och så fullkomligt älskar hon att vara ute. Bli skitig och blöt och sånt är hur festligt som helst.

IMG_6651

Vi rensade bort sånt som blommat ut, var ledset och till exempel salladen som nu bara var hur stor som helst och inte alls så god. Luktärtorna fick såklart vara kvar..

Sen blev det tröttigt och då fick Lillan sova vagnen medan mamman gjorde innefix. Ordnade med tvätt, tog hand om blommorna inne och körde torsdagsstäd. Vi håller på och röjer, rensar och städar på alla håll nu känns det som, men det är skönt med helgfeeling på sin plats, i alla fall. Och det får man av såpa- och ajaxdoft. Sådetså.

Miniman checkade ut för helg, önskade fröknarna trevlig helg! ,åkte hem och firade in sin vanliga långhelg med vad som nästan är smått obligatoriskt; extra gott mellisfika. Idag blev det Mammas Chokladbullar och iskall mjölk. Jag älskar att ha i frysen. Både mat och fikabröd. Så mysigt att bjuda såna man älskar på.

Vi gick sedan ut och fortsatte i trädgården. S blev så pepp när han hörde att vi trädgårdsfixat. Så himla roligt att dom tycker om att vara med överallt. Det ena ger väl det andra, förstås. Vi har alltid låtit barnen vara med. Så länge det inte är farligt, förstås. Det kan absolut ta mycket längre tid än det skulle ha behövt ta, men det är det så värt tycker vi. IMG_6677
Ett tag var det lite som ett endaste intervallpass för morsan; när liten ettårig busunge på en sekund (typ) hann knata till klätterställningen och inom två sekunder till (typ), så var hon uppe och beredd att åka. Jag vågar för allt i världen inte lämna henne så, såklart. Så jag kutade mellan rabatt och minstunge, och hann varje gång till läget ni ser ovan. Puh. IMG_6674Storebror jobbade på.

IMG_6672

Åh. Dessa hjälpredor, alltså. Den bättre sortens, helt klart. Kära nån, hur mycket kan man älska utan att faktiskt kolavippa? Det känns som att jag är på bristningsgränsen varje dag. Vilken ynnest.

Ikväll har vi haft en jättejättekonstig kväll; Snickarpappan har i n t e snickrat. När det blev sovtid bäddade vi ner fleeceklädda ungar i vagnen och gick en lång och skön promenad. Alla fyra. Det har inte hänt på vad som känns som evigheter. Barnen är inflyttade och sover gott i sina sängar. Jag och M ska nattafika. Sista golven blev skurade alldeles nyss och ljusen är tända, så just nu är det en utav mina absoluta favoritkänslor.

Hoppas att ni haft en fin torsdag! Tänk, alltså; Imorn är det fredag! Förbenat härligt, visst?

Lillafrun

Allt möjligt!

Jag smög alldeles nyss ut från sovrummet…

Barnen sover sedan en lång stund, men jag har bara suttit där inne. Och lyssnat. På vad som för mig är som den vackraste musik. Deras andetag.

Själv är jag grusig i ögonen, har linoljefärg i håret och tänker tillbaka på helgen;

Vi har gjort lite allt möjligt.

IMG_6466Vaknade till lördag med morgondimman ute på lägdan.

M och Svärfar drog igång en riktig sån där tolvtimmars-arbetsdag. (Det är så nära nu, alltså. Liten pyttebit midja som ska upp, foder som ska på, plåtar som ska skruvas fast och sista ribben som ska upp. Ett par lager färg på det.. och sen. Oj, oj, alltså… det känns som ingenting i jämförelse med allt vi gjort).

Barnen och jag var då iväg till Mormor och Morfar. För typ världens mysigaste lördag. Storebror hade cykeln med och fick cykla på bästa lekvägen på jorden. Den som jag själv är uppväxt med. Lillan passade på att sova extramycket samt charma till sig ännu en livets Mormor-bulle. Mamman njöt av Hemma-hemma-tid, njuta varm brasa, äta mamma-lagad mat och sånt. Förutom att få träffa päronen, fick vi också träffa Moster M, kusin H och barnens lilla urgulliga tremänning M. Och så var det himla lyxigt att få sticka ut och springa också. Vi somnade gott till kvällen hela familjen.

Och idag vaknade vi till söndag, storm och spöregn. Och något som gjorde mig så himla, himla ledsen, fast som på ett sätt ändå fick mig att tänka; ”det hade kunnat varit så himla mycket värre. Tråkigt, javisst. Men.. ja, nu är det som det är, tur att ingen kom till skada”. IMG_6486Det var en stor, stor gren som hade brutits av på vårt älskade äppelträd.

Såg så sorgligt ut inifrån, men när jag kom ut så kändes det knappt som att det märktes. Det gjorde det ju, men det var ingen katastrof.IMG_6481 Jag älskar det där trädet och hoppas att det ska få leva ett tag till. Det är minst hundra år. Häftigt, tycker jag.

Nu ser man huset lite bättre, och det tror jag att mannen är smyg-glad över, fast ändå visade han sig jämn på munnen i morse, för sin lilla frus skull. Gulle Han.

IMG_6495

Vi har målat tillsammans idag, han och jag.

Barnen hade Farmor-och-Farfar-date vilket var längesedan nu så peppen var sådär total. Perfekt och mysigt på alla sätt. Jag och M kände lite sådär ”tillbaka-på-brottsplatsen-känsla”, av att kliva in i Målarverkstaden igen och börja måla bågar på nytt. Vi har inte börjat på vårt nästa års beting, utan målar färdigt den 2,30 m höga pardörr som ska sitta på gavelsidan, mot lagårn. Allt är ju förberett för den och så, alltså karmen sitter på plats men vi har valt att inte såga rakt igenom väggen för att det just nu inte riktigt passar med en dörr igenom när vi ju har våran säng mot den väggen. Men den ska förhoppningsvis inte stå där jättelänge till och då är det bara att såga upp hålet inifrån, den lilla bit som är kvar. Så det kommer helt enkelt till en början att se ut som en dörröppning utifrån, men inte inifrån. Skitsmart tycker jag. Så slipper vi såga i nya brädfodringen sedan, för att ta upp det där hålet i efterhand. En riktig M-och-Svärfar-lösning!

Nu är det bara duk för, på utsidan. Så det är dörrbladen som blivit målade idag… dom skulle bli målade under något passande tillfälle ”i slutet av sommaren”… ja, typ så blev det, ju. Efter det blev vi allihopa bjudna på himlagod Svärmors-middag, innan vi sedan traskade hemåt. Sån lyxkänsla, så.

Nu väntar jag in mannen som är ute för sista passet i snickeriet. Vi ska ost-och-kex-dejta i finsoffan. Känns som ett gott avslut på den här helgen. Som varit så fin, på många sätt.

Hoppas att ni har haft det fint, ni med. <3

Lillafrun