Ett kök redo för höstmys! .. och det där med att ha Supersvärisar!

Å.

Hej.

Hoppas att ni haft en bra helg? ..fylld med sånt ni tycker om och mår bra utav.

Jag njuter söndagkvällslugnet här.

Lyssnar på regnet som smattrar utanför, dom sovsnusande andetagen från småttingarna tre och så känner jag mig som en bortskämd knös efter den här helgen.

Ikväll kommer jag somna så gott. Med ro i själen. Ingen övermäktighetskänsla. Utvilad. Fastän jag gjort massor i helgen. Som att checka av saker från höstens önskelista. Och som att Storstäda köket på Farmorvis.

Förutom lilla slumrande Bertil som sällis. Så var jag alldeles själv under mina storstädningstimmar igår. Har inte hänt sedan början på 2014…! 

En ny Farmorstickad kofta till Juniflickan lämnades och sen susade Storasyskonen iväg med sin SuperFarmor och hade mystimmar. Var på jippo nere på byn, hoppade i hoppborgar och fyllde hjärteaskarna med härligt.

Och för mig som mor här hemma. Kändes det så himla unnigt, att få beta av en drös världsliga men härliga saker.  Bara det där att få göra en sak i taget för ett slag… Det kändes så gott, alltsammans.

Som mamma är man inte mycket själv. Särskilt inte som mamma till tre (!) ljuvligheter, där alla tre är ganska så små och behöver en massor. Jag älskar, älskar, älskar Mammalivet. Har inte alls stort vara-själv-behov. Att vara med barnen är det bästa jag vet.

Men, jag var på spa igår, alltså. När jag fejade runt i hemmet, hörde mina egna tankar för ett slag, åt lunch med båda händerna och så vidare. Allt, med vetskapen av att små storasyskonen hade det hur bra som helst. 

Den här första Vardagsveckan blev som jag nu tjatat om; en Räserstart. Vi säger käftsmäll. För att vara lite dramatiska.

Helt sonika Uppstart av Vardagslivet med ny familjekonstellation.

En familjekonstellation vi fullkomligt älskar och inte skulle vilja byta mot något, men som absolut inte, särskilt inte nu till en början, är någon lätt-som-en-plätt-grej.. än om ungarna är mina och därmed dom bästa på jorden…

Så skönt med denna helg som final på Räserveckan.

Jag röjde i lådor, skåp och sånt där tråk. Njöt av att titta ut genom nyputsade fönster, lägga på ny lite höstigare matta på nyskurade golvet. Och så la jag en ren trasmatta på sofflocket, klädde kudden med nyloppat kuddfodral och plockade in blommor från trädgården..

Tycker att det blev så himla fint. .. och så var det så himla mysigt när hela familjen var samlad till eftermiddagen. Till kvällen var vi ute på nattningspromenad hela familjen. Jag och M kände oss rikast på jorden. Som har våra barn. Och alla älskade runtomkring oss.

Att vi idag fick ännu mera hjälp, i form av SuperFarmor OCH SuperFarfar, har gjort att vi hunnit ännu mer här hemma på Drömgården och det är så skön känsla. Utan att ha slagit den minsta dubbelknut på varken mig eller M, liksom..

Svärmor toppade vår helg med att bjuda båda sina barn med familjer på söndagmiddag… så idag, när kusinlek pågått för fullt, har jag snusat bäbis i massor, målat en möbel, städat en bil och dykt bland tvätt. Sån lyx.

Nu längtar jag efter morgondagen.. för då vaknar vi i härligt hem, till viss del redo för höstmys.. och vi har älskad Tillsammansmåndag framför oss. Jag sa ju det; att jag kände mig som en lyxknös.

 

 Tack och godnatt från Drömgården!

Må så gott så hörs vi snart igen.

Lillafrun

Första vardagsveckan, bästa fönsterputsreceptet och så vidare…!

En städtrasa. Minimannens första pyssel från förskolan denna höst. En älsklingsblomma. En kär kaffekopp. Och godaste chokladglassen vi fann på lill-ica (icas egna märke, trippel choklad eller vad den nu hette.. suupergod!).

En bild med lite Livet kan man säga.

aaah, Första Vardagsveckan är avklarad!

Och precis det, Livet, firade vi med god fredagmiddag. Fredagsmys till och med, ju. Rätsida på dagarna. En känsla av nu-är-det-helg. Jo men, det börjar kännas härligt nu.

Denna käftsmällsvecka, där jag var på minus på energi redan i början eftersom jag varit sjuk och så.. ja, det började si och så. Men till sist kom vi i mål och allt som allt känns det som en så fin vecka. Vi har gjort den tillsammans, liksom.

Det är bra att bli tvärslut ibland, vila och komma åter. Är det inte svårare än så är det ju ingen fara liksom. Som jag sagt tidigare; jag är en sån som går på, har mycket energi och vill massor…men ibland får jag soppatorsk. Då vet jag, att det är vila. Massor av sömn främst. Som behövs. Sen är jag som en blomma som törstat och får vatten. Det är inte farligt att göra sig tvärslut, men! .. det är superdupermegaviktigt att återhämta sig.. annars kan det bli dåligt på riktigt.

… jaha, tänker ni. ”Så putsar hon fönster och säger att hon vilar!?” 

… jaa, sån är jag. Sömn och en lista, med saker jag önskar göra. Precis vad jag pysslat med i veckan, förutom att ta hand om mina tre barn så gott jag bara kan, förstås. Jag har norpat åt mig små sovstunder när barnen sovit på dagen och sen prickat av min lista. Som att städa skafferiet, rensa ur småttingarnas garderober och putsat fönster..! Ro i själen för mig.

Att påta och boa. Byta kuddfodral, gödselvattna blommorna och alltsammans framför tvärrena vackerspröjsade fönster. Det är viktigt för mig att göra det trivsamt för oss här hemma. Inte viktigt för alla. Jag vet. Men för mig. Och oss, faktiskt.

Jag tar ett rum i taget nu. Och tänker på min Farmor varje putsdrag. Vilka samtal vi hade, hon och jag. Samtidigt som jag putsade hennes fönster och hon stod och höll i mig i kläderna, för att jag inte skulle ramla ut genom fönstret. Bästa Fönsterputsreceptet lärde Farmor mig också.

Ljummet vatten. Några droppar diskmedel. Och ett par korkar ättika. Torka blött med en riktigt bra trasa och torka tork med helst ett gammalt avrivet lakan… eller Farmors gamla, tokstora, jätteblommiga trullor..!

 

Ikväll njuter jag.

Av samlad familj. Där, hittills i alla fall (peppar peppar), alla är friska. Hoppas så att det kan få vara så.. ett par rejäla sommarsjukor på barnen och mamman var, får helst räcka.

Tidigare ikväll. Medan jag stod och balanserade i fönstret, tittade ner på luktärterna som blommor så friskt ännu, så sprang hurtiga Vackerpappan iväg med storasyskonen i räservagnen. Jag fortsatte mitt drömmiga göra att ääntligen gno bort den fula flugskiten som jag nu tröttnat på. Och allra, allra sötaste sälliset hade jag också, ju..

Älskade Minsting. Vår Bertil. Som vi är så kära i hela hopen. Han som ler bara man tittar på honom, jollrar så sött att jag får ont i kroppen och doftar så gott att jag kolavippar en smula.

Älsklingar!

En med kikare runt halsen och en med glajjorna på minst sagt halvfjärs.

Älskade barn, alltså. Den där fyraåringen som är som den största lilla filosofen. Som alltid pladdrar på, frågar och har svar på tal. Han som i sommar bestämde sig i ett knyck för att lära sig cykla och så fick det bli. Med en kikare runt halsen är man ostoppbar…! Och så lilla Skrållan bredvid. Hon som med handen i sidan, stolt och glatt säger ”Ja ä Lillan!” när hon presenterar sig. Hon som är den coolaste jag vet, älskar att gosa med mitt hår och hon som svarar ”Lillan äkla dig, mamma!” med hjärtinnerligaste rösten när man säger ”mamma älskar dig” till henne. Åh.

Totaaaalt tvärslut har jag känt mig i veckan… men, den kärlek som jag badar i varje dag, den är värd allt och lite till. Och nu har faktiskt en Vardagsvecka checkats av… första jobbveckan efter långsemester, första inskolningsveckan, första HemmaMamma-rodd med tre små… mannen och jag highfivar och flinar åt varandra. Vi klarade det!  Det är min största lycka att få dela detta småkaosiga, så himmelens älskade Småttingliv tillsammans med honom.

 

Må så gott i helgen så hörs vi snart igen!

 

Lillafrun

En helande skördedag med älskade små! (..och recept på vinbärsgelé!)

Oh.

Vilken dag, då.

Vi vaknade trötta. Hela hopen. Jag förstod inte hur i hela friden jag skulle kunna samla oss alla och ta oss iväg på ännu en inskolningsdag. Men hur det var så stod vi där i dörröppningen och skulle bara ta oss ut genom den. Juni var ledsen och inte på hugget.. så jag anade att det där som är så väntat vid inskolning (första förissjukan) skulle vara på ingång. Kollade febern. 37.5…. antingen bara på grund av varmgråt, eller också något som var på ingång…Jag ville absolut inte chansa. Så vi beslöt oss för en hemmadag.

Och precis hela gänget suckade en lättnadens suck.

Vila. Mysa framför barnprogram. Bygga pussel. Äta pannkakslunch. Skriva lång Sensommar- & Höstlista och börja känna nipprigheten i kroppen så smått. Ta sällskap av småttingar och plocka vinbär.

Gullebarnen!

Några röda vinbär, några svarta. Ett par, tre krusbär. Och ett äpple. Förmodligen sötaste skörden jag skådat.

Sen gick vi in. Och kokade gelé, medan regnet föll utanför.

Alltsammans kändes som när Lotta på Bråkmakargatan hälsade på hos sin Mormor om sommaren, och mormorn fejade i köket medan Lotta drällde i kring och hade sådär nyttigt lite småtråkigt.

Vissa somnade på golvet bredvid sin Lillebror..

Tacksam till himlen över att det inte blev någon feber av morgonen. Vi behövde bara vila allesammans.

.. nu kommer geléreceptet också!

Drömgårdens vinbärsgéle!

  1. Koka upp en liter vinbär med en dl vatten
  2. Mosa vinbären efter en stunds kokande
  3. Sila av bären och häll saften i en ren kastrull
  4. Koka upp saften och ös på med socker. (450 gram gelésocker per 5 dl avrunnen saft)
  5. Häll upp i väl rengjorda glasburkar!
  6. Låt svalna och stelna… och servera till höstens grytmiddagar!

 

När burkarna var fyllda och småpyssliga lapparna fastklistrade, rullade M in på gården och jag och lilla B åkte iväg på bvc. Efter dryga timmen fick jag ett ”lever du :O ?” – sms av M. Ringde upp och berättade om finaste bvc-besöket någonsin. Alla besök är så. För att vi har världens finaste bvc-E som idag gjorde att jag gick därifrån inte bara med härlig lyckokänsla över välmående, superväxande bäbispojke, utan också med sköna känslan efter att ha fått babblat en massa livet… och alltsammans kändes som om jag varit hos frissan, fast för själen. Så gott.

Så glad för dagen. Som började si och så. Men som blev en så fin dag. Som alldeles helande. Med mina älskade små… som nu sover som tre små minigrisar. Alldeles strax ska jag göra dom sällis. Behöver bara vila lite innan sömnen…

Hoppas att ni har haft det gott idag. Det är tusan inte bara, att dra igång vardagståget alltså! Eller vad säger ni?

 

 

Lillafrun