Adventskök!

(Inlägget innehåller reklamlänkar till något fiffigt för liten älskling)

Adventskök.

..  Snöfall efterlängtat utanför. Spontana Junipussar. MammaMormor-vävda köksmattan. Julerosen jag fick av Storan. Och en Lillebror som idag funnits hos oss prick ett halvår.

Och Memoryspel med min fyraåring.Han vinner, varje gång. Eller också blir det oavgjort. Men jag ger inte upp! Och det viktigaste är att vi har det så himmelens trevligt tillsammans, ju. 

Så stort, alltsammans.

Sånt som gör mig bubblig i hjärtat av lycka.

Har ni sett söta kaninen?

Det är Bertils. Som han fick av M´s farbror och faster med familj, i doppresent. Ni vet, det är en liten värmekudde som man kan ta ur, värma och stoppa tillbaka.. så finns sedan en lurvig liten kaninkropp att krama när det är hurvigt. Eller kanske om en liten älskling har ont i magen? Eller bara behöver hjälp att slappna av lite. Hur mysig?

Jag kikade runt lite på nätet och hittade tre liknande mjuka varma gosedjur.

HÄR, HÄR och HÄR.

Ett sött julklappstips!

Minstingarna har snuviga smånäsor och pappan har ännu ett fredagsuppdrag med sitt TV-ljud-företag.. lite tråk, alltså. Men vi har det ju gott här hemma. Det är varmt och skönt. Vi kan vila, kurera småttingar och strax ska vi ut och möta snön. Så efterlängtad. Och friskluft är alltid en god idé!

 

Önskar er en fin fredag!

 

Lillafrun

Nu är det Första Advent!

Första adventsfrukosten dukas fram.

Det ryker om risgrynsgröten och nygriljerade juleskinkan är uppskuren sådär tunt, tunt. I storsängen ligger en liten prinsessa och sover gott. Storebror är så förväntansfull, drar på sig finskjortan på direkten. Föräldrarna donar i köket tillsammans. Lillebror? Han ser alltsammans som den roligaste underhållningen, som ni ser.

Jag får hjärteont. Känner mig så tacksam över att kunna ge det här till mina barn. Det varma hemmet. Goda frukosten. Tryggheten. Varje dag. Det är lycka. Och inte alls någon självklarhet, egentligen.

Nu är det Första Advent. Och det första ljuset är tänt!

Samtliga storögda inför ljuständandet. Lillebrors allra, allra första. Han tycker att brinnande ljusen, stjärnorna, änglaspelet…Ja, alltsammans, är så himmelens snyggt och härligt att titta på. Visst håller vi med honom, lillprinsen?

Nu firar vi, hela dagen lång!

 

Önskar er en härlig Första-Adventssöndag!

 

Lillafrun

Saffransdoftande helgnjuteri!

Åh. Helgnjuteri i slutet av november. På allra högsta nivå.

Dagen igår bär jag i mitt hjärta och berättar mer om en annan dag. Vi har liksom haft så mycket härligt.

Fridfullt påtande helgen lång. Ibland inte så lugnt, mest en enda villervalla, som när vi står och bakar saffransbbullar jag och mina två hjälpsamma sockerbagare. Då är det kanske inte så stillsamt, nej. Men alldeles ohyggligt mycket engagemang och förtjusning och jag nyper mig själv lite i armen, samtidigt som jag torkar svetten i pannan. Jag har drömt om det här. Och nu är jag där. Jag säger inte att dansen alltid är på rosor. Men jag älskar det. Och det är så vidunderligt, alltsammans.

Ett lussebak får liksom en nivå så hög, så hög tillsammans med småkottarna.

Nymortlad kardemumma. Känner ni doften?

Vi bakade och bakade.. Skrållan gjorde dom sötaste lussebullarna. En härlig knövlad boll fyllt med massa gott, liksom. Gjord av en tvååringshand. 

Dessa lussebullar må ta sin tid. Med dom är värda det. Många gånger om.

… att få provsmaka alldeles nygräddad lussebulle fylld med mandelmassa och vit choklad och toppad med både pärlsocker och hackad mandel. Jo, det såg rätt drömmigt ut. Och betyget blev; ”Du är världens bästa lussebullsbagare, mamma!”. Gullevännen min.Pojkarna fixade julbelysningen ute på gården, det blev så fint med lite ljus i mörkret.

.. okej, den minsta lilla pojken. Han sov typ hela lussebakandet… vilket skvallrar en del om att han är en hejare på det där med att sova. Vid sista gräddningen var han min sidekick. En söt sådan, visst?

Receptet på Saffransbullarna hittar ni HÄR, i min Julerecept-kategori!

 

Nu är det söndagkväll.

Hemmet doftar alldeles underbart av saffran och magarna är fulla av bullar. Vi har dessutom varit på gulligt tvåårkalas för lilla kusinen, och ätit tårta och skådat gullig kusin iklädd sin nya Pippi-Långstrump-stass…. ni kan ju bara ana Junis min, när kusinen hade vad som ju är Pippi Långstrump själv, J alltså, drömoutfit. Skrållan saa ingenting, men jag riktigt såg hur mycket hon också skulle ha velat ha dom där flätorna och långa, långa skorna.

 Nu väntar godnattsagan och alla-tillsammans-nattning. Mysigt! … det är dock frågan om jag och mannen övervinner melatoninhalten när tre barn ska somna.. då är det liksom gasat av sömnhormon i sovrummet, hah!

Hoppas, hoppas att ni haft en härlig helg!

Lillafrun