Drömgården i vinterskrud och ett nytt (redan väldigt omtyckt) Brödrecept!

Drömgården i Vinterskrud.

Så vacker tycker jag. Och årstiderna, alltså. Älskar varendaste en. Och försöker njuta av vad varje årstid har att ge mig. Känner in vad kroppen och mitt inre önskar. Jag vet ju att jag om några månader kommer vara fullt nipprig av längtan till att se om det blir några blomstrande lökar där i rabatten längs gårdshuset.

Förra året lyckades jag ju, äntligen. Första året, med precis inget saboterande alls. Av kissemissen, alltså.

Men nä. Ännu vilar jag i känslan av vinter. Njuter av den. Än om det aboslut är några snäpp krångligare med snö och vinterkyla, än barmark och varma grader.

 Var sak har sin tid. Var tid, har sin charm.

Efter frukost tillsammans med dom tre småttingarna, klädde vi oss varmt och gick ut. Skottade, tog en liten sparktur längs lillvägen, ramlade i snön, kikade på när grannen körde sin traktor över sin gård och sånt, ni vet. Det är ohyggligt trevligt att bo som vi gör, i vår Bullerby.
Tre gamla gårdar i fil. Där vi är Norra (Dröm)gården.

Sen gick vi in. Och snodde ihop en bröddeg. Fort gick det. Ingen maskin som behövdes kånkas fram ens. Degen var bara att snöra ihop.

Medan degen jäste snodde jag ihop en hitte-på-soppa. Av morot, gul lök och potatis. Så enkelt.

Ungarna stod i fönstersmygen när alltsammans var klart. Vi hade bjudit hem han vi längtade så efter, förstår ni. Den skäggige Vackerpappan, förstås.

Och ni må tro vi hade en god lunch sedan.

Med rykande varm soppa och nybakt bröd.

Receptet på det otroligt enkla och vansinnigt goda brödet, finner ni HÄR inne hos min kära J. <3

Mums alltså!

Sen har dagen fortsatt att fyllas med pusselbyggande, charad-lekande. En lång stund där Musikfrökenmamman satt vi pianot och barnen roade sig med ”dans-stopp” eller rörelser till sångerna. Löjligt drömmigt för mig!

Och tänka sig, alltså. Imorn är det fredag! Jag ska strax krypa den i den där renbäddade Storsängen och sova björnsömn.

Hoppas att ni haft en fin dag, hoppas, hoppas att ni känner hur fantastiskt tacksam och glad jag är för alla era avtryck här inne och på instagram. Ni är den finaste följarskara man kan ha. Helt tvärsäker på det.

Lillafrun

Fina sänglinnen (och en smärre katastrofmorgon)!

(Inlägget innehåller reklamlänkar för Jotex)Jag har dille på att bädda rent.

Det äär liksom bland det skönaste jag vet. Att krypa ner bland dom där älskade nattvarma småkropparna… och den skäggige förstås… bland alldeles rena, nyinbäddade sänglinnen. Så härlig känsla, tycker jag. 

Kring jul har jag gärna sänglinnen med något julerött inslag. Om sommaren, något blommigt eller så. Dessa favoriter på bilderna, som jag tycker passar så bra precis nu, finns ej att få tag på längre.. men jag har minsann spanat efter andra varianter att tipsa er om.

Sängkappan är sedan jag och M flyttade in i lilla Lyan i norr. Men HÄR finns en alldeles liknande. 

Små gossefötter bland vintervarma täcken. Å.

Jag kikade in hos Jotex och fann flera set jag blev alldeles kär i, till bra priser också.

 Drömfint set med så vacker volangkant finns HÄR, 

Så himla fina sängkläder, i lite mörkare färger. Så romantiskt! Finns HÄR,  

Sänglinnen i linnemix i gudomliga färger.. drömmer om det rosa inför sommaren. Just nu till 25 % rabatt, ju! –Finns HÄR,  

Ett påslakanset i skönaste satin, i så härlig färg. -25 % på det också. Finns HÄR

Så fina allihop!Titt-ut, säger Bertilen! Älsklingen. Vilken lillprins vi fick alltså. Han är helt och hållet ljuvlig.

God morgon tisdag!

…Och vilken tisdagmorgon då. Minst sagt hopphjärta hos den här mamman. Jag vaknade av ett gallskrik strax innan tupptid… kom sekund två på att ”neej, Bertil har ramlat ur sängen!!”. Får panik. Kunde inte lugna mig själv alls. Klandrade och bannade mig själv. Mina ungar har alltid skämt bort sina päron med att sova som små grisar, och så fortfarande gör. När bäbisen vill tidigmorgon-ammas, så är varken han eller hans mor riktigt vakna utan saker sker i sömnen. Likaså denna tisdagmorgon.

Jag la mig aaaaalldeles för sent i natt. Mamman fick feeling och nattastökade för, för länge. När jag skulle krypa ner bland dom där fyra människorna så tänkte jag ”äh, jag lägger mig skavfötters”. Såå, i sömn har jag då sedan flyttat Bertil för hans tidiga morgonmål och när vi då låg åt fel håll och inte hade någon vägg som stoppade, så kunde han rulla ur sängen plättlätt. Låg där på sin gossemjuka mage och undrade hur i hela friden man kunde bli väckt på ett så förskräckligt vis. Fy alltså.

Den ytters o-coola modern ringde hem sin man som har två minuter till jobbet. Han kom hem i ett knyck. Vi bedömde tillsammans. Allt verkade tipp-topp. Men båda önskade höra ord från hälsocentralen. Trots att lilla pojken skrattade och sprattlade precis som vanligt minuterna senare.

Nu sitter jag här med en halvljummen kaffekopp. Och den smakar såå gott. Lugnet har lagt sig. Bäbisen sover gott ute i sköna luften. Lugnande ord har fåtts från proffsen, både fina vännen, min egen mor och hälsocentralen. Men ändå. Så rädd man kan bli, alltså.

Nu ska vi ta tisdag här. Minimannen får vara Storebrorsledig idag då det cirkulerar Herr Äckelsjuka på byn, och den gör vi gärna allt vi kan för att försöka slippa. Än om S älskar att leka och dona med sina småvänner, vilket han ju brukar om tisdagarna, så var det inte svårt att övertala honom nu till morgonen. Ingen tid att passa denna morgon alltså. Så, så skönt mitt i röran. Bara mys och mys, sörpla lite kaffe till, låta barnen skrota runt i pyjamas extralänge och så vidare. Men nu är dagen igång och härnäst tänkte vi nog slå oss ner på köksgolvet och spela spel tillsammans medan Lillebror sover gott…. ständigt till-tittad av sin arma Moder. Solen skiner och det ser ut att bli en fantastisk dag, uteleken blir härlig sedan!

Hoppas att ni får en god tisdag!

Lillafrun

En januarihelg i våra hjärtan!

Precis inga ord behövs, egentligen.

Kärlek. Och tacksamhet.

..Så stor. Att tårarna trillar på mina kinder när jag tittar tillbaka på helgminnena. Jag känner livet i mig och önskar så att få dela så himla, himla många dagar till. Med precis dom människorna ni ser på bilderna. Tre småttingar jag älskar så mammahjärtat värker. Och en skäggig, som är min klippa genom allt. Inget att ta för givet och därmed något jag är så ofantligt lycklig över, varje dag.

Helgdagarna har innehållit allt vi kunnat önska oss.

En lördag, med efterlängtat för oss alla. Mannen teamade med sin far under dagen och tillsammans hann dom massor på övervåningens takspikande. Jag tog mina små. Åkte för att handla lördagsgodis med och till storasyskonen… med hela åtta (!) karameller var i sina små påsar, stod dom där i kö i lilla affären, och var så söta att jag fick dåndimpen. ”Äntligen, mamma! Är det den här dagen vi har längtat efter!” .. sa pojken när vi susade vidare mot barnens Mormor och Morfar. Mina älskade föräldrar. En lördag hemmahemma. Med gott att äta och fika, en sparktur där morfarn tuffade sparktåg med småttingarna, ett svettigt cykelpass i favoritgymet för mamman, tid att vara dotter i sitt föräldrahem.

Tjugondag Knut. Och precis hela julen susar ut! . Barnen plundrade. Det efterlängtade peppishuset som var kvar. Så släckte vi stjärnorna i fönsterna. Sjöng ”Nu är glada julen, slut, slut, slut!” och konstaterade att hemmet osade nystart så härligt. Hela-familjen-utetimmar, en hel drös. För lek ute på gården. En promenad. sötaste lilla skridskopojkarna som hade det så roligt tillsammans. Far och son. Att spontankvista till barnens Farmor och Farfar sedan, bli bjudna på mellisfika och som om det inte var nog; middag, också! Traska hemåt i mörka söndagkvällen. Skönt trötta i kropparna efter en helg, med så mycket gott. Natta småttingar. Sedan landa lite. Bland brinnande ljus och kvällslugnet. För att sedan få somna och vakna, tillsammans.

En januarihelg i våra hjärtan! Tack livet. 

 

 

Jag hoppas så att ni också haft goda dagar, fyllda av sånt ni mår bra utav. Vi hörs imorn!

 

 

Lillafrun