Juni i mitt hjärta!

Åh.

juni i mitt hjärta.

drömmigaste sommarmånaden, tycker jag.

precis allt, allt, allt är så sagolikt, det-gör-ont-i-hjärtat-vackert denna tid.

juniljuset. junigrönskan. juninätterna. juniblommorna. junimorgnarna. junikänslan…

… och där, min älskade Juniflicka i handen.

…tänk, att vi kommer ha två älskade junibarn alldeles snart<3 .

Två Sanna Sommardrömmar.

Nu längtar vi så att vi nästan kolavippar… det är liksom stadiet nu när man kan pusta ut… nu kan bäbisen få komma precis när den vill, liksom. Har börjat te sig lite sådär smålurigt precis som sin Storasyster gjorde. Fast just i denna skrivande stund lever Minsting rövare i magen och verkar ha härligt fredagsparty. Spark- och hickafest i ett! Vilken höjdare, va!

 

Önskar er alla en härlig första-juni-kväll!

 

Lillafrun

Den sista dagen i maj!

Sagolik. Smått overklig. Och alldeles, alldeles underbar.

…Så sammanfattar jag denna majmånad. Som jag nog tror vi kommer minnas för evigt. Kära nån, som vi har njutit. Vilken belöning efter kalla och snöiga Vargavintern, som ju var fräsig absolut… men frihetskänslan, att bara kunna öppna dörren tidigt om morgonen och stänga den sent på kvällen… låta barnen springa in och ut precis som dom vill. Solen, värmen, ljuset, blomsterdofterna, fågelsången… himmelskt.

Fånflinet. Förra veckan rök det ganska mycket ur öronen på den där ovan… men senaste dagarna bara, bara lommar jag runt här hemma, till freds, bara lagom otålig och väldigt längtig.

Den allra sista dagen av denna drömmånad har vi utnyttjat himla fint, tycker jag.

Där, i syrenens blurriga bakgrund, sitter Juniflickan och hennes Moster M… och läser Alfons i morgonsolen.

Hur gulliga?

Syrran och pappsen kom i morse.. strax efter att Minimannen, som inte varit på Föris på många dagar, hade susat iväg till småvännerna för ett slag.

Sällskap, målningshjälp, planterings- och pyssla-om-Lillan-hjälp. Allt i ett. Lyx för ett högpreggo!

… den där människan. Min pappa. Så himla snäll. Duktig. Och idog. I ett svep, förutom pyttig lunchrast och så, så har han hjälpt oss grundmåla en massa inför brädfodringen. Guld värt. Förra året målade ju både han och jag. Men i år är jag portad därifrån. Doften är inte bra för bebben.

Mammsen hade skickat plant.

Och det fräsiga var att jag hade skickat hem till päronen igår. Huuur coolt att ha drivit upp egen plant för första gången! Jag är så himla lycklig över den. Längtar förstås efter ett växthus, men det har funkat fint för lagom-mycket, i gamla fönsterna också!

Lilla planten längtar ut, som ni ser. Doftnemesian har till och med börjat blomma där i plastiga karamell-lådan.

Så jag och Syrran började med det idag; att sommarplantera.

jag drömmer inte bara om växthus. Utan också om mer trädgård.

Men ingen stress. En sak i taget…. eller typ hundra saker i taget är det ju. Så trädgårdsfix, som att gräva fler rabatter och så, får i alla fall vänta… till kanske nästa år!

Snart kommer pioner blomma där i den senast grävda rabatten.. senare, en massa zinnia och tobaksblommor. Det blir nog härligt!

När Morfarn målat slut på all färg tvärlektes det med småttingarna en stund medan vi systrar slog våra kloka ihop om huruvida den där daggsalvian skulle planteras här eller där, eller om det skulle vara två tobaksblommor i den rabatten.. eller kanske bara en…ni hör ju, väldigt, väldigt härliga ”bekymmer”.

Tack maj. Du har varit fantastisk! Nu väntar en väldigt, väldigt speciell månad….

Ha det gott alla ni, så hörs vi snart igen!

 

 

Lillafrun

Kalasfina och Spännande livet!

Tänk att vi har sån storpojke nu, 4 år, som vill göra precis som pappan vid piffande. Ni vet, saltvattenspraya frillan, ta lukta-gott under armarna och dofta lite parfym. Dom var så söta där dom tillsammans stod och gjorde sig i ordning. Undertecknad small av, såklart.

Minimannen!

Mammas älsklingspojke.

Det där var ju i lördags. När vi klädde oss kalasfina hela gänget och gjorde oss redo för inte mindre än två kalas på raken. Slog in en herrans massa paket, pysslade kort och ordnade blommor för att ge härs och tvärs till älskade. Två 30-åringar, en 18-åring, en 22-åring och två älskade mödrar firades i helgen. <3 Rikedom med stor familj.

Titta där, då!

Liten Juniflicka i blus och blå hatt gick ej heller av för hackor.

 Själv var jag mycket nöjd över att hitta någonting kalasfint i garderoben som täckte mig, helst tillräckligt och lite till. Glad åt den där ”gammklänningen”.
Alltså. Dom där två. Så mycket kärlek.

… och nä, det är inte mycket mindre kärlek i denna syn.

Så himmelens stort, att vi ska få bli föräldrar till ännu en stjärna, jag och min älskade M. Vårt tredje tillsammansmirakel.

Livet är precis hur spännande och hur härligt som helst nu. Jag försöker vara i nuet så mycket jag bara kan… andas in varje god doft.. äppelblom, liljekonvalj, syrén… krama på dom där älskade tre massor och lite till… småttingarna och mannen.. klappa magen och njuta av dom lite småklämda buffningarna från bebbemagen… insupa.. hela alltet..

Å. <3

 

Lillafrun

 

När det var mammans dag.

Å.

Jag ville aldrig att den där dagen skulle ta slut. Morsdag.

Och jag kände mig uppassad som en prinsessa från morgon till kväll.

Okej morgonen började kanske inte så prinsessigt.. Juni drog mig i håret tills jag vaknade. Minimannen sov. Mannen var borta (jag förstod att han var ute i målarverkstaden). ”Haaaallåååå!?” ,liksom. Men vips var mannen inne… lite fundersam var han allt för nog hade han tänkt överraska med frukost på sängen..”ni skulle ju sova länge idag!” … samtidigt sa han; ”fast du tycker ju faktiskt inte ens om att äta dina frukostbrickor i sängen!”.  Sant.

Sen bara en himla massa härligt.

Pussar från tre älskade, vila i sköna vilstolen, lyxigt paket från älskade små. Fågelkvitter, äppelblom i skyn och syrénkvist i hand. Hummelsurr och småfolksskratt.

En känsla av oceaner av du-får-göra-vad-du-vill-tid… oceaner, med en höggravid småttingmammans mått mätt. Det var obeskrivligt skönt att få den där vilan… som jag senaste dagarna verkligen önskar men inte alltid får till i alla fall.

Ett gemensamt träningspass med M sedan. Det var längesedan. Och det var självklart låångt ifrån samma övningar på han och mig… jag var såå nöjd över mina knäböj och så vidare.. medan M svettades av buurpees och tunga hantlar. Men bara grejen att träna tillsammans var så härlig.

Grattande av älskade mödrar. Svärmor först. Tätt följt av tur till lilla byn. Kramar, fika och doftande av syrénsbusken som är mig kär sedan barndom. Ganska så snabbt hem sedan…

…för att fortsätta himlatidem hemma på gården.

Under äppelträdet. Tillsammans med dom där tre jag älskar till månen och tillbaka.

Vi avslutade kvällen med en miniprommis. M vet att jag älskar att plocka blommor, så han hade tänkt ut att jag då både kunde få göra det och samtidigt gav han mig finaste blombuketten jag kunde tänka mig… mannenplockade liljekonvaljer.

En himmelens fin morsdag. <3

 

Lillafrun

Större än allt stort.


Större än allt stort..

…och det absolut bästa jag vet.

Att få vara Mamma, till liten Miniman och Juniflicka. Att få dela den största skatten, tillsammans med Vackerpappan M.

Snart, snart är Minsting här hos oss också.

Så efterlängtad och redan så älskad. Så välkommen till vår Storlilla familj.

Från djupet av mitt hjärta. Oändlig tacksamhet.

(Som pricken över allt, är jag välsignad med den finaste mamman på jord. Lyckans mina småttingar, med sådan Mormor. Ja, lyckans precis hela Storfamiljen, som har dig, lilla mor. <3)

Grattis på morsdag alla mammor!

Och heja oss. <3

Lillafrun