Farsdag!

Hjärtan, hjärtan, hjärtan. Kärlekens symbol. Väldans passande, när man vill visa kärleken för en älskad. Idag, familjens pappa. Vår hjälte. Min klippa.

Smågrusiga i ögonen klev barnen och jag upp och påtade i morse. Juni tyckte pappa skulle få ballonger och satt och försökte blåsa upp med hela kroppen till hjälp.

När allt var förberett tjavade vi in i sovrummet i ett oherrans högljutt tåg, hojtandes ”ÖVERRASKNING!!!”.

Det var Storebror som hade bestämt hur allt skulle gå till. Pappan vaknade, om man säger så. Och log. Kärleksleendet, ni vet. Till sina barn. Som glimmar om den där villkorslösa, oändliga. Kärleken.

Plötsligt var storsängen fylld av kramar och pussar och Grattis på farsdag!!. Mjölkkräkande bäbis, paketöppnande, omåttligt ivriga småttingar och tacksamhett.

Tacksamhet. Över den där fantastiska människan. Som är pappa till våra barn. Han jag delar livet med och älskar varje dag tillsammans med. Om det så är pissregn, livet-katastrofer, lätt-njutande dagar eller den gråaste dagen mitt i november. Livet med honom är det bästa jag vet. 

Ute i köket väntade softa jazzmusiken och goda frukosten. M älskar tillsammansfrukost. Och kaffesörplande. 

Himla mysig farsdagsmorgon, tyckte vi alla.

I novembermörkret knipsade jag en bild på vad som låg i ett utav paketen; en förstoring på våra tre skatter inramad i loppad vintageram. Så uppskattat.

Igår firade vi min papps med världsgod mammalagad familjemiddag och myskväll hemma i lilla byn. Alldeles, alldeles strax knatar vi lilla vägen till min Svärfar och firar honom. Alltsammans, en sån ynnest att jag blir gråtig av bara tanken.

Triss i älskade pappor; Grattis på er dag!

 

Lillafrun

 

Jag är nominerad till Årets Babyblogg 2018!

TÄVLINGEN ÄR NOLLSTÄLLD.

Så himla tråkigt. Vi som låg så bra till. Men! NYTT FÖRSÖK. Rösta om ni rara, så är vi med igen! Scrolla neråt för att se hur ni gör!

Ett strössel av bilder från livet,

Glimtar ur Mammalivet… som gör mig gråtlycklig och till den starkaste och sköraste, på samma gång.

Alltsammans har jag valt att dela med mig av. Till er. Och jag lägger en stor bit hjärta och själ i lillafrunsdagbok. Älskar det.

Och det finaste kvittot jag kan få på mitt arbete, är er uppskattning. Därför, gjorde det mig alldeles fladderhjärtig att jag tack vare er..

..Är NOMINERAD TILL ÅRETS BABYBLOGG 2018 

hos babyshop.se …ni vet; lilla jag.. och en massa andra fina, jättestora bloggar.

För mig är det en vinst att bara vara nominerad. Det värmer hjärtat så ni förstår inte.

Röstningen pågår 10-15 november.. börjar idag alltså..

Om.. ni behöver verkligen inte, men om ni vill.. rösta på mig ..så gör ni det genom att:

___________________________________________________________________

1. klicka er in på länken HÄR!

2. Skrolla ner på sidan en liten bit, klicka i nummer 34 (lillafrunsdagbok.se)

3. skrolla lite till och klicka i ”rösta här!” 

4. KLART!

___________________________________________________________________

Så himla smickrad. Och varm i hjärtat. Claudia Galli vann förra året, så nää det är inte så troligt att lilla jag skulle vinna. Men som sagt, TACK för att ni redan gjort att jag känner mig som en vinnare. Nu ska jag ta lördag med gänget här, och hoppas att ni får en härlig sådan ni med.

Lillafrun

Ljusfattig, livsnödvändig, stillhet!

(inlägget innehåller reklamlänkar) Novemberdagarna nu…

Otroligt mörka. Dunkla. Så, så ljusfattiga. Men, vi behöver ju det här. Visst? Hur regntungt och molntäckt det nu än är. Så är det bara så. Novemberlunken, känslan av stillhet, behövs. Som ett gråtråkigt livsnödvändigt andningshål.

… här ska inte ljugas… någon vidare lunk kanske det inte råder här hemma. Fast faktiskt, hur fartigt det än är i ett småttingliv, precis alltid, så känner man att barnen också är gäspigare liksom. En extra film, lite extralång vila, mycket pyssel och påtande. Somnar fort om kvällen, till skillnad från mitt i sommaren när det kunde ta tid eftersom solen sken för glatta livet nästan dygnet runt och precis ingen kunde ana att det ju var läggdags för någon.

Och jo, nu är det lov att börja smyga lite tycker jag. Med det där som i alla fall jag ser så mycket fram emot och längtar efter… tiden vi har framför oss nu. En hyacint fick bli mitt lilla startskott..

Äntligen porlar vattnet i bäcken igen, efter den hutlöst torra sommaren. Det är gott att höra. Och trots det grå vädret, var långpromenaden så skön i alla fall. Friskluft är som den alltid är.

-Ljuvlig.

Och någon höll med. Lillvännen, min fem-månaders-Lillprins.

Som nog hade en liten skör dag med ett möjligt utvecklingsspårng i kroppen, häromdagen. Tänk så mycket dom utvecklas under sitt allra första år i livet.

Väl hemma unnade jag mammakroppen lite, lite mage-rygg-träning. Jag är inte helt fri från snuvan och hostan ännu, så jag låter kroppen vila från mer puls än så.

Hela familjen möttes hemma sedan. Pappan och storasyskonen hade varit iväg på en kort liten tur med rymdskeppet. Någon manick som ska samla upp spånet vi ska suga ur från ovanvåningens golv, var vad dom kom hem med. Såå lyckliga så, haha! Själv piffade jag mig lite och njöt fredagskänslan.

Min dagens är så skön och ihopsatt med tre utav plaggen ur min braiga kapselgarderob. 

Tisha, HÄR//Kofta, HÄR//Och ullbyxa till,HÄR

Om en liten, liten stund susar vi minutrarna bort för att ta fredagsmyset i Mäjadalen hos Storan och gänget. Istället för gå-bort-blomma, kör jag gå-bort-limpa den här gången. Alldeles nybakt och fortfarande varm. Jag tänker att det nog kan uppskattas minst lika mycket, eller vad tror ni?

Receptet på limpan hittar ni HÄR. i vanlig ordning.

Vill önska er en skön fredagkväll och start på helgen!

Ps. Imorn ska jag berätta något roligt för er. Som är tack vare er. Och som gjorde mig rödblommig om kinderna och så himla glad. Så. -Vi hörs imorn! Ds. 

Lillafrun