Måndagshälsningen!

Hej i måndagen mina vänner!

Anar ni vad jag sitter och kvällsdrömmer om, efter ännu en så supersupersur och regntung dag? Men äsch. Vad är väder ändå….

Men lite snö. Alltså nej, det behöver inte bli mängden som i vintras, som ni kikar på bilderna här… men liiite vitt ändå? Det är så mörkt om dagarna nu att barnen tror att det är kväll när klockan är tre på eftermiddagen. Nåja. Nog om det. Lite småspännande är det ändå; ”ska vi få någon snö till jul…?”

Måndagshälsningen!

Med lite catch up från helgen och med veckans planer.

Vi hade mycket mysig helg. Första halvan var absolut hellugn. Så välbehövligt. Andra halvan, var ivrig och idog. Med mysig julskyltningssväng på toppen. Och idag har vi i vanlig ordning Tillsammansmåndag. Den har varit fartig och innehållit spännande saker här hemma, jag lovar berätta mer en annan dag! Trött i huvudet efter dagens intryck och spänning, var det så himmelens skönt att möta upp Storan nu ikväll. Dra på sig reflexvästen och pannlampan, gå armkrok på ishalka och grusade vägar. Prata, prata, prata. Avhandla senaste veckans Livet, under en timme med en älskad. Det är tusan en investering för hela veckan sedan. Så lycklig för varje måndagsträff vi får till.

Den här veckan, då. Känner mig bara så pepp på vardagslivet. Varje dag är härlig nu. Decembermyset. Och att vi på fredag får landa in i helgen, uuutan att den där Vackerpappan ska iväg på uppdrag.

Jag tänker att vardag är en så himla stor del av livet, därför är tacksamheten så stor när vi nu känner att vi har så himla gott flow och god balans…

Vi har levt en drös olika vardagsliv kan man säga.

Ett i Piteå, norrnorr. Först som två studenter. Sen som två gifta studenter. Följt av en gravid musikhögskolestudent och en ung skäggig med nystartat företag. Därefter, ett vardagsliv, med en liten bäbis, examensarbetesstudier och mannen-uppdragande i ett endaste pussel. Ett annat slags vardagsliv sedan, som nyblivna Drömgårdsägare.. en mamma som jobbade sitt första musikfröken-år och var preggo med Lillasyster, Minimannen som var på föris och en pappa som uppdragade. En tredje variant.. när Juniflickan fötts… och M bodde borta i jobb, massor. Det var min tuffaste höst i livet. Hemma själv med två barn, på denna gamla gård som krävde skottning, säkringar som gick och hej och hå. Till sist hamnade vi i det som är nu och som jag fortfarande är alldeles salig över; efter kämpan och olika vägar tagna. Med en Husritar-Brandis-Ljudjobb-man.. som visserligen arbetar idogt, men som vi ser massor här hemma. Och så jag, med mitt älskade HemmaMammaliv. Gullebarnen hemma. Med lugnet, pysslet och sköna hemmamyset. Förutom Storebror som susar iväg för lektimmar med småvännerna, ett par-tre gånger i veckan. Ja, balansen är så himla härlig. För oss alla i familjen.

 

Äsch. Det här blev ju så långt så nu sätter jag punkt. Vad jag bjuder er på här inne kommande veckan, det får bli överraskning, helt enkelt!

Hoppas att ni haft god veckostart, alla ni!

 

Lillafrun

Måndagshälsningen!

Å.

Måndagmorgon. Den tredje decemberdagen. Så mörk och regnig dag. Men det har passat så väl. Förra veckan fylldes till bredden, med adventsförebredelser, pyssel och firande. Så att få landa i lugnan ro idag. Har varit så gott, så gott.

Ok. Vi började faktiskt dagen med att 10.00 befinna oss hos Familjefotografen. Ja, jag tycker det är så himmelens tjusigt med ett riktigt studiofotograferat familjefoto. Hade förträngt hur vansinnigt svettigt det ju är. Kommer ihåg, nu med ett skratt innanför bröstkorgen, hur förbenat busig Storebror var när han och Juniflickan skulle hamna på bild tillsammans för två år sedan (läs HÄR, hur jag och M föreställde oss som två julegranar som tappat både barr och pynt). Vi var ändå inställda på bus och svett så det gick med dom förväntningarna, bra, tror jag.

Vi åkte hem till gården sedan och har bara myst inne. Mannen och S har snickrat tillsammans. Bertil var helt slut efter fotograferingen, så sjåigt ju. Så han har sovit och sovit. Och jag och Juniflickan har pysslat med samma. Skavfötters, på kökssoffan. Med mjuka julemusiken spelandes och regnet smattrandes mot rutorna. Förutom att regnet nu gärna hade fått varit snö, så var det helt ljuvligt mysigt.

Den här veckan ska vi fylla med mys, vila, friskluft, snölängtan. Tänker sända er goda recept och mysigt pyssel och justja! Jag har ju fortfarande inte visat er bilderna jag fotat på vårt hus, sedan det blev färdigt med Fönsterbyte-och-Brädfodringsresan. Det ska jag såklart göra!

Nä. Nu gör vi som Bertil, va? Knäpper tårna och knyter oss för natten? Natti!

 

Lillafrun

Måndagshälsningen!

Det där var för precis en vecka sedan.

När jag, helt bonusaktigt, kunde ta minstingarna i vagnen och traska iväg på skön promenad. Minimannen kunde faktiskt lämnas hemma med jourpappan…eftersom farfarn var hos oss. Och skulle det ha gått larm för mannen då, så hade ju Minimannen sin bundis nära. Ett litet pusslande är det alltid, när Brandismannen har jour. Vi har den båda två, så att säga. Men, jag är så stolt över min Brandisman och tycker han och hans kollegor gör ett ofantligt viktigt jobb!

Den där dagen röjdes det det allra sista på övervåningen. Svärfar hjälpte oss med allt från att bära garderober och frys från övervåningen till att brumma med traktorn för sånt som behövdes. Jag KAN inte bära såna där jättetunga saker. jag blir alltid för fnissig när jag känner att det är tungt och plötsligt är hela kroppen som spagetti.. och ju mer M säger ”men skärp dig!” till mig, förstås med kärlek i rösten, desto värre blir det. Jag hjälpte till med det jag kunde den dagen, jag och minstingarna bakade limpa och ropade ”nu är det fiika!” och sånt som ju också är viktigt, ju!

Någon annan fnissig, och med hög arbetsmoral?

-Den där. Minimannen.

Alltså. Jag går av lite. Sötaste ”Arbetaren”. Fyraårige lille filosoften, som där och då precis predikat för mig med väl artikulerade ord, att;”mamma! det är ooooerhört viktigt att jobba. ooooerhört. så att man kan bli rik och köpa mat förståårr du”…därefter pep han iväg och hoppade in i traktorn och ”jobbade med farfar”.

Men det där var alltså förra måndagen. Nu är det måndag igen….

… och Första-Adventsveckan är här!

Jag tänker mig att den här veckan ska fyllas med massa adventspyssel och mys. Hoppas kunna fira första advent i ett hem där stjärnorna lyser i fönstren, barnens adventskalender är klar och mors vackervävda matta ligger på skurat köksgolv, men viktigast av allt förstås; friden hos oss alla. Jag fullkomligt ääälskar ju sånt här och blir alldeles pirrig i magen av allt som väntar. Tänkte typ låsa in familjen här hemma nu, eller ok, man kan få gå ut.. men tänk, drömmen, att få ta tillsammans-jullov redan nu. Nåja, något ska man ju längta efter också!

Den här veckan kommer innehålla både adventsförberedelser, tråkigt som bilbesiktning och en man som susar iväg långt för uppdragande. Renovering, i den mak team Emmeli-Martin orkar och kan pussla ihop just nu. Massa mys med barnen och så startar jag veckan med en unnig mammastund; Mörkerpromenad med Storan ikväll! Det känns som att det här kan bli en bra vecka. Känner att energin är god och det är en mycket, mycket bra start. Tacksam för det.

Ta hand om er och så hoppas jag att ni får en god måndag, så hörs vi!

Lillafrun