En februarihelg med fallande snö från början till slut!

 

Helgdagar.

Vakna tillsammans. Äta långfrukost. Mannens maler sina favoritbönor och brygger det godaste kaffet ni kan tänka er. Ute är det snöstorm. Och det skottas. Både på Drömgården och i granngårdarna intill.

Jag bakar tillsammans med min dotter. Hon som knäcker ägg och hivar i mjöl som om det vore det självklaraste på jorden. Roligt så man knappt vill sluta, är det också. Och bakandet gav mumsigt resultat som blev lördagsfika. Ett recept ni så klart ska få ta del av.

Det pärlas och pusslas. Jag ammemyser under Oldemor-virkade filten tillsammans med lillprinsen. Det blir kväll och barnen badar, en efter en i baljan. Experiment är något Storebroren älskar.. och att ta in snö, färga med karamellfärg och ha som kompis bredvid badbaljan.. det, var en sån hit!

Det somnas gott till kvällen. Efter hela-familjen-nattning. Med läsning av nya Pettson-boken. Det kan vara så, att barnen fick den önskade boken, bara rätt upp och ner mitt i ingenstans, en dag tidigt i februari. Vi skämmer bort med kärlek.. men en liten pryl mitt i ingenstans, kan vara så himla festligt också.

Till kvällen när barnen somnat, brinner ljusen högt och lågt. Tystnad är och jag klipper och klistrar och gråter en skvätt över vad jag sätter in i familjealbumet. Från övervåningen hör jag en idog skäggig.. han jobbar för vårt bo.

Vi möts sedan. Och somnar tätt intill i finsoffan, som dom trötta men lyckliga småttingföräldrar vi är.

Helgen fortsätter. I sånt alldeles ljuvligt skönt tempo.

Det sörplas kaffe. Spelas mjuk musik. Visst, barnen tjivas ibland.. men mestadels är dom bara såna bästisar. Päronen tränar. Det tjavas ut i snöfallet. Därefter fylls hallen av vinterklädda små. Storebror hjälper sina småsyskon.

Snön tycks aldrig vilja sluta falla.

Jag sneglar åt tvättställningen och tänker att om några månader hänger jag småttingkläder där. Sen suckar jag, lättad. Vilar i vintern. Och tänker; Var sak. Har sin tid. 

En februarihelg med fallande snö från början till slut! Hjärtat är varmt. Hoppas att ni haft det gott, ni med!

Vi hörs alldeles snart igen!

Lillafrun

När varje dag är ett liv!

(Inlägget innehåller två pussliga reklamlänkar)

GulleBertilen! Minstingen i gänget.

Å. Mitt mammahjärta konstaterar… att det är helt otroligt… vad livet är intensivt just nu.

Varje dag är som ett helt liv ibland!

 

Det kryllar mest av alldeles underbara såna där stunder ni ser på bilderna. Det är absolut full fart, men känns ändå frid och fröjd och jag nästan letar efter en unge för att allt känns så under kontroll. Där sjumånaders-Bertilen sitter förnöjt och leker bland tusen leksaker, ständigt uppassad av någon och pusselbygge är igång med jag vet inte hur många pussel på rad.

Pussla är ett älskat bestyr här hemma. Värma upp genom att räserbygga småpusslen. Och sedan fundera en längre stund, med många, många bitar.

Inne hos Adlibris finns massor med fina pussel.

Den HÄR pussellådan med fyra pussel i, fick barnen av deras älsklingsmorfar för ett tag sedan.

Kanske tänkt att bo i lilla byn, men vi lånade med oss hem. Bra drag av oss..

Och DESSA småpussel i trä, med 12 bitar finns i flera varianter och är så fina. Vi har både med Pettson och Alfons. Och Pippi förstås!

Syskonkärlek! Magi.

Vi myser. Där vi är ute och åker spark längs lillvägen. Skottar snö. Pysslar. Ser på film. Eller går promenad och mamman pustar och barnen sover. Så möter vi pappan till kvällen. Äter ljuvlig fisksoppa och nybakt bröd. När barnen somnat efter nattasagan, passar jag och M på att träna tillsammans och kilar upp på övervåningen för olika bestyr.. som att bestämma var vi vill ha lampor.. och förbereder för eldragning.

Sen känns det också ibland stundvis, som om någon står bakom ett hörn och filmar för dolda kameran eller så. När HemmaMamman med toffsen på snedden och rödblommiga kinderna av fulla livs-farten, försöker ta sig igenom vad som känns som det tjorvigaste av snår. Ruffsiga mamman och dom tre små barnen, där dubbelknutarna av modern knyts och det känns som att livet är en fars… bland kisspottor, stenlika viljestyrkor, av-bebbe-nerkräkt mor och hejdlöst busiga småttingar.

Älskvärt. Alltihop.

Januari blir februari. Vi landar i helg. Gudomligt. Trasslet av sovande människor i renbäddade sängen var ett härligt fredagsfaktum. Nu är det lördag. Jag njuter av tullisarna på köksbordet, doften av helgstädat hem och tanken på att tvättkorgen är tom. Men allra mest, av att alla är hemma, att långa lördagsfrukosten väntar .. att vi smider planer för helgen..lagom med att göra och mycket mys och återhämtning. Det är tanken!

Önskar er en fin helg!

Och ni, ni är ju bara bäst. Vilken uppskattning ni ger mig för orden och bilderna jag sänder er. Så himmelens tacksam och glad för det. Skulle vilja skicka en kram till er alla!

Lillafrun

Måndagshälsningen! …med helgens sötaste glimt i bild!

”Kom nu Lillebror, så går vi på din allra, allra första pulkatur i livet!”

Och så gick dom. Lika beslutsamma, alla tre. Tripp, Trapp, Trull.

Helgens sötaste glimt.

Drömgården är täckt av den vackraste snö man kan tänka sig. Fjäderlätt. Och vitare än allt vitt. Januari, sol och kalla, kalla grader. Sådär närmare tjugo stycken, faktiskt. Men det gick att simma i snön i alla fall, konstaterade Juniflickan som ni bara ser mösstoppen av.

Det är gott att starta den här nya veckan med själagoda helgdagar i hjärtat.

Jag var uttömd på energi innan helgen tog vid, men ni vet… att bromsa in, vila och ha helg, gjorde susen. Mannen har visserligen haft jour ännu en helg, men det har gått bra det med. Inga nattlarm, då får man vara glad. Bara dagtid. Det är halt om vägarna. Olyckor sker.

Vi har haft en helg där vi kramats massor, tränat, husjobbat och umgåtts massor med Storfamiljen, både lördag och söndag. Så värdefullt. Söndagmiddagen hos Svärisarna igår avslutade allt härligt umgänge. Gott. Och himla fiffigt att vi har så nära hem. Pappan var iväg och räddade liv längs snöiga vägar, och jag tog mina tre och knatade lilla vägen hem. Himla vacket! konstaterade tvååringen.. om snöfallet som föll.. ja så hiiimmelens vackert..

Älskade ungar. Som Mamma är lycklig över er! Jag ger er mitt allt. Älskar er tusenfalt. Och jag bär dom gråa hårstråna mammalivet ger, med sån oändlig stolthet!

Så är det en ny måndag.

-Januarimånadens sista!

För precis en vecka sedan var det kallt, så kallt och jag promenerade med kinder utan känsel. Idag, planerar jag att möta upp Storan i mörka kvällen, i inte alls så många minusgrader. Dra på mig pannlampan jag fick i julklapp av mannen och ha sån där efterlängtad Storan-Lillan-tid. Det är alldeles för längesedan nu. En snökanon väntas komma under dagen, det blir spännande!

Vi har också en snutt kvar av Karlsson-på-taket-filmen som väntar för hela familjen.. älskade bestyr alltså. Älskade Tillsammansmåndagar, med alla hemma.

Kanske spikas det lite innertak på övervåningen en stund, då det minimerades tid i lördags på grund av snöskottning.

En liten matlista ska jag knåpa på också. Och på riktigt fundera ett varv till på det där med höns här på Drömgården… tänk så drömmigt!

Här inne i bloggen funderar jag på att kika bakåt i livsarkivet och kanske knåpa för ett 10-years-challenge-inlägg att publicera under veckan,.. vart var jag i livet för tio år sedan?… ett ganska så livsavgörande år faktiskt. Skulle ni vilja läsa?

Men tills vi hörs igen, lova att ta hand om er och ha en så god veckostart ni bara kan!

Lillafrun