Att ha firat en 27årig morsa!

IMG_7323Efter födelsedagsmorgonen pussade vi pappan hejdå, vissa klädde sig i finskjorta på stuberten och sen var dagen igång!

Samtidigt som grattis trillade in härs och tvärs och födelsedagssång likaså, så tog vi fasta på att det faktiskt var Kanelbullens dag. Vi satte en bulldeg på jäsning.. för vi hade nämligen också fått älskade som var sugna att komma på kalasfika.. vilket vi inte alls räknat med. Men vilken bonus!

IMG_7345 IMG_7347

Jag smäller av så söta S bullar blev.. som små klumpar, fyllda med kanel och socker och prick hur söta (i dubbel bemärkelse) som helst. Ett tu tre, så fanns både nyrullade chokladbollar och kanelbullar.

IMG_7375

Mitt i dagen kom en älskad liten kusin och förgyllde Minimannens dag, samtidigt som hans skjuts (Fina systerdottern) lämnade ett tårtbud från mannen…. till och med det hade han ordnat. Han vet att jag är löjligt svag för prinsesstårta. Och det ska vara köpes, från precis det bageriet.IMG_7349Lycklig mor och liten dotter, vilka älskade J förevigade där i dörröppningen.. födelsedagsfina dagen till ära!

IMG_7371

Så himla gulligt att M beställt tårta med namn på och allt.

IMG_7382

Så strax efter mitt i dagen dukade vi för kalas.

IMG_7388

Och så äntligen kom kalasfikagästerna;

IMG_7395IMG_7403

MammaMormor och PappaMorfar trillade in med ännu mer sång än den där obligatoriska jag alltid får på morgonen, kramar och fina paket. Lika så Storan. Vilken fest!IMG_7404

Efter att vi sedan kramats hejdå, så kände jag hur barnsligt trött jag var. Precis som barnen. Juni somnade i vagnen ännu en gång och efter en stund kom Vackerpappan hem. Vände i dörren, med S i sällskap. Så kom dom hem, med två finurliga leenden, tågandes efter varandra, sjungandes jag må hon leva!, med rosor i fång. IMG_7410Alltså, jag smäller av.

En löptur därefter för mamman, medan mannen lagade önskad middag. Familjens Favoritpasta. Följt av en kväll med massa dans och musik i Salen, ännu lite mer fika med Svärpäronen och till sist bara en stund att pusta i finsoffan innan vi kröp ner i Storsängen och somnade som en björnfamilj.

Vilken härlig 27-årsdag!

Jag är lite som ett barn när det gäller födelsedagar, mina närmaste vet vad jag pratar om. Helt nipprig, liksom. Som i förrgår när jag skulle sova. Alldeles pirrig i magen. På födelsedagen så njutande och lycklig, över-alla-runtomrking-mig-tacksam… för det är ju så, det bästa är verkligen att få strösslas med kärlek lite extra under en hel dag och på något vis känna sig nära precis alla jag tycker om och håller kär.

Tack älskade StorlillaFamilj, M och barnen. Finaste Päronen. ÄlsklingsSyrrorna. Rara Svärpäronen. Älskade Vännerna. Gullesläktingarna.

För all uppvaktning. <3

Och alla ni, som jag ju egentligen inte alls känner men som jag ändå, tycker så mycket om. Menar då förstås alla ni läsare och följare som alltid är så rara mot mig. Tack snälla, snälla ni.

Nu kör vi livet som 27-åring! Det blir fint, tror jag.

Lillafrun

Födelsedagsmorgon!


IMG_7290IMG_7301Tacksamheten är större än ord kan beskriva.

Den här morgonen blev jag väckt, alldeles förskräckligt tidigt, av den sötaste födelsedagssången, sjungandes av två pojkar jag älskar så. Lilla flickan, som tydligen hade legat typ  mitt huvud och därmed inte vågat flyttas på för att jag då skulle vakna. Hon, satte sig upp på en gång och var med i mammafirandet med detsamma. En födelsedagsmorgon så himla mysig.

Tillsammans med dom där tre människorna jag älskar så, är så förbenat rädd om och bara önskar få fortsätta leva livet tillsammans med, länge, länge, länge. Varje dag är en gåva. IMG_7297Och ja, lilla Sallekatten, Mamma tycker om dig också. <3 … än om du var smått ohövlig och ville äta upp frukosten..

På tal om gåvor, så fick jag inte bara söta sången, kramarna, dunderfrukosten på sängen…IMG_7313..någon tyckte att det var heltokigt att sitta och äta i sängen. Utöver allt det där, så blev jag bortskämd med fantastiskt god parfym, ansiktsvatten från favoritmärket, födelsedagskort från Minimannen och dessutom det här;IMG_7311

”…Här är en lite platt present men jag tror inte att innehållet känns lika platt. Öppna nu då!

Inuti, en så vacker bild på ett mycket vilsamt ställe. Och en drös ord..

”…Jag tänker såhär… Vi åker först till södra bergets spa, ”Spa Vida Vyer” där du får avnjuta Vida Vyers Lyxspadag…. Efter detta avslutas dagen med middag……. puss! ”IMG_7309

Alltsåå…Ja… ni förstår ju. Det finns bara en. Älskade M.

… barnvakt och hela baletten är tydligen fixad..Åhåå, som jag längtar!!

IMG_7292Nu ska vi ha Mamma Födelsedag hela dagen lång! 27 bast, liksom. Coolt.

Ha en god dag, alla ni. Kanelbullens dag och allt!

Lillafrun

Att stilla en längtan.

IMG_7135 IMG_7137

Det blev söndag och första dagen av oktober..

…så fort dagen var igång, var några mer än peppade på att skörda den sista delen morötter som är kvar. Det är dom, morötterna, och en liten tuss sallad som växt till ett miniträd, som är kvar att skörda. Ett rejält knippe fick det bli.

IMG_7145IMG_7148

Äntligen, skulle vi kanske få till det som faktiskt gjorde att mor och Miniman sådde morotsfrön på försommaren; Att Baka Morotskaka Av Alldeles Egna Morötter.

IMG_7149

En stund senare så stod den där! Drömmigt!  (Receptet finner ni HÄR)

IMG_7152
Och plötsligt var vi på väg till en vacker plats. IMG_7159IMG_7198IMG_7161Skogen, lilla sjön, tystnaden, lugnet. IMG_7153Fikakorgen med nybakt morotskaka var med, såklart.

IMG_7204-2Höstbarn förevigades.
IMG_7218-5Storebror och Lillasyster.

Mitt och mannens päronhjärta liksom smalt. Det är ju så häftigt. Två stycken minimänniskor. Två uppsättningar halva-halva mannen och mig.

IMG_7218-6…och det här med fotografering. Det är verkligen bland det roligaste jag vet.

Det var så vackert där vid lilla sjön.

IMG_7182

Och alldeles lagom till att vi tagit oss en liten skogstur, tittat på lugna vattnet och inte hittat en enda kantarell. Då, bestämde sig regnet för att komma. Vi gömde oss under tak. Sörplade kaffe, åt morotskaka och bara hade det så förträffligt. IMG_7232”Vilken tur, att vi har oss..”

…Utbrister den absolut vackraste lilla pojken jag vet. Hur kan det få plats så mycket människa i en så liten kropp? Oavsett. En ynnest att få vara med på färden, med en liten Juniflicka och Miniman. Alltsammans med den där skäggige som är min klippa genom allt.

IMG_7196

Så återvände vi sedan hemåt.

Men en stillad längtan.. efter Morotkaka och skogen. Dessutom, med hjärtat fyllt av en Riktig Guldstund.

En innerligt fin oktoberbörjan.

Ta hand om er <3

 

Lillafrun

Yes!

IMG_7103IMG_7069IMG_7090IMG_7100IMG_7073IMG_7082Yes, freedag! 

Lite extraskönt idag, då den här veckan känts lite haltande från start. Jag har känt och känner mig ganska extra funderig och blir ganska trött av allt tänk. Men idag vaknade vi till peppig fredag och jag ger mig själv ledigt och tar det där sedan.

Så vi har skurat ett hem för helg. Ordnade sedan till oss lite och kvistade till kompisar i byn. S och lilla vännen är inte nya för varandra, men morsorna, vi träffades i våras på Bebbegruppen. Mys att ses en fredag och låta barnen leka och fika tillsammans. Nu i eftermiddag en lugn tur efter vår grusväg. Storebror på cykel medan Lillan slumrade i vagnen, helt slut efter att ha hängt med Storebror och hans kompis på massa lek.

M flexade ut som han brukar försöka göra på fredagarna, och har redan hunnit måla. Det har varit förbenat dåligt torkväder senaste veckorna och nu hotas det om nya apregniga dagar, så vi hurrar för att vi är så löjligt nära nu. Vill bara riva den där himla ställningen och njuta sedan.

Nu har vi just kört fredagsfys. Samma pass som gjorde att vi inte gick normalt på hela förra helgen. Precis ett sånt pass längtade jag efter…. och nu känns det liksom sådär topp. Nu väntar en lugn fredagkväll. Det blir en bra helgstart.

Helgens planer? ..eller önskningar rättare sagt;

Baka något gott. Måla färdigt. En tur till skogen vore också så himla mysigt. Kanske hinner vi börja inne i köket också. Längtar efter att laga gulaschgryta. Och bara mysa tillsammans. Typ så. Inga stordåd i vanlig ordning. För mig låter det perfekt.

Vad har ni för planer?

Ha en god fredagkväll!

 

Lillafrun

Ett dåligt Mammasjälvförtroende och en sjuhelsickes massa baguetter.

Det var en gång, en onsdag i slutet av kanske livets regnigaste och grådassigaste September….

Dagen började med kattkräka precis utanför sovrumsdörren och på köksmattan. Småttingar serverades frukost och jag kunde nästan känna nervositeten i magen över fortsättningen av morgonen. Ändå också peppen, för att stämningen var mycket god och en helt annan än igår morse. Det svischades iväg till Förskolan. För att se hur en liten cooling till Juniflicka, bara ville stanna och leka med barnen som ser så stora ut runtomkring henne. Och samtidigt konstaterades att någon liten älskad för tredje hösten, har en liten dipp och tycker att ett hejdå till mamman är otänkbart.

Första året, inskolningsåret, då jobbade ju jag, och M som kunde styra tiderna mer, fick ta inskolningen. Det var någon morgon, efter första veckorna ( som gått som en dans), som S tyckte det var jobbigt att säga hejdå. Sen gick det för det mesta bra. Såklart kan även barn ha en dålig dag någon gång ibland. Så tänker jag. Förra hösten, velade jag såå om jag skulle ha honom hemma hela tiden, eller låta honom gå och leka dom där tre små tillfällena. Jag älskar ju att vara hemma med småttingarna, men det finns massa positivt med Föris också och det är ju faktiskt inte så många timmar jag missar av min ena darling. S var pepp, och det fick avgöra. Men så kom en liten dipp och jag minns även då, prick samma tid som nu, att jag återvände hem med honom en höstmorgon.

Jag klarar liksom inte grejen, nu när jag inte behöver åka på jobb till exempel. Att lämna en ledsen Miniman. Det finns inte på världskartan. Så nu kör vi lite såhär. Tar en drös Hemmadagar och vilar upp oss, som han säger. Mysigaste som finns.

Men fy, alltså. Jag går av lite. Tycker att det är så jobbigt och känner mig som världens vekling, samtidigt som jag älskar att jag följer mitt hjärta. Men Mammasjälvförtroendet har blivit si och så efter igår och idag.

Nog om det just nu, så får vi se hur det hela artar sig.

IMG_7013

Vi åkte hemåt.

Drog igång ett bakrace i köket. Hej, vad det gick!

När vi skulle välta ut degen på köksbänken så riktigt stack det i näsan av Trolldegsstank. Helskotta. Jag hade dubblat receptet, men fått fnatt i huvudet med saltet… så det hade blivit fyrdubbelt kom jag på. Vaaaaad i.….äsch.

In med ungarna i bilen. Minimannen i full fräs med egen vagn, strulsnurrade vi oss genom affären. Hem igen, och dundrade ihop ännu en dubbelsats deg (UTAN salt). Som vi sedan bökade ihop med den första…

Så efter en stund hade vi en fyrdubbelsats baguettdeg som låg och jäste. Puh.

IMG_7027

Diskberg och söl till fördärvat. Tack och lov kom M hem och åt lunch och kunde kramas med ungar och jag kunde snabbt baka ut all deg. Har nog aldrig bakat ut så fort. Baguetter blandat med typ limpor. Hah.. Sen hade vi gräddningsrace när den skäggige pussat oss hejdå igen.IMG_7030Det som kunde trilskas. Gjorde det. Pensel ständigt geggig, mjöl överallt, brandvarnaren som tjöt livet ur oss för att det var något fastbränt i ugnen som typ höll på att börja brinna. Jag brände mig på plåtarna eftersom grytlapparna hade blivit blöta.. och så vidare.

IMG_7040

Vissa tog det hela med ro.

IMG_7054

Ni må tro att det där mellisfikat när precis allt var klart, var gott. Himmelskt, faktiskt.

Därefter gav vi oss ut för friskluft. Och bjöd dom där gulliga arbetarkarlarna på kaffe och nybakt baguette. Barnen tycker såklart att det är helfestligt med traktorer och grävare precis på gården.

Just nu ser den här mamman typ stjärnor av trötthet. Så skönt med kväll. Alla hemma. Barnen leker på rummet och M håller precis på att servera mig en efterlängtad kaffekopp. Är det lov att gå och lägga sig före barnen, tro?

Ha en fin kväll!

 

Lillafrun