Lördagsfeelingen. Och på dagens agenda..

(inlägget innehåller en adlink)Lördagsfeelingen, ju!

Så god på alla sätt.

Helafamiljenhäng snart följt av olika planer för oss alla fyra.

Någon ska till Mormor och Morfar och spela ”Rock´n Rolf”. Någon ska ha Farmordate. Än om ungarna älskar att vara med varandra är det fasligt lyxigt för dom att få egentid var för sig bland älskade som passar upp som till prins och prinsessa.

Mannen och SnickarFarfar ska.. jag vet faktiskt inte? Sätta takduk i dom rum det inte är gjort, tror jag? Och jag ska ta tag i det där rummet, som är lika stort som vårt blivande sovrum (typ 20 kvadrat) och det enda rum som ännu inte är tömt på saker där uppe. Vi har helt enkelt vårt klädförråd där.

Så idag ska jag rensa. Kära nån, vad härligt det ska bli! Njuter av tanken på att småkläder (och en del från mig och M också) ska få hamna hos några som bättre behöver dom.

Så, en väldigt uppstyrd lördag alltså, där vi ska försöka få så mycket som möjligt gjort här hemma på Drömgården, medan småttingar lever lyxlördag.

Hur gulligt att Storebror pärlat armband på Förskolan till Mamma och Juni? Lillasyster älskar det. Förresten såg jag att Juniflickans pyjamas (den hela varianten) nu finns på super-rea HÄR.

Tycker den är helt bedårande söt och passar lilla Skrållan så bra.

 

Det är typ 17 minusgrader och precis svinkallt ute. Massa kläder på för att inte frysa nosar och händer av oss där uppe, är vad som gäller idag.

Hoppas att ni får en god helgdag alla ni!

 

Lillafrun

Drömgårdslördag!

Det är lördag här på Drömgården.

Snön faller, solen smyger bakom molnen med ett så vackert sken. Vi äter tillsammansfrukost och sen är arbetslördagen med ens igång. SnickarFarfar kommer och det är sån lyx att det inte är klokt. Storebror är med och jobbar med två utav männen i hans liv. Juni och jag roar oss med att åka räserkälke efter vår lillväg.

Barnen är med i det som går i arbeteb. Som att åka lite fyrhjuling och hjälpa till att lasta regelvirke från lagårn. Vilket gäng! Mitt alldeles egna. <3

När det sedan blir ickebarnvänligt, som vid takregling, försöker jag vara lite här och där, rolig mamma och kärleksfull fru. Donar och grejar i köket tillsammans med barnen och susar fram med dammsugaren och försöker fånga spån och damm som pyser ner från övervåningen.Och på köksbordet ligger ett konstverk. Alldeles nya Farmorstickade strumpor till Lillan. Såå vackra.

I bakgrunden ligger bulldegen och jäser. Och plötsligt är Lördagslunchen klar och vi samlas allihopa för lunch. 
Juniflickan snusar i vagnen. Jag och S har Mamma-Liten-tid. Rullar semmelbullar och Lägger 70-bitarspussel. Det doftar gott. Och äntligen kan det bli semmelfika här hemma när vi vill. 
Till eftermiddagen får jag plötsligt en Emmeli-timme och vet knappt vart jag ska ta vägen. Inget barn att pyssla om(!). Omöjligt att bara sätta mig ner och göra ingenting då. Jag är liksom (typ) aldrig ifrån barnen. Om det inte är väldigt uppstyrt, att vi ska någonstans, typ på ultraljud (hah). Eller att jag tar den där promenaden mitt i evigheten alldeles själv. Eller att jag och M ska ha en arbetsdag där båda har sysslor att göra, då känns det liksom ändå bra i magen och hjärtat.

Men som idag, när barnen inte ens är med pappan utan lämnar gården till och med och jag inte alls hade något uttänkt att göra som barnen inte hade kunnat vara med på. Ja, då får jag nästan ont i magen. Inte bara nästan heller. Jag är hopplös.

Men långpromenaden var härlig och barnen hade såklart haft det supermysigt med deras Farmor som dom ju knappt träffat senaste månaderna och ingen hade saknat mamman det minsta. Jag mötte en farbror under rundan, som jag ofta möter när jag är ute på våra barnvagnspromenader. ”MEN! är du SJÄLV!?” ,sa han… och menade att det ju kunde vara skönt en gång men höll med mig om att det nästan såg ut som om jag glömt någonting.

Mammahjärtat alltså. 

Ok. Bara M kommer ner från övervåningen så kan det bli lördagkväll här. Mysigt!

Hoppas att ni har en härlig helg!

 

Lillafrun

Hjärtedagen!

En Storebror som hjälper sin Lillasyster med krångliga paketsnören denna Hjärtemorgon. 

 

Den ena härliga stunden efter den andra.

Precis så har den här dagen varit. Känner mig så uppfylld och glad. Och framförallt förbenat tacksam. Mysmorgon med barnen först. Vi var alla tre sedan lika taggade på vad som väntade. Att packa lilla packningen och knövla oss in i gamla Pärlan för att åka till Mormor och Morfar.

Enda kruxet idag var bara det att den där (jädra) gammbilen (som nej, inte alls står högt i kurs hos undertecknad) inte ville starta. Mannen vill alltid att jag ska ha Rymdskeppet. Darlingen vi ju hämtade hem alldeles splitterny och som är ljuvlig på alla sätt. Men idag när M skulle åka på långt-borta-jobb (som S säger när pappan åker och jobbar med TV) så propsade hans fru på att det såklart var vi som skulle åka mycket kortare som skulle ta ”gammbilen”.

När vi klättrat in genom framdörren, eftersom inte dörrarna gick att öppna, och vagnen plockats i tusen delar, eftersom bagaget är minimalt. Ja, då startade alltså inte bilen. Mannen kunde komma från jobbet (han hade inte hunnit åka därifrån och till nästa anhalt, tur) och hjälpa oss. Jag hade tyvärr då redan hunnit avfyra en sjuhelsickes massa fula ord. Det finns ingen hejd när det kommer till den där bilen.

Barnen började bli otåliga och Storebror undrade; ”men mamma ska vi inte åka snart? ”. Jag svarar/fräser ”Tycker du att det verkar gå så himla bra, då!?”….varpå han svarade med fräscht, nyinlärt, tydligen väldigt användbart ord; ”nää.. det verkar gå så jävla dåligt”. Suck. Allt och lite till snappas upp, mao.

Nåväl. När vi väl kom iväg. Då fortsatte dagen helt magnifikt. Och vi hamnade till sist i älskade Lilla byn, och Hemmahemma, som ni ser ovan. Hos älskade Mamma och Pappa. Där röda rosorna stod vackert i vasen på matrumsbordet. Från honom. Till henne. <3

Sedan en dag där vi skämts bort med så mycket kärlek att det inte är klokt.

Svettigt cyklande i hardcoregymmet för Preggomamman på direkten. Överförtjust i mina svettiga cykelpass där.

Himlagod, Mammalagad lunch sedan. Där Storan också anslutit. Följt av höjden av lyx. Att få hoppa in i Pappsens vedeldade bastu med en älskad syster (som hade feber och ju kanske egentligen inte alls borde ha bastat..)Låna Storans lyxschampo och kleta håret i inpackning. Prata livet en stund i lugn och ro. Drömmigt(!).

Komma in bastuvarma och mer än möra. Sörpla kaffe och äta semlor som gjorde mig till liten igen. Så goda.

 

Vilande sedan när Lillan vilande. Höra mysiga samtal en Miniman och sina morföräldrar emellan. ”Mormor, vad vackert ni har det här!” sa treåringen. Som toppen av allt fick vi god middag och massa pussar och kramar innan vi packade oss in i Pärlan igen och susade hemåt. Pappa hade fixat med bilen under dagen så lyxigt nog inga psykbryt på hemvägen.

Hjärtedagen!

Så fin. Nu väntar bara timmar av längt efter den där mannen jag älskar så. Som liksom älskar mig också, massor och precis för den jag är, jämt och alltid. Och som alltid får mig att känna mig som den prinsessigaste och finaste på jorden…. trots sliten HemmaMammabralla och tofsen alldeles för mycket på sned.

 

Lillafrun

Att Hjärtans Dag!

Hjärtedagen idag, alltså.

(Idag, också!)

 

Vi hade egen hjärtedagsstund i söndags, när alla var hemma. Storebror ville baka Kärleksmums och så fick det bli. Såklart, ju. Har man dessutom en alldeles egen receptbok och fullkomligt älskar att baka och nu liksom är lite utav ett proffs på det med tanke på allt köksbestyr i sina dar, så är det liksom (knappt) någon minisvettning överhuvudtaget för mamman heller. Så fräsigt (och lite hjärtklappande) att Liten håller på att blir så stooor. Liten, fast liksom StorLiten.

Och Kärleksmums, är ju alltid hur gott som helst. Hjärteströssel på toppen också!

Ni vet väl varför det heter Kärleksmums också?

-”Kärlek. För att man äter det tillsammans. Det är ju kärlek. Och mums. Det är ju för att det är så mumsigt”. Om han bara förstod hur fantastisk han är med sina utlåtanden och kloka funderingar, lilla Minimannen.

….

Alla Hjärtans Dag… en alldeles vanlig onsdag mitt i livet, ju. Här hemma tycker vi att alla dagar är kärleksdagar. Tillsammans. Det är ju verkligen det största. Och jag önskar alla att få ha någon att krama om, eller kramas om av, varje dag. Jag önskar att precis ingen ska behöva känna sig ensam. Kikar man in här, så skickar jag en kram, till prick alla av er! <3

Mitt i denna hittepådag, så är jag ju en kärlekstoka och tycker denna dag är så smyghärlig.. och passar på att strössla lite extra kärlek, helt enkelt. Det är ju en himla fin sak att göra, ju.

Jag älskar att köpa presenter, slå in och ge. Så mitt i orden ”en vanlig sketen onsdag”, så kan jag ändå inte låta bli det, utöver pussregn och extramånga kärleksförklaringar denna dag. Barnen har fått en liten hjärtegåva av sina päron till morgonen. Mannen och jag möttes i köket i morse, där jag dukat och gjort i ordning till honom i natt.. sådär med kärleksord, choklad och paket. Och han, då.. plockade fram en så himmelens vacker blombukett som han måste gömt någonstans här hemma sedan igår. Finurliga M. En drös snabba pussar och sen susade han iväg.

Sötaste av allt är ändå dom hemmapysslade korten från barnen, som dom strösslat här och där och som också borde dimpa ner i postlådorna härs och tvärs i landet under dagen.

Vackerpappan dubbeljobbar idag… åker från den arbetsdagen till uppdragskväll och kommer hem förfärligt sent i natt. Så, vi andra tre här hemma ska ha mysdag med andra älskade. Det ser vi så mycket fram emot. Och jag tror det blir en god och härlig dag! Det känner jag på mig redan nu.

 

KRAM på hjärtedan!

 

Lillafrun

En njutningens helgglimt!

 

En drös bilder med den allra, allra njutigaste helgglimten.

Vårvinterviskande så det sjöng om det!

Å, ja det var så härliga ute-på-drömgården-timmar igår alltså. Mer sånt, tack! Att sedan till kvällen skrubba familjen ren från röklukt, krypa ner bland sköna lakanen i Storsängen och somna alla fyra tillsammans. Fullpott.

Idag har vi söndag. M målar och snickrar. Jag och barnen har bakat limpor. Och kaka, enligt önskning från Storebror. Den smakade mycket gott till söndagskaffet! Och så toppas veckan med en skön promenad med Lilla i vagn. När jag gick iväg med Juniflickan i vagnen surade jag lite på mig själv för att missade att motionera i den där strålande Lördagssolen. Men kom snabbt på att det ju fanns goda anledningar till att jag inte gick då. Trots att jag varit frisk i flera dagar har denna preggomamma ändå varit helt slut och jag ville helt enkelt vara schyst mot kroppen och vila den en extra dag.. är helt klart extra rädd om mig nu med liten Minsting i magen. Istället satt jag ju på sparken, i solskenet och sörplade på ännu en kopp nyponsoppa med grädde och biskvier, medan J sov… mm! .. det var en härlig stund, det med. Och nu när vi kommit hem från den snöfallande rundan är kroppen sådär skönt mör och apelsinen smakade himmel.

Känner mig redo för en vanlig vardagsvecka nu. Känns alldeles exotiskt i tanken. HemmaMammande, Mysiga planer med barnen, Jobbande, Brandisjourande och Uppdragande för en älskad (å, heja på älskade M), hemmafix och så bara den där stora, stora tacksamheten över att få ha Livet tillsammans.

 

 

Hoppas att ni har haft en härlig helg och får en skön söndagkväll!

Lillafrun