Julekransen.

29112017-IMG_9085 29112017-IMG_9091 29112017-IMG_9092 29112017-IMG_9088Sådärja;

Årets Julekrans.

Sticksig. Vackert grön. Med en stor grön rosett. Och bara några röda bär. I det enkla bor det vackra, liksom.

Och idag är det torsdag och sista november.

Jag känner mig lite smått bakis. Efter att jag igår börjat känna mig så mycket bättre, så hade jag migränfest hela kvällen lång. Blä. Längesedan jag hade sådär kraftigt anfall. Men ja, bättre på alla sätt idag men lite dagen efter.

Just nu sover Lillan ute på bron och älskade pojken är och leker med småvännerna. Han drog visst till med tredagarsvecka där denna vecka. Kul att leka med friskisar istället för stackars Lillasyster som ju älskar att busa med Storebror, men som nu är ganska så skör, snuvig, hostig och röd i ögonen. Nä, inte så konstigt att mamman trillade dit till sist, som umgåtts med småttingar som varit sjuklingar i omgångar i två veckor nu.

Nåja.

Snön faller så sagolikt ute. Att njuta av det vackra, och då och då tippa över i en vemodens suck. Precis så. Och förstås pyssla med precis hur många saker som helst, samtidigt, här hemma. Lite så ser min dag ut. Det är just nu både Renoveringsröra och Det-håller-faktiskt-på-att-Adventspyntas-prick-överallt-stök. Just nu, inte så väldigt mysigt alls. Men jag tänker mig att, till kvällen. Då.

M är världens finaste och börjar alltid tidigare varje morgon. Idog är bara förnamnet med allt han gör. Men, så himla fiffigt att göra sig en pott att ha, om man kan. Som idag, när han vill hämta sin son på Föris och komma hem och göra familjen hel någon timme tidigare än vanligt. Vardagslyx.

 

Ha en god sista novemberdag, alla ni.

Lillafrun

Hjärtegott Adventspyssel.

28112017-IMG_9048Hjärtat känns sorgset. Men på ett sätt ändå lättat. Vår Hjärtenära slipper plågas mer nu. Och kommer garanterat dra igång en Aftondans i himlen med sina vänner som redan hunnit dit. Sorgen måste får ta sin plats. Vi pratar mycket. Kramas. Gråter och ler. Åt alla minnena vi minns. Och det är så fint. Som gåvor i hjärtat.

28112017-IMG_9065

Som terapi har jag suttit och slagit in små, små paket till älsklingar. I glittriga och hjärtiga papper. Bruna också, förstås. Och krusat grangröna och juleröda snören, nästan, till fördärvat.

Årets Adventskalender är nu klar och det är en tradition jag har med mig hemifrån som jag tycker är så mysig.

Dom flesta decemberdagar får barnen turas om att få ett paket. Vissa dagar får dom båda varsitt. 28112017-IMG_9062Det är allt från skrivpennor till Storebror till ullstrumpor till Lillasyster.

28112017-IMG_9081Alldeles egna skumtomar, såna man fick provsmaka hos Mormor och Morfar senast och tyckte var så goda att man visst nästan höll på att smälla av. Till Storebror.

29112017-IMG_9084Lillasyster får då en söt liten ask med sina fruktiga favoriter i.

28112017-IMG_9067 28112017-IMG_9068

En dag är det pepparkakshuspyssel och en annan göms ett litet pynt i paketet, att skriva namn och jule-år under, för att sedan ställa precis var man vill i hemmet. Ja, lite smått och gott.

28112017-IMG_9069 28112017-IMG_9079

Ett Hjärtegott Adventspyssel i dessa tider.

Jag vet en liten pojke som kommer få än mer glittriga ögon än vanligt, när han kommer hem från Förskolan. Tills dess ska jag försöka fortsätta kurera mig… igår när jag och Juniflickan traskade iväg och hämtade hem prinsen, kände jag på vägen hem att men Emmeli, du håller ju på att bli krasslig. Sista backen hem var en pärs. Och från samma sekund som mannen kom hem, checkade jag ut. Feber, galet ond hals och prick hela kroppen värkte. Sömn, gurglande i saltvatten och ännu mer sömn. Har gjort susen. Till stor del. Men det vilas vidare. Vad är väl en liten förkylning, när jag dessutom har en man som jag teamar med så bra och som gör allt för sin lilla fru.

Tack fina, fina ni för all er omtanke. Det är fantastiskt att få vara jag, med så många goda människor runtomkring, både precis mitt i livet och här inne i dagboken. Jag uppskattar er alla så. Ta hand om er!

Lillafrun

Skogstur och Höstpyssel!

IMG_8103 IMG_8104 IMG_8105 IMG_8115Där;

Ett så egentligen litet äventyr, men som blir så himla uppskattat och fräsigt i små barns ögon. Och också i mammans. En skogstur. Friskluft. På-stigar-springande. Fantasilek. Mossplock. Han-och-jag-tid. Då Lillasyster slumrade som ni ser. Och efter skogen, sköna långpromenaden därefter.

IMG_8122 IMG_8127 IMG_8133

När hungriga magar mättats och vi klubbats av efter-friskluft-trötthet. Då gick vi ut igen. Traskade in på lon och letade. Fann vad vi skulle och dukade upp för mysigt, småpillrigt höstpyssel.

IMG_8136 IMG_8142 IMG_8146 IMG_8152

Efter en liten stund av bindande var den klar. Hjärtiga Mosskransen.IMG_8153 IMG_8154 IMG_8158Och nu hänger den där på Verandan och sprider höstmys.

Vill du göra en likadan, finns dessa halmkransar lite varstans. Jag köpte min på vår gulliga blomsteraffär här i byn.

Skogstur tillsammans med småttingar och Höstigt Pyssel efter det. Som en lisa för själen, ju!

Och idag är det tisdag! Ha en god sådan, alla ni.

Lillafrun

Lappat var det här!

IMG_7654Där;

En mycket, mycket nöjd treåring över sina nylappade favoritjeans. Så lättfixat! IMG_7656Jag klickade bara hem såna där strykbara lappar. Finns lite överallt. Såg att det till och med fanns på lilla mataffären här i byn. Tjopp, tjopp så var hålet på ena knät lagat och så fick det andra benet tre lappar, som för att kompensera mot att det inte hade något hål att lappa…alla nöjda!

IMG_7658

Idag kör vi torsdag!

Morgonbestyren är avklarade, tvättmaskinen snurrar och jag sitter här och sörplar kaffe och andas långsamt. Det är tempo på frukoststunden om mognarna, alltså. Längtar du efter att sätta dig, mamma? frågade S i morse när jag serverade vad som nu önskades. Gullungen. Men det där tempot älskar jag. För det beror på att jag knappt hunnit skala ägget/breda mackan till den andra innan den första vill ha mera. Jag älskar när dom äter. Tycker att S haft lite si och så matlust om morgnarna ett tag, och så kan man ju vara. Vissa klarar ju inte alls av att äta frukost. Jag har lärt mig att tycka om frukost sedan jag blev vuxen. Medan M och Juniflickan vill ha maaat bara dom slår upp ögonen.

Jag fick dock världens utskällning som jag knappt höll på att ta mig ur utan att gapskratta lilla polisen i ansiktet.

Han ville ha juice. Men det fanns så lite så det skulle inte räcka till dom båda. Sa ändå; ”du får den senare”. Barnen är klara och hinner dra ifrån bordet innan jag ens hunnit äta hälften. Jag äter. Och tar den där lilla juiceskvätten. Känner mig lite som en bov, men tänker äsch, nu har han glömt den där. Vilket jag ju egentligen vet är precis tvärtom, där glöms ingenting…

Och jädrans. Några minuter senare blir jag påkommen.

”Mamma!? Har du taagit juicen? Man får inte TJÄLA juice från barn som ska dricka!! Nu får inte du några kiissar (kyssar) på hela dagen!!”

Mammor kan också gör fel. Sådetså.

Ha en god torsdag alla ni! Håll utkik, skickar er det efterfrågade receptet på Spansk Gryta under dagen!

Lillafrun