Några kära helgglimtar och mina senaste loppispärlor!

 

Mina två hjälp(stjälp)redor, i ur och skur!

Vi skulle baka paj. Matpaj. När bottnar var gjorda tog vi oss paus. Vissa knatade rundan. Och vissa hjälpte sin pappa att göra vad pappan mest gör;

Snickrar. Så idog och duktig. Här ovan ser ni när husets midja precis blev hel, runt om. Så fräsig känsla att det passade in så bra… det är liksom absolut INTE alltid så rakt på/i ett så gammalt hus.

Sen, förstår ni. Tog jag min loppispeppade Miniman med mig på en loppistur, bara han och jag. Mysigt! Vi ville hitta något fint till en älskad. Först hamnade vi på vår kära ”Hemmaloppis”, som är öppen för det mesta och som är våran favorit.. men den ska flytta till bättre lokal och det handlade då om att gräva i kartonger med nerpackade ting för att eventuellt hitta något…. Vi drog vidare. Stängt. Och Stängt. Möttes vi av på dom två kommande ställena. Till sist drog vi en längre bit bort.. chansade på att jag inte sett i syne utan verkligen sett en loppisskylt där jag trodde…

… och mycket riktigt! i ett litet blåsigt partytält fanns det några få, få saker. Men det var väldigt fina sådana. Se bara!

Luktärterna kommer förstås från vår trädgård. Men i övrigt; en kanna det stod Emmeli på. En skål perfekt att ha ugnsrostade rotsakerna i till middagen, Gefle porslin. En blåvit tratt från kockum, som jag tänkte den där älskade kunde få hänga där vi hennes stiliga kökshylla. Mäkta nöjda var vi, jag och Minimannen.

Så band vi en gå-bort-bukett från trädgården, innan pajlagandet fortsatte.

Vårt bästa pajrecept har ni HÄR. 

 

Ja. Sen gjorde vi oss finklädda, tog pajen, blåvita tratten och lilla blombuketten och drog till Mäjadalen för att träffa älskade, sörpla kräftor och ha det gott en lördagkväll tillsammans när sommaren fortfarande känns i kanterna men hösten är smått på väg till oss.

Och tänka sig. Idag är det lill-lördag och snart lördag, igen!

Jag har nyss försökt öva lite. I vanlig ordning kommer jag och M att sjunga för älskade lilla vännen som ska döpas, och det är liksom inte pirret i magen som är det värsta.. det är lilla oron över om man ska hålla ihop och inte börja av-kärlek-storgråta. Nåja. Det blir som det blir. Bra oavsett. M är cool i vanlig ordning, förstås.. det är mer undertecknad som har känslorna utanpå. Men kärlek kan faktiskt göra så ont att man vill gråta, för att man (jag i detta fall) är så himla rädd om mina älskade. Det bästa jag har, ju. Synen av plutt i dopklänning, så oskyldig, så ny i livet, så oförstörd, så alldeles ljuvlig.. åh…!

Loppispärlor. Lördagsglimtar. Och lite Mammahjärtatankar. Ditt och datt. Livet..!

 

Ta hand om er allihopa!

Lillafrun

Lekstugekik och min egna påminnelse!

Vi tar en lite närmare titt på söta lekstugan tycker jag.

Vet ju att ni önskat så också. Jag tycker det är så roligt när ni önskar var ni vill läsa om och se!

Tidigare i sommar googlade jag handgjorda småmöbler. Fann en 89årig gubbe som gjorde dessa söta grupper. Turligt nog skulle Svärisarna förbi precis där nere i söder, och köpte med sig hela möbeln hem och gav den till småttingarna. Så generöst att man får dåndimpen. Jag har sedan målat dom små söta möblerna i en skön grågrön färg. Så nu är det inflyttat lite mer där inne. Vi tänker, när vi tycker att det är prio, spika upp pärlspont där inne också. Men till dess leker vi att det är putsade väggar. Precis som på vårt älskade Gotland. 

Alldeles lagom skrövlig loppad duk, söta muffins i trä och en gammal kaffepanna. Dom har det så trevligt där inne. Och bara man närmar sig, blir man bjuden på än den ena än den andra maträtten. Självklart kaffe också. 

Lilla stugan!

 

Åh. Sitter här i kvällslugna Salen denna tisdagkväll i början av september, alldeles för mig själv. Livet. Det går i full fart, vare sig man vill eller inte. Men jag vill göra allt jag kan för att vara här och nu. Ibland går det inte, förstås. Men mitt lilla drömmål, min egna påminnelse, som jag jobbar för, och mår så bra utav, är att varje, varje dag. Tacka. För precis allt gott vi har. Varje dag tillsammans. Alla små stunder vi har, som är små ute i världen, men så stora här för oss.

Vissa dagar är jobbiga. Men det finns alltid, alltid guldstunder att fatta tag i. Idag har varit en sån där dag där det mest känts som att den ena guldstunden avlöst den andra. Såna dagar som gör att man med gott mod även orkar ta sig ann en dag när det strular desto mer, när småttingar (och även päron) låter som gnissliga gångjärn, det är Sjukstuga deluxe eller vad det nu kan vara.

Vi har fyllt tisdagen med lugna lektimmar här hemma, först bara jag och dom två minsta. Vi tog oss en springtur när små skulle sova och mamman fick samtidigt motionera. M kompade sedan ut tidigare och kom hem med efterlängtade Storebroren, som hade haft en så uppskattad tur ute i skogen med småvännerna och duktiga fröknarna. Medan mannen försökt hinna massor med bygget, har jag och barnen lekt. Och lekt. Och lekt. Juni berättade för pappan vid middagen vad vi gjort; ”leeeka, guunga, cykela, åke rutschkaana”. Och efter massa bus och gemensamt ihopplock av alla miljarders leksaker som var spridda i hela hemmet, så somnade dom tre små minigrisarna gott efter ett par sagor och mammans sömniga godnattsång. En underbar, vanlig dag.

Hoppas så, att ni också haft en fin tisdag. Har den varit purken. Så blir det säkert en bättre dag imorn. Tror jag.

Natti!

 

Lillafrun

Torra och varma småttingar, även i Höstrusket!

(inlägget innehåller reklamlänkar)

Är det någonting vi tycker är viktigt att lägga några extra slantar på, så är det riktigt bra ytterkläder till barnen.

Denna årstid varvas det mellan Skalkläder och, nu när höstruskets dagar börjar vara här, får dom små hoppa i dom där fodrade regnställen som både jag och M önskade fanns i päronstorlekar. Fodrade gummistövlar till också. 

Tänkte bara tipsa er om att Ellos nu har dessa set till nedsatt pris.

HÄR. hittar ni Junis variant. Och HÄR, Minimannens. 

Gummistövlarna är klassiska Tretorn som vi fann på braiga Stadium på senaste stadsturen.

Dom röda hittar ni HÄR och Juniflickans svarta, HÄR.

Morsan är avis på hela alltet!

 

Ok. Tisdag idag och jag och mitt lilla hemmagäng (Snuvig Juni och piggelinBäbis) ska ge oss ut för att titta till gården. Se exakt hur blött det blev igår mot den där väggen. Och så blir det nog en tur till lekstugan också. Lovar att visa fler bilder, som ni önskat!

Ha en fin tisdag, alla ni. Tack för att ni kikar in här. Det gör mig så glad. <3

 

Lillafrun

Att ha Dopveckan här! (… och suckar över något världsligt!)

Så var veckan igång, då!

Med fart. Som vanligt.

Och vi har Dopveckan här. ÄlsklingsBertil ska döpas till helgen.

Det är ju så himla sött och härligt med dop, tycker jag. Man kan ju bli hjärtefladdrig och gråtig för mindre, liksom. Älskade Lillprinsen. En del att ordna och fixa, förstås. Så listornas Mästarinna är i sitt esse!

För några veckors sedan skickade B ut tack-för-uppvaktningen-vid-min-födsel-kort samt dopinjudan. Vill ni se? Okejdå. 

Gullevännen alltså!!

Och hälsningen, med hans egna lilla fotstamp, precis som syskonen också gjort förstås.

Idag har vi alltså haft Tillsammansmåndag. Storasyskonen hängde med pappan medan jag var iväg på Efterkontroll hos gulliga Morskan, pratade livet i en timme och trodde att jag var på spa.. jag satt ner hela timmen, hade bara en liten flinande bäbis i sällis och avslutade sedan med att gå på ica i samma sällskap.. ni hör ju; ett par lugna timmar för trebarnsmorsan!). Sen har vi haft dopsamtal här hemma, med fika och prat med vår så himla gulliga, präst. Och så har det dop-pysslats lite.

Pyssel är ju livet! … Minimannen pysslade bredvid och är lika pysseltokig som sin mor.

Ikväll nattades småttingar ute på tur, M kutade iväg med Storasyskonen och jag tog Minsting ut på promenad. Sen har jag haft kvällsskift här inne, medan M tog kvällspass ute med ännu mera foderfix än han redan hunnit under dagen.

Både jag och M jobbar ”dubbla pass” varje dag. Jag försöker göra så gott jag kan för barnen och hemmet medan M jobbar med huset. Liiiite (för) mycket på det viset just nu, för att få ihop allt. Snart lugnare tider med höstigt myshäng här inne. Läängtar.

Vi vill bara, bara bli klara nu. Frågan är om vi hinner. Det är lugnt om ett varv målning är kvar till våren.. men lager två hade gärna fått hinnas med innan kylan och blötan är här. Just ikväll känns det väldigt trögt. Regnet kom. Och piskar precis mot Den Fjärde Väggen, ni vet. Den berömda (här hemma alltså) Siiista väggen. Himla skit. Man vill inte ha piskregn där nu. Så ikväll känner vi oss både trötta och suckar åt att höstregnet verkar vara på visit. Men. Både jag och M vägrar kalla något så lyxigt och självvalt för ”tufft”. Att göra av med sin sista energi på att göra ett skitgammalt hus vackert igen. Det är ren lyx. Men joo, liks förbaskat kan man bli hur slut som helst.

Nu väntar nattafika. Sen tar vi nya tag imorn med det där tröga. Kära nån. Vi har hälsan och varandra. Livets lycka!

Ta hand om er alla ni!

 

Lillafrun

Septemberfredag med eftertänksamhet!

(inlägget innehåller en reklamlänk) Så blev det fredag.

-Igen.

Och sådär himla härligt, ännu en gång.
Det är alltid skönt med fredag. Det bara är så, visst?

 

Gnugga gruset ur ögonen. Lulla runt i nystädat hem. Sörpla kaffe i lugn och ro. Pyssla om småttingar. Snyta någons snoriga näsiga. Titta på Minsting och säga grattis på tremånadersdagen, älskling!. Vika lite tvätt. Gå ut och gunga i trägungan. Plocka äpplen.

Känna sig fredagsfin i en alldeles ljuvlig stickad tröja jag fann häromagen. Ni hittar den HÄR!

Säga hej till nyshemkommen Skäggig. Baka äppelkaka tillsammans med Minimannen. Fredagsfika. Ha bloggigt möte här på gården (blir det något utav det, får ni förstås veta!). Plocka små buketter av luktärter. Och avsluta med fredagsmys med precis hela familjen i Finsoffan, framför en döspännande film. ”Superhjälptarna”. Med åldersgräns. Från 7 år. Utan förälder, alltså. Vilken tur att jag hade barnen och M nära mig, då….

Och så tänker jag, ännu en gång. Vilken tur. Vilken ynnest. Vilken välsignelse. Att det blev såhär…

..Triss i älsklingar, menar jag.

Så lyckliga för lilla buketten småmänniskor. Mina och mannens skatter. Livets största. Och som vi alla älskar han som vi välsignats med, som grädden på livets mos;

Bertil! 3 månader gammal idag. Familjens Lillprins. Med den perfekta pussmunnen. Kärleken svämmar över.

 

 

Nu tar vi helg. Önskar er sköna dagar med sånt ni mår bra utav!

 

Lillafrun