När rosendrömmen blev sann! 

År efter år här på gården, ja nu är det ju inte hundra utan fyra, men ändå. Varje sommar har den där klätterrosen växt och varit stor, så stor.. för att sedan inte få ens en endaste knopp.

Sån blomsterbesvikelse alltså. I det mått jag tillåter mig deppa över en ros som vägrar blomma. Nej, inte så mycket depp. Mest en undran; ”vad äär det för knas?”.

Så i våras. När vi strösslade koskit över allt och lite till här på gården, så fick också rosen sig en skvätt. Och kan det vara den, älskade kodyngan, som ordnat mig den mest magnifika blomningen av vackra, vackra klätterrosen New Dawn?

Oavsett. Jag är så lycklig. Alltså saligt lycklig. Att få ha en klätterros som dignar av blommor. Den klättrar in i trappan och kring räcket härs och tvärs.

Juniflickan, i ”nattalinnet”, försöker norpa åt sig en.

En Sommarlovssyn jag sent vill glömma.

Sommarlovsungar alltså. I nattasärkar. Sommarkvällar eller alldeles nya dagar, sommarmorgnar. Så ljuvt.

Rosendrömmen blev sann!

Idag är det augustionsdag.

Morgonens springtur viskade om höst.

Vackerrosen blommar ännu.

Jag tar barnen med mig på en mysig dagstur till min Mamma och Pappa. Kära hjärtanes. Dom två människorna. Älskar dom så hjärtat värker.

Tänker mig mamma-och-pappa-prat, mys med ungar, en loppistur och hammockgungande likt när jag var liten… medan mannen riktar väggar på vår övervåning…

Det blir en bra dag. Hoppas att ni får en fin dag!

 

Lillafrun

Pippi-Långstrumpigt sommarlovsminne!

Så äntligen blev det den där dagen, som barnen lääängtat i massor efter.

Dag tre på Gotland. En småmulen, varm dag. Ypperligt att förverkliga stora små drömmar på!

På tå stod dom, gullisarna, tidigt på morgonen. Och vi anlände dagsmålet, vid öppning. Kartor plockades och Radarparet glodde hejvilt.

Där började En Hejdundrande Kneippbydag!

Minimannen som varit där en gång tidigare, ja förresten Juni också men som pluttis, för honom var det självklart var han skulle susa på direkten.

…tanka bilen..

.. och susa iväg. Sooom han längtat efter dessa ”eeel-bilar”.

Så åktes det gullig karusell.

.. fräsig vattenbjörn..

.. och lillebroren hittade en grävmaskin han nog gärna sett hade följt med honom hem därifrån.

Någonstans här hängde tungorna på främst Mamman och Pappan och en lunchpaus togs. Så himla skrattroligt… vi och en miljard andra småbarnsfamiljer. Som liksom gått igenom grindarna kring 10.00, dom också. Rusat in på nöjesfältet och gett järnet för sina barn. Sen ser alla ut som ugglor med tunnelseende kring 12 och alllla ska äta lunch samtidigt. Ett svettigt moment med tre leksugna pluttar och bara två vuxna (trötta,hungriga) föräldrar. Men med mat i magarna, steg vi som törstiga blommor som blivit nyvattnade..lika så resten av barnfamiljerna och plötsligt var fart och energi på topp igen!

Mot radiobilarna!

Vem är egentligen lyckligast? Haha!

Kan meddela att pappan tveklöst åkte gång efter gång med både sin förstfödde och sin Skrålla!

Jag hittade en så söt ros som jag gärna skulle vilja veta namnet på.

Och så åt vi glass förstås. Men det var så varmt så den hann inte ens hamna på bild.

Så till vad som var Juniflickans allra, allra största höjpunkt på dagen.Kan ni ana hennes känsla, hon som går Pippi-klädd dagarna i ända och sjunger pippisången och säger att hon är ”väääärdens stajkaste tjej”, när hon fick stega in i självaste Villavillekulla?

Där låg Pippi och sov med fötterna på huvudkudden. Juni skrek. ”Pippi, vakna!!!!”

Men fossingarna rörde sig inte ur fläcken och jag fick försöka förklara att Pippi vaknar om en stund..

Storebror var modig och satt upp på Lilla Gubben.

Astrid satt och läste och läste så hemtamt och härligt.

Jag beundrade Pippis trädgård.

Så äntligen slog klockan 15.00 och Pippi vaknade (läs; Pippi-teatern började). ”Miljarden” barnfamiljer samlas och börjar nu se lite små-gröna ut igen efter ytterligare ett efter-lunch-race och alla föräldrar vill att sina barn ska få De Bästa Platserna. Jag och M är sämst i världen på vassa armbågar men det löste sig fint till sist i alla fall och när Pippi entrade gastade vår Juniflicka rakt ut, så det liksom tystnade bland folket; ”HEEJ PIPPII!!!!”. Gullhjärtat.

”Mamma!? Är det här på riktigt!?”

Och det var det ju. Typ. Helt obetalbart härligt att få uppleva när Pippitokige flickan, fick träffa sin största idol.

KRAM

Tripp Trapp Trull, mamma och pappas små hjärtegull.

Lagom till stängning, sådär sju, åtta timmar av nöjesfält i kropparna, halvt vinglade vi oss ut genom grindarna. Vinkade hejdå till Villavillekulla och elbilarna och jag och M tittade lyckligt på varandra. I tystnad, omåttligt nöjda över. Över att liksom ha fått ihop hela alltet.

Julklappen vi fick av barnens Farmor och Farfar förra julen. Blev ett Pippi-Långstrumpigt sommarlovsminne! Så himla fräsigt!

 

Lillafrun

Sommarens sista Sommarlovande Måndagshälsning!

Nystart.

Måndag!

-Vi tar en titt på veckan som gick.

Jag inhandlade några nya rosor som ska få hoppa ner någonstans i trädgården när ettårsplanten blommat färdigt.

Vi hade ljuvligt besök av vänner. Söta familjen K. Där vi fick träffa lilla E för allra första gången. Jag hade typ oooont i kroppen. Så gullig. Mannen bara flinade åt mig.

Så blev det måndagkväll och mannen skulle på brandövning. Jag tog barnen på nattningstur med bilen. Vi blev häpna av synen av tre stora älgar precis bredvid vägen. Ingen unge somnade som tänkt. Konstigt va..? Mäktiga djur, alltså.

Vi hade det där urmysiga dygnet hos Mammamormor och Pappamorfar. Jag plockade smultron på strå och kände barndomen bulta inom mig.

Så kom vi hem till gården igen

och jag hade mycket energi. Städade och fejade, bakade bröd och grejade.

… och jagade lilla Vilda Babyn.

Vi åt risotto och började smygfantisera om sånt som är mysigt med hösten. Alla goda maträtter att mumsa till exempel. Njuter nuet, och ser fram emot vad som väntar. God känsla.

Så fick vi finbesök från norrnorr. Vännen C anlände och fick hoppa in i trebarnslivet för ett slag.

När det blev fredag tog jag barnen och C på höga kusten-utflykt. Brandispappan fick stanna hemma, medan vi andra åkte till Gårdsbutiken i Nordingrå. Firade vännen i efterskott på hennes födelsedag med att bjuda på finlunch där. Så otroligt gott alltså!

Allt är så vällagat med så fina råvaror.

Så tog vi en loppisrunda och ett ställe, var nästan bara för mycket. Jag måste dit igen. En antikbod, väldans nära oss, som jag aldrig varit till tidigare..!

Jag ska i veckan sända er ett middagstips, som jag provade i fredags. Gudomligt gott blev det! Tänk er körsbärstomater, vitlök, basilika, potatis, sötpotatis, ännu mer örter, citron… så goda smaker tillsammans!

Jag fick lyxen att kuta solo, trots att mannen hade jour. Det hela tackar jag vännen C för!

Helgen fyllde vi med gott att äta och mysiga bestyr. Som att plocka två berg av rödvinbär.

Vi donade i köket. C introducerade oss i Krusbärspaj-livet och har vi tur, kanske jag får ge er det receptet!

Storasyskonen gjorde chokladbollar också. Väldans kladdigt, men det var det värt när lyckan är total. Ni ser ju själva.

Så tog vi söndag. Kramade vännen hejdå, skjutsade till tåget i norra staden, lyssnade på regnet, tränade ett litet pass på köksgolvet och somnade som en trasselhög i storsängen. Vilken vecka. Tacksam är bara förnamnet. <3

Ny vecka nu! Vi ska njuta det allra, allra sista av detta långa, långa Sommarlov. Skörda, vandra längs lillvägen och plocka sockerärtor från åkern. Kanske prova något nytt sensommargott recept. Det stora i det lilla, ni vet.

I övrigt har vi ett helt gäng lösa planer inför veckan. En önskan om väl vägd blandning mellan att göra och att bara-vara-vara.

Efter två renoveringslediga Gotlandsveckor har vi sedan dess haft mycket bra renoveringsenergi, så roligt då!

 Förra veckan hann vi ett stort renoveringsmål, att lägga färdigt golvet i hela stora hallen där uppe. Den här veckan hoppas vi hinna förbereda helt klart i själva trapprummet, så att trappan (som förhoppningsvis snart är färdigsnickrad) ska kunna komma på plats. Jag lovar er att det under hösten kommer dugga mer tätt på renoveringsinläggen, i perioder är det liksom inte så mycket roligt, synligt som görs där (som det varit ett tag nu med dragning av elslang och sånt, ni vet), men vänta ni (och vi) bara!

Både M och jag drömmer om en bastukväll. Vi får söta kusiner på besök och får prova på fembarnslivet för ett litet slag, kan tro det blir fräsigt! Så ska jag blomsternjuta, pyssla om mina småungar och så tänker jag att det är på sin plats med en härlig Höstlista! Hus och hem, livet-tankar, renovering och vad som kan tänkas hamna här inne. Jag älskar ju listor!

Skriv gärna här nedan i kommentarsfältet vad ni vill läsa och se, vetja. Så har jag ett hum, liksom!

 

Önskar er en god veckostart, ta hand om er!

 

Lillafrun