Veckan som gått, med en särskilt god glimt och en gnällig mor.

Å. Ser ni!

Ni minns i början av veckan när jag tipsade om söta Stenugnsbageriet, Skogs-Hilda?

Samma dag hade jag och barnen bjudit hit lilla mor, barnens mormor alltså, på eftermiddagsfika. Men ni förstår, gulligaste MammaMormorn hade visst ”blivit inspirerad av en blogg” vars pennfäktare hon känner ganska så väl, och sedan åkt till bageriet och köpt med sig semlor. Så det blev visst MammaMormor som bjöd oss på fika i slutändan.

Alltså åhåhå, dom var magiskt goda! Årets första semla.

MammaMormorkärlek på en tisdag mitt i blanka vardagen. Så himla fint! Och gott!

Och nu är det plötsligt fredag. Det var ju nyss måndag? Varje dag är som ett liv ibland, alltså.

Den här veckan har vi fyllt till bredden. Och nä just det, kanske inte så många stunder av pustande för någon utav föräldrarna. Så det är med andra ord en trött trebarnsfamilj denna fredageftermiddag. Men jag törs lova, att det är fler med oss som har ”å så skönt med fredag”-känsla. Eller vad säger ni?

Jag och tre barnen har roat oss med massa mys om dagarna. Varit ute och lekt i snön. Skottat och donat. Här inne har det lekts med leklera, lego, tågbanan, byggts galna mängder pussel (vi har en ivrig pusselfas.. så jädrans roligt när bitarna börjar bli så många att vuxna mamman får sig en utmaning också) och trött-tittat på Emil i Lönneberga. Tvååringen har checkat av sin andra vecka som trulle-flicka… i ett knyck var blöjan veck, så impad av lilla coolingen J. Och nu medan allt är så nytt, så varendaste gång det ska susas till ”toovan”, är heela hemma-gänget så engagerat. ”Braaa Juni, viilken duktig tjej!”, säger Storebroren där hon nöjt babblar på om diverse toalett-lyckanden.

För varje dag som gått den här veckan, har den här mamman veknat likt en tjusig julgran som närmar sig tjugondedag knut. Något jag kanske glömmer, är att klappa mig själv på axeln ibland. Tusan alltså. Det är ett gediget Mamma-arbete jag gör om dagarna här hemma, med våra tre små darlingar. Från mysiga frukosten med tända ljusen, till nattasagan om kvällen. Vackerpappan är bäst i världen, absolut. Men vi kör intensivt nu med övervåningen och ja, ni vet. När han kommer hem från jobbet så fortsätter han att vara idog en våning upp… och jag, en våning ner.

Jag ger mitt allt, dag ut och dag in. Älskar vad jag gör och tycker verkligen att det är fantastiskt roligt och att det för det mesta ”går som hejsan!”, som min mor skulle ha sagt. Dom är meningen med livet, älsklingarna!

Och så jädra bra humör jag håller. Vilket tålamod jag har. Faktiskt. …..Men senaste två dagarna… uuuäh. Hujedamig.

Det har liksom bolmat rök ur näsan på mig. Varit Lilla My upphöjt till evigheten. Jag har bett om ursäkt redan på morgonen när jag vaknat och sagt till barnen att ”mamma är sur idag.. okej?”. Alltså. Jag har varit så mycket gnällig att ni anar inte. Tänker inte trötta ut er med detaljer. Mer än att jag ska bli bättre på att uppskatta mitt vanliga jag, orken, energin och humöret. Det är livet, alltsammans. Allt ingår.

Barnen har pussat på modern och sagt att dom inte alls tycker jag varit sur… sötisarna. Men dom vet heller inte kokandet jag känt inombords, mot dom tänker jag inte vara något oförtjänt åskmoln. Jag är mänsklig som alla andra. Jag vet. Försöker inte påstå något annat. Men det äär så mycket roligare att vara glad än sur och skör. Förstås.

Jag tänker såhär… fredag i helgfint hem, god middag, knösa ner oss allesammans i finsoffan, mumsa chokladmousse (den HÄR har Storebroren önskat!), se på något mysigt tillsammans och liksom varva ner och låta helgkänslan ta vid. Det blir nog himla bra just nu.

Fast först, ett träningspass med skäggigt sällis. Vi har inlett året med en gympautmaning förstår ni, fasligt roligt och peppigt! En hop endorfiner kommer också sitta fint.

 

Hoppas att ni får en god helg fylld med sån ni mår bra utav!

 

Lillafrun

Måndagshälsningen!

(Inlägget innehåller en reklamlänk)

Vi startar veckan med en måndagshälsning och små glimtar från helgen som var..

 

Tjopp var det lördag och pysselverkstaden var igång!Mamma laddade för ett lärorikt och peppigt Webinarium om sociala medier. Med ulltofflor på….. och ny fin ribbstickad tröja. Alltså, så himla fin och skön. Från Lindex.

Ni finner precis likadan HÄR

Ljuvligt vacker promenad i mitt hjärta också. I både sol, snöfall och till sist snöyra. 

Vi tog söndag. Mycket trött sådan. Brandismannapappan som varit ute på larm prick hela natten.. och oroliga frugan som aldrig är helt lugn förrän hon har honom hemma igen. Pappan försökte vi hålla sovande någon timme i all fall, innan vi bjöd på mysfrulle med nybakt bröd. Och massor av kaffe.

Krispig tur i solskenet. Vissa på bob. Andra till fots. En tredje i vagn. Stora pojkarna åkte skridskor en sväng också. Vilket gemensamt hjärteintresse det där kan bli.

Bråttom sedan. Till affären. För att köpa åtta stycken efterlängtade Söndagsgodiar.. likamed Det Bortglömda Lördagsgodiset.

Så glad så länge dom är skitnöjda med det lilla.

Hoppas att det får fortsätta så.. genom hela livet, tänker jag.

”Det bästa i livet, är att ha en familj”.. sa fyraåringen helt spontant och lyckosuckande, innan han slog igen sina blå för natten.

Och visst har vi massor att lära av honom? Jag tänker att tacksamheten kan forma varje människa.. till den bästa versionen av oss själva. Att inte tro att vi ska vänta in någon lycka… mycket av den skapar vi själva, i och med tacksamheten. Dag för dag.

Det är inte lyckliga människor som är tacksamma. Det är tacksamma människor som är lyckliga.

Håller ni med? Och jo. Ibland är det lättare än andra gånger, att finna ljus. Men… många, många gånger, så har vi så mycket val och möjligheter, i våra alldeles egna händer.. och tankar..Den där skäggige är min klippa. Och jag vet. Att jag även är hans klippa. Sånt är fint. 

En skön stund under filten, bredvid kurrande katt, för trött mor. Ljuvlig stund. Likadå stunden där huset var tyst, mannen och jag tränade tillsammans och jag sedan kletade en kolsvart ansiktsmask i min fejja.. som för att göra mig superredo för måndag!

…och det är det ju idag,

-hej vänner och hej måndag!

Vi sjunger grattissång för älskad, spelar in gympapass till en vän (kika i instragram stories vetja för liten kik och också hela passet om du önskar måndagsgympa!). Så smider vi planer för veckan. Här inne kommer jag bjuda på ett inlägg om övervåningen som jag pratade om förra veckan.. men jag låter det vänta några dagar till, då jag tänker att ni ska få ställa frågor ni har om övervåningen, så tar jag med dom i inlägget! Så skriv här nedan, om ni undrar över något.. massor av frågor har redan trillat in på instagram. Så roligt!

Ok. Nu ska vi fortsätta denna mycket mycket kalla måndag! Nära, nära tjugo minusgrader.. men så smärtsamt vackert.

 

Ta hand om er!

 

Lillafrun

En januarihelg i våra hjärtan!

Precis inga ord behövs, egentligen.

Kärlek. Och tacksamhet.

..Så stor. Att tårarna trillar på mina kinder när jag tittar tillbaka på helgminnena. Jag känner livet i mig och önskar så att få dela så himla, himla många dagar till. Med precis dom människorna ni ser på bilderna. Tre småttingar jag älskar så mammahjärtat värker. Och en skäggig, som är min klippa genom allt. Inget att ta för givet och därmed något jag är så ofantligt lycklig över, varje dag.

Helgdagarna har innehållit allt vi kunnat önska oss.

En lördag, med efterlängtat för oss alla. Mannen teamade med sin far under dagen och tillsammans hann dom massor på övervåningens takspikande. Jag tog mina små. Åkte för att handla lördagsgodis med och till storasyskonen… med hela åtta (!) karameller var i sina små påsar, stod dom där i kö i lilla affären, och var så söta att jag fick dåndimpen. ”Äntligen, mamma! Är det den här dagen vi har längtat efter!” .. sa pojken när vi susade vidare mot barnens Mormor och Morfar. Mina älskade föräldrar. En lördag hemmahemma. Med gott att äta och fika, en sparktur där morfarn tuffade sparktåg med småttingarna, ett svettigt cykelpass i favoritgymet för mamman, tid att vara dotter i sitt föräldrahem.

Tjugondag Knut. Och precis hela julen susar ut! . Barnen plundrade. Det efterlängtade peppishuset som var kvar. Så släckte vi stjärnorna i fönsterna. Sjöng ”Nu är glada julen, slut, slut, slut!” och konstaterade att hemmet osade nystart så härligt. Hela-familjen-utetimmar, en hel drös. För lek ute på gården. En promenad. sötaste lilla skridskopojkarna som hade det så roligt tillsammans. Far och son. Att spontankvista till barnens Farmor och Farfar sedan, bli bjudna på mellisfika och som om det inte var nog; middag, också! Traska hemåt i mörka söndagkvällen. Skönt trötta i kropparna efter en helg, med så mycket gott. Natta småttingar. Sedan landa lite. Bland brinnande ljus och kvällslugnet. För att sedan få somna och vakna, tillsammans.

En januarihelg i våra hjärtan! Tack livet. 

 

 

Jag hoppas så att ni också haft goda dagar, fyllda av sånt ni mår bra utav. Vi hörs imorn!

 

 

Lillafrun