Fredagsuppladdning! Och svar på alla möjliga frågor, Del 1.

09072015-IMG_7968

Fredag! 

Och en sån här bra dag gäller det att ladda upp inför, med stil. Liten intog igår kväll sin välling ute på bron, iklädd pyjamas, bland filtar och täcken och fårvällar. I tvättkorgen. Inget konstigt alls! Och med högklassig utsikt över Pappa och Farfar som jobbade med infarten. Vi njuter så av att bara kunna öppna dörren och vara ute, på en gång. Bland det bästa med att ha en alldeles egen gård!

Okej, nu kör vi som tidigare bestämt;

Jag har fiskat upp alla frågor som är obesvarade i kommentarsfältet senaste tiden, och så fick ni ju chansen häromsistens att fråga ännu något ni undrade över i frågestunden. Ni får ju såklart fråga på hela tiden, men nu kör vi ett litet svarsrace. Del ett kommer här!

  •  ”Vilken by vid höga kusten bor ni i? är det nordingrå eller Kramfors eller någon omkring där? :) så fint där uppe! Kram”

Svar: Det är i en liten by, ganska mittemellan det. Mitt i Höga Kusten… 😉 

  • ”Låter härligt! Får man fråga hur stort huset ni köpt är? :) hur många kvadrat?? kram”

Svar: Den våning som är inredd, den nedersta våningen, är på cirka 110 kvadrat boyta. Går man en trappa upp, finns det 6 meters takhöjd till att göra en, och kanske till och med en och en halv våning till av. Så huset är väldigt stort med sina nio meter upp till nock! 

  • ”Hej! Tack för en världsfin blogg! Jag och min man försöker just nu blir gravida och undrar därför lite hur det var för er. ”Planerade” ni att försöka eller det bara blev? Tog det lång tid från att ni bestämt er till att ni blev gravida? Hur märkte du att du var gravid? Kände du något konstigt/annorlunda i kroppen? Massa kramar!”

Svar: Hej och all lycka till, till er! Vi hade förmånen att väldigt lätt bli gravida och det är vi så tacksamma för. Liten var efterlängtad och om man kan uttrycka sig så; planerad. Första tiden var jag hysteriskt trött… det var nog det största tecknet. Kram! 

 

  • ”Hej! Hur kommer det sig att det blev det huset det blev? Kände ni dom förra ägarna eller hur fick ni nys om det? :)
    Kan du inte visa fler bilder från huset?”

Svar: Det är Svärmors förtjänst! Skämt och sido; förra våren checkade Svärmor hus åt oss, Lilla familjen, att få sommarbo i över sommaren. Vi visste att det fanns ett hus nära Svärisarna, som stod tomt. Pratade då med den rara dam som ägde gården och fick svaret Ja på frågan om att sommarbo där. Vi flyttade in och blev helt enkelt förälskade. Inte alls meningen, vi skulle ju bara sommarbo. Men drömmen har alltid varit att återvända hemåt, så det här var ju lite för bra för att vara sant! Självklart ska jag visa fler bilder på huset! 

  • ”Hur tänkte ni när ni valde namn till Sixten? Var det svårt? Hade ni tagit reda innan på om det var en pojke eller flicka?”

Svar: Min Morfar hette Sixten i mellannamn. Så, det är efter honom. Ett väldigt lätt val! Vi visste inte om könet innan Liten föddes, men gissade hela vägen på en stark liten pojke och hade så rätt. 

 

  • ”Blir du aldrig sugen på onyttiga grejer? Du verkar jämt äta så sunt.. :) kram & tack för en fin blogg! du verkar så härlig!!”

Svar:  All träning och som du kallar det ;sund mat, gör att mitt sötsug inte är så stort. Väldigt skönt, tycker jag. Och äter jag sockersött är det i dom flesta fall något hembakt eller en god glass. Helt enkelt sånt jag tycker är gott i sötväg. I alla lägen föredrar ju jag nybakt bröd med massa smör och ost på, framför en godispåse…  men har mamma bakat sockerkaka eller så, då äter jag så det står ut genom öronen! Och; TACK för gulliga ord!! 

 

  • ”Men oj så mysigt det ser ut!!  Men nu för du förklara för mig hur allt hänger ihop.. Har ni köpt ett till litet hus eller hör det ihop på något sätt? Kanske har ni vunnit på lotto?  Du ser väldigt lycklig ut på alla bilder! Jag tror du är på rätt plats  Sandra..”

Svar:  Ha ha, lotto vore något! Så här är det; vi har köpt ett, på norrländska kallat, Hemman. En gård med skog och mark, stor tomt och med flera byggnader, såsom gårdhus, ladugård och så huset som vi bor i. Och dessutom ingår då den där söta lilla fäbostugan uppe på fjället. Tack för orden, vi känner oss väldigt lyckliga men fortfarande lite som att vi luras när vi säger ”det här är vårat nu”… det kommer nog ta ett bra tag att förstå.

 

Det var första delen, det. Nu ska vi ta fredag här! Städrace är först ut. Vi ha redan börjat, jag och min lilla hjälpreda. Jag och Liten ska tima medan pappan åker iväg och köper lite grejs inför morgondagens brobygge!

Lillafrun

 

 

Svar på läsarfråga.

”Hej!
Jag har inte hunnit säga det innan men GRATTIS! Vilket hus!

Jag brukar inte kommentera så ofta, lite då och då bara, men vill först berätta att du inspirerar mig så otroligt mycket (även om jag är nästan 10 år äldre med två barn  ).
Det som jag tycker är mest fantastiskt med denna bloggen är all den positiva tänkandet samt att du verkligen ser det fina i varje ögonblick. Där är verkligen inte jag men jag jobbar verkligen på det och med alla dina blogginlägg så hoppas jag att det går fortare än utan. 
En annan sak som jag är så imponerad av är all din träning. Och här är du verkligen en förebild för mig.

Så jag undrar, hade du velat skriva ett inlägg med hur du lägger upp din träning per vecka. Vad tänker du på, hur ofta tränar du styrka och hur ofta springer du? Vilka muskelgrupper siktar du in dig på, ja du förstår, allt 
Även lite hur du tänker på vila. Kommer ihåg förra sommaren tror jag det var som du inte träna alls på en vecka (har jag för mig).

Igen, tusen tack för en fantastisk blogg och inspirationskälla!
Kram Helena”

Svar: 

Hej Helena och tack för alla fina ord. Jag blir så glad!

Angående det där med det positiva tänket, så är det också något jag jobbar med. Men ju längre mitt arbete verkat, (i 24 år minus barndomen då livet bara lekte utan några åtgärder!) desto lättare går det. Jag lägger till exempel sällan ner energi på sånt där onödigt; som att se till vad andra har och inte jag. Jag är så himla nöjd med det jag har, tacksam över livet i stort och smått. Det tror jag är mitt största ess i rockärmen.

Och så lite träning!

Jag lägger alltid, vecka för vecka, upp min träning utefter hur livet ser ut. Med det inte sagt att jag vissa veckor, när det är tokkörigt, hoppar över träningen. För är det något som får mig att rensa tankarna, orka med det hektiska och må bra i det stora hela. Då är det fysisk aktivitet. Vissa veckor får man helt enkelt planera lite extrabra. Mitt stående mål med min träning är att träna allsidigt, hållbart och varierat. Jag snöar sällan in på någon muskelgrupp eller så. Naturligt läggs mycket krut på benen, då man använder dom mest. I både promenader, i löpningen och i många utav styrkepassen. Benen är bra att vara stark i, tycker jag! Funktionellt! Och med det ordet, funktionellt, sagt så säger det allt om hur jag väljer att lägga upp min träning. Jag är inte intresserad av att kunna lyfta en häst en endaste gång (i såna fall minst tio, om det ska vara något! ;)) eller springa skitsnabbt i hundra meter.

Jag vill orkar länge, mycket, många, hela livet ut.

Jag springer snabba intervaller i olika långa sträckor, springer långt och i jämt tempo, kör såna där hysteriska intervallbaserade styrkepass (typ Tabata) där pulsen är dunderhög. Om vintern skidas det en del också och så tycker jag om att svettas testcykeln. Så promenerar jag massor med Liten i vagnen.

Jag försöker att ha balans genom att träna ungefär hälften, hälften av veckans pass med styrka som huvudmoment respektive kondition. Det bästa (och jobbigaste) är kombinationen i ett och samma pass. Till exempel ett cirkelpass för hela kroppen (tips på träningspass har en egen kategori, kika där!). Sen kommer det veckor, till exempel nu när det är sommar, som jag tycker det är så vansinnigt härligt att springa. Så då blir det ibland övervägande löpning.

Det behöver inte vara mer komplicerat med att få till ett träningspass. En rask promenad och några block tabata ute på gräsmattan, springa ut mitt i sommaren och nöta på nån gammal, dammig grusvägsbacke så många gånger man bara orkar.

Den bästa träningen är den träningen som blir av! 

Och. Angående vila och sånt;

Har jag till exempel tränat ett intensivt tabata-pass den ena dagen, skulle jag helst inte göra något liknande dagen efter. Däremot kan jag absolut ta en löptur i ett jämt tempo dagen efter. Kroppen behöver sin återhämtning, träning både stressar och bryter ner kroppen. Så det är ju faktiskt under själva återhämtningen som det händer grejer. Tänkvärt!

Därför har jag också ibland, kanske lite för sällan, en period (på 7 dagar) där jag gör mig helt fri från träning. Promenerar enbart då, men inget mer pulshöjande än så. Dom tråkigaste veckorna tycker jag, men också väldigt nyttiga. Men vilan kommer såklart kontinuerligt, genom någon vilodag här och där.

Om jag lever för att träna? – Nej.

Jag tränar, för att leva. 

Träning är så mycket mer än bara träning för mig. Den gör mig inte bara stark på utsidan. Min insida blir starkare än pannbenet.

28062015-IMG_2707

Morsan uppe på bergstoppen i söndags! 

Lillafrun

Svar på bäbisfråga!

Åh! Jag har en fråga om bebismat! Inte direkt om recept eftersom jag vet att du redan lagt upp ett par här innan, men fortfarande om mat. Vår lilla pojk fyllde precis fyra månader gammal, så jag undrar mest när och hur ni introducerade mat till er lilla plutt? Vid vilken ålder började ni? Hur mycket och vad för typ började ni med? När började ni öka mängden och ändra ”innehållet” av maten? Jag skulle jättegärna vilja veta hur ni gjorde från första början till det att han började äta mat på heltid. Lite kort sammanfattat bara.

-Oh, lite kort sammanfattat vet jag inte om jag fixar..men jag gör ett försök! Såhär gjorde vi, vilket passade för vår unge (därmed inte sagt att det passar någon annan!).

S helammades fram till att han var 8 månader. Där i kring började vi introducera kvällsgröt (plus amning vid detta mål också, ojoj då såg han inte hungrig ut, så att säga..;)), vilket han tyckte var fest. Men redan när han var 4 månader hade han fått provsmaka potatis, nektarin, banan… yttepytte av allt. Han var så nyfiken så vi utnyttjade det läget. Det kanske har varit en bidragande faktor till att han ännu inte har bangat för någonting vi gett honom. Men det hinner nog komma, med åldern, att han börjar fatta mer eller mindre tycke för saker…men so far, so good!

Han började därefter (vid 8 månader) tydligt visa att han lunchtid ville ha annat än ammemat. Så vi började med att koka och mosa potatis att ge honom till lunch. Lade sedan till, till exempel morot och köttfärs, för att på så vis få en hel rätt. Han har inte haft några problem med magen över huvudtaget, så alla övergångar till något nytt har gått väldigt fort och smidigt. Något vi är så oooääändligt tacksamma över! Smakportionerna blev alltså hela portioner nästan på en gång. Och en hel portion för Liten kanske är massa mat för en annan unge, men jättelite för den tredje… det där får man testa sig fram med.

Sådär fortsatte han rätt länge och först efter nyår, när han var drygt 10 månader började han att äta middagsmat istället för amning. Sen gick det fort, igen, och plötsligt ammades han bara morgon och kväll, och har sedan ätit vanlig mat däremellan. Exempelvis rätter som du har recept på HÄR.

Jag vågar knappt skriva det men nattetid åt han bara sina första 7 veckor i livet.. redan då började han hoppa över att äta på natten och vi började kunna sova hela nätter igen. Än om jag ammade honom innan jag la mig och han vaknade tidigt på morgonen för att äta, men sen somna om. Att så tidigt få sova förbi 02- ,03-, 04-timmarna har varit himmelskt.

En matdag för Minimannen idag, nästan 1 år gammal ser ut, CIRKUS, såhär:

 06-07- Ammas, sover vidare till cirkus 08.

08-09- Äter frukost. Exempelvis havregrynsgröt och macka, precis som vi.

12isch- Lunchtime! 

14-15- Mellis

17isch- Middagstime! 

19.30-20.30, välling! (mamman älskade välling som liten och har äääntligen fått pappan att gå med på det. Han ,som inte alls åt välling utan bara ”gööt!”, när han var bebbe. Halva vägen var: gröt morgon, välling kväll. Det är urmysigt att ge en vällingflaska tycker vi båda (!).

02032015-IMG_8848

Idag åts det med stil, minsann. Plommonspäckad karré, potatis och morot.Och god sås. Som gjordes i lergryta igår. Vi alla var i mathimlen, både igår till miggag och idag till lunch. Lergryta är verkligen en så bra grej!

Jag vet inte varför, men jag tycker det är småjobbigt att skriva om Liten såhär… jag får dåligt samvete över att han varit så snäll med oss, gapat för allt och sovit (sover) som en prins. Men såklart är vi evigt tacksamma och har njutit/njuter så. Vi brukar skämta jag och mannen om att, OM vi får äran att bli föräldrar igen.. så kanske det kommer en liten ettrig plutt som vägrar äta och håller oss vakna dygnet runt. Det kommer gå fint det med och jag blir pillrig av bara tanken!

Kort och gott: vi har bara följt med vår unge och hur han velat ha det. Mitt hetaste tips, alltid och vad än det gäller i bebbelivet; följ bäbisen och er, gör det som känns bra för er och lita till att det ni gör, det som känns bra för er, är rätt. För rätt är det då, för er. 

Lillafrun.

Svar på frågorna. Del 2.

Del 2 kommer här!

13. Var kommer kistan ni har som soffbord från?

– Den ropade vi in på aktion sommaren vi flyttade till lyan.

14. Jag skulle vilja veta hur du och M tänker kring uppfostran, vill ni olika?

– Åhå. Vi har inte pratat så mycket om uppfostran ännu. Liten behöver ju inte fostras så värstans ännu, mer än att säga ”nej, klappa mamma FINT!”, när han våldklappar en i ansiktet. Eller säga nej, nej! när han hänger i finlampan. Så långt är vi väldigt överens jag och mannen. Och vi brukar oftast vara nästan överens om saker i allmänhet, så jag tror det kommer gälla även detta. Men man vet aldrig! Som sagt har vi inte börjat den ”riktiga uppfostran” ännu. Men att fostra för en människa med tryggt, varmt och stort hjärta är vår största önskan.

15. Var ser du er om 5, 10 och 30 år?

Ooh, vilken spännande fråga!  Om jag drömmer mig bort utan hämningar…Jag drömmer om att vi fortsatt ska få vara friska och må bra. Så ser jag oss i ett stort vitt, vackert hus, med springande ungar runtomkring oss. Vi lever vårt drömliv. Med vackra vidder, potatisland och hästar när man ser ut genom fönstret. I trädgården har vi massor av rosor och pioner som grott från skott, taget från mormors och farmors trädgård. Vackra trägolv och sprakande brasor i vacker kakelugn. Vi jobbar med något vi trivs med. Men det främsta här i livet är inte att jobba bara för att tjäna pengar. Det viktigaste i livet är familjen och det är den vi lever för.
Typ så.. jag har så svårt att tänka just ”om 5 år”, eller 10 och så vidare. Jag har min drömbild av livet och jobbar för den, varje dag. Lever i den, redan nu, med min Lilla familj. Såklart att jag drömmer om framtiden och ibland längtar framåt, men är det något jag vill vara noga med och alltid jobbar för, eftersom jag älskar det livet vi lever nu också, så är det att vara i nuet. Här och nu.


IMG_3938

16. Bråkar aldrig du och M? Ni verkar jämt vara så sams och gulliga mot varandra.

– ha ha! Nä VI bråkar faktiskt aldrig. JAG kan försöka bråka med M ibland, när jag är på lillahäxanhumör och bara önskar få mothugg och ha något att sura över. Man kan ju ha såna stunder, du vet. Men efter alla år har jag lärt mig att det är störtomöjligt att få honom på bråk-kroken. Han tittar bara på mig, sådär lite småöverlägset (baah, blir arg bara jag tänker på det!) och vackerögdt. Nästa sekund står jag och fånflinar, jag med. Det går inte att vara arg på honom. Helt sonika.
Såklart kan vi diskutera om saker ibland. Och vi är bara människor vi med och kan muttra över småsaker, när man känner sig trött eller hungern är där eller ja, vad det nu är.. men snabbt kommer vi på hur löjligt det är och muttrigheter blir aldrig långvariga, liksom..

17. Var Sixten ”planerad” eller ni körde bara på?

– Han var en önskan som gick i uppfyllelse!

18. Tänker du på hur din kropp ser ut? Tex att du tycker något är för stort/litet osv..? Har du alltid tänkt samma som du tänker du?

– Både ja och nej. Jag var mycket mer brydd hur jag såg ut förut, innan jag blev mamma. Hade fått höra att jag hade pinnsmala vader, bred näsa och höga vikar. Nu har jag liksom inte tid att vara så upp i mig själv, det är en befriande känsla! Men däremot tänker jag nu på hur tacksam jag är över min kropp, vad den gör för mig, vad jag orkar och att jag häftigt nog är starkare än någonsin. Jag älskar mina ben, min näsa och mina högar vikar.  Jag är helt vansinnigt nöjd med och tacksam över min kropp. Den har ju gett mig min son. Det bästa som har hänt mig i mitt liv!

19. Hur många barn är drömmen?

– Ett dussin, minst! … 😉

20. Räcker det med ett eller vill Sixten ha ett (eller flera) syskon? 😉

– Han kommer ta emot vartenda syskon med öppna, varma småarmar. Hur många eller få det än bli. Att få ett syskon är inget att ta för givet. Men såklart hoppas vi hela familjen på att han ska få syskon!

21. Vad var anledningen till att ni vågade/ville skaffa barn under utbildningen? (Själv känner jag att jag vill (eller snarare borde) läsa klart och skaffa ett jobb först…)

– Anledningen var och är att vi är så förbaskat kära i vårt liv tillsammans och inte vill slösa bort dagar med att leva för något man borde. Borde, enligt vem? Man kan fråga sig: behöver känsla och förnuft säga emot varandra? Är det förnuftigt att gå emot känslan?
Enligt oss, är det förnuftigt att lita till sig själva och oss som par. Vi kände och känner oss väldigt trygga med varandra och har vetat från första stund att vi vill leva livet tillsammans. Mannen friade till mig när jag var 19 bast, liksom. Jag blev fru när jag var 21 år. Snortidigt, kan man tycka. Bland det bästa som hänt mig!

Vi är heller inte dom som är icke ansvarsfulla, oförnuftiga och bara ”kör på” utan att tänka längre än näsan växer. Vi var bäbissugna redan för flera år sedan, men kände att det var klokt att vänta till en av oss var ute i arbetslivet och kunde dra in stålar till familjekassan. När vi då var där, fann vi ingen anledning att vänta på vad vi bara längtade och längtade efter, bara för att man kanske borde, enligt någon annan. Så vi följde våra hjärtan och det är vi helt överlyckliga och stolta över!

22. Vad hade du velat plugga om du inte läst till musiklärare?

– Biomedicinsk analytiker eller sjuksyrra.

23. Hur känns det att sluta skolan och börja på ett ‘riktigt jobb’? Vemodigt eller bara spännande?

– Spännande, läskigt, roligt, utmanande och alldeles, alldeles underbart!

24. Vilket är ditt drömresemål?

– Island!

25. Har du vært i Norge noen gang?

-Ja! Åh. Så himla vackert. Vi var där och hälsade på M´s morfar. Firade 17 mai, gick syttende-mai-tåg, spelade och sjöng på kakefest och hänfördes av hur magiskt vacker där var!

image (16)

Gammal ajfånbild från maj 2012.

Och där var det sista svaret skrivet (förrutom ett, som jag återkommer med. Det svaret blev så långt!). Men, vad roligt det har varit! Det går såklart jättebra att slänga in frågor i kommentarsfältet när som helst, men det är roligt att ha det lite såhär samlat också, tycker jag. Gamla svar från gamla frågestunder finns under kategorin ”Frågor och Svar”.

Lillafrun.

Svar på frågorna. Del 1.


F
ör det första finns det ju inga dåliga eller dumma frågor. Men jag tycker på riktigt, att ni ställt så roliga, finurliga och bra frågor.

Så, då kör vi då.

Svar på frågorna, Del 1.

1.Blir lite nyfiken vad är det du gör då du låtsas jobbar?

– Jag gör helt enkelt min slutpraktik i min utbildning. Tycker bara det låter så tråkigt med ordet ”praktik”, slänger dit ett ”låtsasjobbar” istället. Helt sonika hänger jag med en musiklärare under fem veckor. Askulterar, undervisar och får ännu bättre grund inför framtidens på-riktigt-jobbande.

2. Hur skulle du fira/överraska din man på ett romantiskt sätt?

– Åh, jag kom direkt att tänka på vår favoritrestaurang vi har på Gotland, vårt kärleksparadis. Vore det sommar och vi var på ön, skulle jag definitivt bjuda ut honom på date, dit. Fira att han är världens bästa man genom en middag jag vet han skulle uppskatta så.
Men han är inte den där typen som behöver ha dyrt och flådigt. Tvärtom. Han uppskattar saker i sin enkelhet. Som att vi skulle cykla iväg, bara han och jag, med en filt och välfylld picknickkorg. Slå oss ner vid något ställe som betyder mycket för oss, prata, pussas och vara bara vi. Men som du hör, mat verkar vara inblandat oavsett, ha ha.

3. Bästa helgmiddagsreceptet?

– Palt, världens godaste, om du frågar mig. Vilken dag i veckan som helst. Men förrutom det, älskar jag sommaren med en riktigt god grillad köttbit, massa halloumi, god och fräsch sallad. Färskpotatis som rostats i ugnen och mängder av tzatziki som innehåller så mycket vitlök att man nästan får dåndimpen.  

4. Vad är Sixtens favoritleksak?

– Just nu, tror jag tusiken att pusslet är hans favvo. Inte för att han lägger dit bitarna på rätt plats, snarare att han plockar bort, jag lägger dit, han plockar bort och så går han och bär omkring på bitarna. Annars är finlampan, burkskåpet och alla lyans murgrönor det roligaste som finns att hänga i!

3.Hej! Har något bra rougetips? Jag är i jakten på ett nytt.. Hälsningar från Finland!

– Jag använder sugar pink, från Make Up Store. Tycker det är fräsch och fint oavsett sommar eller vinter!

4. Åh så roligt med frågestund :) Jag undrar hur du ser på er framtid. Både i lite längre perspektiv och kortare?

– ljust! Kort och gott. Med fler ord: jag är otroligt pirrig, ibland outhärdligt pirrig, inför framtiden. Det är så mycket som väntar bara bakom hörnet och vi har flera stora beslut att ta framöver.

5. Vad/vilken produktion jobbar mannen med?

– M driver eget företag där han i nuläget gör största delen av sina uppdrag som gästföreläsare på Luleå Tekniska Universitet samt jobbar med livesändningar inom TV, då främst SHL.

6. Bästa matreceptet?

– Alltså, jag kan ju inte svara palt igen. Och bästa matreceptet… det kan variera. Just nu har jag en vegetarisk lasagne som storfavorit. Vi åt den för andra gången häromdagen och den är så försvinnande god. Receptet finns HÄR.  Ett recept jag både kan använda en vardag men samtidigt lika gärna skulle kunna använda när jag bjuder vännerna på middag. Användbart, helt enkelt. Och med en god sallad till och gott att dricka, är det här en utav mina absoluta favoriträtter, just nu. Sånt där kan svänga. Det är bara palt som består…

7. Vad har ni för bil?

– En Audi A4 Avant. Silvrig och fin.. så mycket mer vet jag inte, haha!

8. Hur känns det att lämna staden i norrnorr, kommer du sakna något mer än vännerna?

– Åh, det är klart att det känns i hjärtat. Vi har bott här i fem år, i vår gulliga lya som vi trivts så himla bra i. Högskolan här är fantastisk och vi har haft makalöst roliga studieår, både jag och mannen. Det bästa av alla dessa år är så klart alla våra vänner som vi fått. Och ja, kära nån så vi kommer sakna dom. Men vi är eniga om att hålla kontakten och med det känns vänner-biten ändå bra. Vi är ju inställda på att det en dag skulle bli såhär; alla sprids för vinden.

I övrigt kommer jag sakna: grisan (älskade grisan), så många mil och så många backar senare, ska vi snart skiljas åt. Okej, skärpning Emmeli. Det är ett jädra elljusspår du pratar om…

Annars kommer jag sakna vår långpromenad längs med vattnet, att kunna spontanhänga med vännerna, att få gå i skolan (jo, det är sant. Jag skulle nog kunna gå i skolan livet ut..) och att bo nära hjärtevännerna som är som familj, där ute på landetlandet.

Men i övrigt? … vi är färdiga här. Vi kommer minnas dessa år som ett så fint kapitel i vårt liv. Vår första gemensamma lya. Det var här vi träffade vännerna för livet. Vännerna som stod vid vår sida den dagen vi gifte oss. Det var under detta livskapitel jag bar på vårt barn och vi blev föräldrar till vår älskade unge.  viii_wm

9. Vill ni hemhem eller drömmer ni om att bo någon annanstans?

-Ja. Vi vill absolut hemhemåt! Sedan Liten föddes har det blivit ännu mer klart för oss. Det är så fint att ha mor- och farföräldrar nära, att kunna ses, be om en stunds hjälp och så vidare.

10. Blir det någon hund?

-ha, ha! Jaa det är klart det blir en hund! Nån gång….

11. Har ni köpt sommarhuset och ska flytta dit eller letar ni hus nu i närheten av hemma?:)

– Nej, vi har inte köpt det. Vi letar inte, då vi redan hittat vårt drömhus.

12. Ska du sommarjobba något i sommar?:)

– Nope! Jag ska vara Liten-ledig så det sjunger om det. Förrutom något sånguppdrag, då! (vad fiffigt det blev!)

IMG_1500Det var del 1, det. Och jag blev alldeles nipprig och längtig till sommaren.

Fridens! 

Kram/lillafrun