Stenrabatten mitt i juli!

Framme!

– vid Stenrabatten, alltså.

Jag tänkte att vi tar en liten kik, såhär mitt i juli, hur det ser ut i den ena nygrävda rabatten.

 

Från lilla grusvägen sett, ser det ut såhär. Baksidan av rabatten, liksom.

Närmast oss nu, en liten tuva som blivit stor tuva på bara några veckor. En marktäckande perenn, med söta små gula blommor. Jag tror att det är Penningblad. Oavsett. Passar så bra där i lilla skuggiga partiet. Gåva från Svärisarnas trädgård.Mellan stenarna, tipsade vännen C mig om att plantera Lewisia. Som får klättra lite…

Jag inhandlade en sån. Och oj, vad den trivs där. Blommar för andra eller tredje gången nu. Så söt, visst?

Jag fick frågan om hur jag tänkt under rabattmakeriet…

Och det enda jag egentligen hade fast bestämt när vi började den där söndagen i maj, när mina älskade föräldrar kom och var mina trädgårdsmästare. Det, var plats och form för rabatterna. Resten fick ske på känsla. Sån lycklig dag det var (HÄR,  ett inlägg när vi var precis i startgroparna)

Vilka blommor som hamnat i trädgården, det har fallit sig utefter vilka perenner jag fått ärva av mor och far, Svärmor och Storan. Och också förstås vad jag införskaffat själv. Alltsammans utefter vilka färger jag tycker om.

Ja, jag säger jag nu faktiskt. För här behövs ingen demokrati. Mannen tycker allt blir fint och kallar allt för pelargon och hjälper mig lika villigt som han är blomsterokunnig. Finaste M.

Rosen i bilden ovan, den är flera år gammal och har stått alldeles solo allena men är nu omringad av blomstervänner.

Jag kommer ihåg namnet på denna vacker-ros. Hjälp mig gärna om du vet. I början av sommaren var den full av lus. Så, argt argt sprutade jag med hård vattenslangsstråle följt av såpvatten. Dag efter dag. Och tänka sig. Lössen försvann.

Ovan ser ni ena änden. Med rosen. Omringad av ettårsplant. Rosenskäror jag försådde i vårvintras och tobaksblommor från mor och Storan. Sen en iris som ursprungligen är från min Farmors trädgård. Likaså den blå jätteblåklinten som också är där bredvid.

Ett löjtanshjärta inhandlades, som en ganska så liten planta. Men se så den brett ut sig fint.

Alldeles bredvid, en favoritblomma från mor;

Stjärnflocka. Så otroligt, otroligt vacker. Jag fick en tuva från mor och en från svärmor. Finns i olika nyanser av rosa. Från ljust, ljust rosa till riktigt vinröd. Vackra alla färgerna, tycker jag.

Efter stjärnflockan, en perenn jag absolut inte kan namnet på. Sorry. Därefter en näva, från Svärmor. Följt av vad jag hoppas ska bli vackra blommande praktvädd, som jag pysslat om sedan litet frö.

Och så slutligen i den andra änden. En herrans massa ettårsplant som omringar dom stackars små pinnar till bondros. Den ljustrosa bondrosen är från mor och fars trädgård och än om dom kom med vad som såg ut som tre pinnar, så är det en fantastiskt tålig skapelse som, titta här!

.. tänker blomma redan i sommar, minsann! Wow, alltså. Längtar så jag får dåndimpen.

 

Jag ska säga er att det där guldet från lagårn, koskiten, det har nog varit en god god heja-på-faktor till att det blommar så rikligt!

Så, det där var en titt i Stenrabatten i mitt av juli, det!

Allt gott!

 

Lillafrun

Kommentar

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *