Bertilens 1-årskalas i somriga trädgården!

Så blev det den där junilördagen när vi skulle fira lille Bertilens ettårsdag med Födelsedagskalas här på gården!

Hemmet var sommar- och kalaspiffat som bara den. Det var dukat med nystrukna broderade gamla dukar härs och tvärs och färska blommor inplockade och stoppade i udda vaser. Dukar, både inne och ute. Hela gården osade kalas! Ljuvligt ju!

Ungarna prydde sig med finkläder och önskade olika nagellacksfärger att snajsa till sig med. 

Till och med katten hade tvättat sig som ni ser ovan! 

Vi grejade och donade och till sist var det bara en pyttestund av väntan..

Kalasmamman med ett kalaspeppat gäng, med huvudpersonen så lycklig som om han kände på sig att något väntade.

Plötsligt blev det kalastid.

Astrid Lindgren-bitar spelades ur högtalarna, solen värmde gott och äntligen började älskade Storfamiljen att ramla in. Överöste med kramar och hurra och paket och lyckokänsla.

Mormor och Morfar, Farmor och Farfar. Storkusiner och småkusiner. Sötaste stokusinens S. Faster och Farbror, tillika Bertilens Gudpäron. Mormoster Storan och Morbror J. Och Gammelfarfars fru M. Och så vi, ”familjefemman”, som Minimannen säger.

Bertilen badade i kärlek. Och paket!

Mannen tog i från tårna och serverade bubbligt som passade både stora och små,

Så hälsade vi hela hopen människor Välkommen till Bertilens 1-årskalas!

För det mesta var B i sin Livets favos famn. Mormor. Så vackra tillsammans. 

Sen blev det Varsågoda!

Inne i köket stod det dukat och klart.

Bara att lyfta fram pajerna ur ugnen!

Sallad och ”mamma-bröd” (som Minimannen säger om mammans bakta bröd) och skink- och ostpajer med mycket herrgårdsost i.

Det spriddes darlingar ute i trädgården, alla åt och hade det gott. Jag satte mig lite, lite i skymundan.. bara under några minuter.. mest för att få lyssna. På suset. Pratet. Känna i stämningen. En sån ynnest, hela alltet.

… och ammemysa med lillprins, förstås!

Så sjöng vi ’ja må han leva’ hela hopen människor för den älskade lilla ettåringen, hurrade och han såg så nöjd ut där mitt bland all uppståndelse.

Sen blev det kalasfika..

En hittepå tårta med jordgubb- och rabarberkompott och väldans mycket fluffig grädde. Chokladbollar förstås. Rabarbersnittarna ni vet. Och kanelbullar!

Småkusiner lekte sig rödblommiga men kunde tänka sig att pausa lite, för att proppa några chokladbollar och tårta för att sedan susa ut på gården och leka järnet igen.

Och någon fick göra något drömmigt;

Livets första kanelbulle.

Sockersöt, med mycket smör och kardemumma i.

En tugga. Sen var det så bra med det. Men jag tror ändå att några provgånger till kommer göra Bertilen till en bulleälskare, jag känner det i mammahjärtat.

Kalassöta Tripp Trapp Trull-gänget.

När vi haft somriga kalastimmar ute i trädgården, kramade vi darlingar hejdå. Varma i hjärtana och uppöver öronen tacksamma över att ha våran älskade Drömgård, med vår egna storlilla familj och våra älskade i Storfamiljen att dela alltsammans med.

 Varje dag är värd att firas, men den här gången var det Bertilens 1-årsdag som firades. Och vi gjorde det med stuns!

Lycklig, är bara förnamnet… Att få dela livet med den där skäggige, som gett mig det vackraste i livet. Våra älskade barn. Där vår ”lilla trea” nu fyllt ett år. Större än allt stort.

 

Bertilens 1-årskalas i somriga trädgården! En dag att minnas.

 

Lillafrun

Kommentar

  1. Mia

    Vilket fint kalas! Jag är lite nyfiken på att ofta när foton läggs upp så är det tex dina barn, din man och dina föräldrar. Även Storan. Vill de andra inte vara med i bloggen? Tar du många fler bilder med alla som är med men som inte läggs upp? 🙂 sen tänker jag på att många bilder är så fina och det är ju mycket att ta om för att få till fina bilder. Har alla tålamod med foton i din släkt? Jag känner att några av mina kan bli less att fotas så man får nöja sig med de som blir haha.

    Svara
    1. Lillafrun

      Hej Mia!

      Jaa, så lyckad dag med en så nöjd ettåring som firades stort!

      Angående bilder så svarar jag som till mina barn när dom ska lära sig något nytt; ”man blir bra på det man tränar på”. Jag har tränat på att fota och är numer rätt snabb på att få till bra bilder 😉 Ställer sällan upp människor för foto utan fångar ögonblicken, du vet.
      Samtliga på kalaset finns på foto! 🙂

      Svara
  2. Jessica

    Ååh du skriver så fint så nu sitter jag här och tjuter på morgonen. 🙂 Känner igen mig i så mycket som du beskriver med alla känslor som du har i kroppen. Kan inte få ner det i ord alls på samma sätt som du men när jag läser dina rader så blir det så många gånger mitt i prick för mig!
    Kraam

    Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *