För nu är luktärterna på plats!

Så,

.. då var det dags för den, under ett par veckor avhärdade lilla luktärtsskogen, att komma på sin rätta plats.

( … avhärda är helt sonika att man lär dom försådda småplantorna att leva uteliv. Luktärter tål ganska så mycket. Flera minus, faktiskt. Jag har låtit mina luktärter stå i sina små drivhus (plastpåsarna), på gårdshustrappan).

Luktärterna älskar denna varma södervägg.

Det går alldeles utmärkt att ha luktärter på samma ställe år efter år. Men, det är souperviktigt att byta ut jorden där darlingarna önskas blomma. Djup, väldrenerad och mullrik jord. Så tjusiga ord, va. Men precis så önskas.

Och som sagt, luktärter är som mina små blomsterbäbisar.. så jag krusar och fjäskar gärna, utan att tveka.

Gräver ur och fyller på ny jord.

I varje kruka gömdes en liten miniskog av plantor.

Jag och Juniflickan delade varsamt, varsamt på rötterna. Ungefär två och två plantor per tuss med jord.

Mycket luktärter bäddas det för.

Gamla krukorna och plastpåsarna sparas, förstås. Fungerar ju lika bra nästa år!

Sen var det dags att plantera.

Ganska så djupa smågropar (så pass att rötterna få god plats och inte släpps ner i ett tjorv) snabbgrävdes med handen eller lilla spaden och så dutt ner med ärterna…som sätts med jämna mellanrum längs väggen… kanske 7-10 cm emellan.

Sen var det bara vattningen kvar.

Bland det roligaste, om ni frågar Juniflickan!

.. som vattnade

Vattnade.

Kånkade ännu mer vatten i vattenkannorna.

… och vattnade lite till. Tog sig småpustande, som en trött liten pyttedam, för höften där hon hällde de allra sista dropparna i rabatten.

… till sist var nästan hela luktärtsskogen i jorden (vi sparade resten av gänget till ett annat ställe förstår ni) och Skrållande klättrade upp på trappräcket och utbrast; ”Tadaa!”. Så nöjd Lillan. Så nöjd mamma.

Nu är luktärterna på plats!

hurra!

Idag är det tisdag och jag är så skönt trött efter gårdagens många, många trädgårdstimmar med planterade och donande. Barnen och jag hängde ute i sköna vädret i massor, medan pappan jobbade idogt på övervåningen. Till kvällen mötte jag upp Storan för kvällsprommis, tillsammans med Bertilen i vagnen. Vi maxade utetimmar som ni hör. Idag är det regndag och jag har så vackert sparat viktvätt sedan flera dagar och vet vad jag kan fylla småduttar av tid med, när jag inte pysslar om gullskruttar, vill säga. Fast först ut ett styrkepass här på köksgolvet som uppladdning!

Önskar er en god tisdag!

 

 

Lillafrun

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *