Att ha funnit en skatt!

God morgon tisdag från Drömgården!

Jo, jo.. här har vi smugit in både ett par hyacinter, en amaryllis som växer i räserfart samt en fulfin liten pyttegran. Det är lov nu. Att tjuvstarta. Bästa tiden är nu och framåt. Mysa, påta, boa, pyssla.

Men ser ni där då! Skatten jag fann under lördagens jobb på övervåningen.

I en gammal trälåda fann jag massor av gamla skrivböcker skrivna med vacker skrivstil. Andra läroböcker. Gamla foton.

Och den där; tunga boken fylld med Svensk Hembygd. Från vårt landskap, Ångermanland.Jag blev alldeles skakis av nipprighet när jag förstod vad det var för en bok. Ni förstår, det finns liksom inget säkert årtal som vårt älskade hem är byggt… men söta tanten som bodde granne med oss, till bara för ett par år sedan tills hon flyttade till himlen, hon sa oss att gården stod klar när hennes gård började byggas. Och det var 1844. Då stod alltså redan vårt hus färdigt. Så mycket mer än så har vi inte vetat.

Men där i skatternas bok, står klart och tydligt I början av 1800-talet

Så himla häftigt. Så gammalt. Så gediget byggt. Så rejält. Så himmelens älskat, av oss.

Denna bild har vi fått sedan tidigare. Precis denna som är i hembygdsboken. Och ser ni? Ändå ganska så likt som vårt hus ser ut nu ju. Känns så fantastiskt.  Samma här med gavelsidan;

Fast vi har valt ett halvrunt fönster i nock istället. Och lite annat, som en stor och härlig entré. Men känslan, i att återskapa något som varit så vackert, till sitt rätta jag igen. Det, är en mer än angenäm känsla. Här ska vi bo, hela långa långa livet om det bara vill sig väl.

Jag och mannen brukar fantisera, typ när vi är trötta och svajjar i självförtroendet om att orka mäkta med all renovering som behövs och vi liksom känner oss lite gamla och trötta. Då fantiserar vi om att något utav barnen kommer ta över gården när vi är gamla på riktigt.

Då flyttar vi ut till Gårdshuset. Precis som då… för en massa, massa år sedan. För på bilden ni såg, med mannen, kvinnan och hunden.. så sitter Farmor H, som bodde i gula gårdshuset, bredvid hennes son, som bodde i stora boningshuset.

Ja, så får det bli.

Bara så att ni vet det, barnen! –Mamma och Pappa kommer ni få släpa ifrån denna gård. Vår Drömgård!

En skatt, ja.

Så ohyggligt spännande att vi flyttat fokus från utsida hus, fönsterbyte och brädfodring. Till att faktiskt börja boa, bygga och pyssla om hemmet här på insidan, också. Lovar att ni ska få hänga med på resan!

Lillafrun

Kommentar

    1. Lillafrun

      Det är svindlande! Vad häftigt, med varsitt riktigt gammalt hus som bär på så mycket liv och historia i väggarna! <3 Kram och god måndag till dig!

      Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *