Lekstugekik och min egna påminnelse!

Vi tar en lite närmare titt på söta lekstugan tycker jag.

Vet ju att ni önskat så också. Jag tycker det är så roligt när ni önskar var ni vill läsa om och se!

Tidigare i sommar googlade jag handgjorda småmöbler. Fann en 89årig gubbe som gjorde dessa söta grupper. Turligt nog skulle Svärisarna förbi precis där nere i söder, och köpte med sig hela möbeln hem och gav den till småttingarna. Så generöst att man får dåndimpen. Jag har sedan målat dom små söta möblerna i en skön grågrön färg. Så nu är det inflyttat lite mer där inne. Vi tänker, när vi tycker att det är prio, spika upp pärlspont där inne också. Men till dess leker vi att det är putsade väggar. Precis som på vårt älskade Gotland. 

Alldeles lagom skrövlig loppad duk, söta muffins i trä och en gammal kaffepanna. Dom har det så trevligt där inne. Och bara man närmar sig, blir man bjuden på än den ena än den andra maträtten. Självklart kaffe också. 

Lilla stugan!

 

Åh. Sitter här i kvällslugna Salen denna tisdagkväll i början av september, alldeles för mig själv. Livet. Det går i full fart, vare sig man vill eller inte. Men jag vill göra allt jag kan för att vara här och nu. Ibland går det inte, förstås. Men mitt lilla drömmål, min egna påminnelse, som jag jobbar för, och mår så bra utav, är att varje, varje dag. Tacka. För precis allt gott vi har. Varje dag tillsammans. Alla små stunder vi har, som är små ute i världen, men så stora här för oss.

Vissa dagar är jobbiga. Men det finns alltid, alltid guldstunder att fatta tag i. Idag har varit en sån där dag där det mest känts som att den ena guldstunden avlöst den andra. Såna dagar som gör att man med gott mod även orkar ta sig ann en dag när det strular desto mer, när småttingar (och även päron) låter som gnissliga gångjärn, det är Sjukstuga deluxe eller vad det nu kan vara.

Vi har fyllt tisdagen med lugna lektimmar här hemma, först bara jag och dom två minsta. Vi tog oss en springtur när små skulle sova och mamman fick samtidigt motionera. M kompade sedan ut tidigare och kom hem med efterlängtade Storebroren, som hade haft en så uppskattad tur ute i skogen med småvännerna och duktiga fröknarna. Medan mannen försökt hinna massor med bygget, har jag och barnen lekt. Och lekt. Och lekt. Juni berättade för pappan vid middagen vad vi gjort; ”leeeka, guunga, cykela, åke rutschkaana”. Och efter massa bus och gemensamt ihopplock av alla miljarders leksaker som var spridda i hela hemmet, så somnade dom tre små minigrisarna gott efter ett par sagor och mammans sömniga godnattsång. En underbar, vanlig dag.

Hoppas så, att ni också haft en fin tisdag. Har den varit purken. Så blir det säkert en bättre dag imorn. Tror jag.

Natti!

 

Lillafrun

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *