Det var en gång en dag i slutet av juli….

… när regnet kom och alla kände ett Ääääntligen! över det hela.

Förutom rädslan när den där hela otroligt kraftiga åsksmällen, med blixten som slog ner så nära som aldrig förr, så har dagen bara varit helt fantastiskt skön. Åskregn, i massor. Det var så mysigt att sitta där på Verandan och sörpla kaffe med älskade skäggig och regnet som sällis.

Samtliga har vilat i omgångar. Lillebror har sovit och sovit och sovit.. ätit i halvsömn och öppnade inte ögonen förrän till kvällen. En trött dag, mao. Till och med pappan har slumrat till på sofflocket i köket. Det händer ju aldrig.

Den här mamman har också gjort sitt försök till att kurera sig, genom att vila och sova bredvid gullebebben.

.. ni förstår. Jag är tyst. Har I N G E N röst. Det är helt galet. Och inte minsta överdrift. I slutet av förra veckan åkte jag ju på en intensiv småttingbacillsväng… kom snabbt på benen men fick sedan ännu en feberfrossa-och-ont-i-kroppen-sväng för några dagar sedan.. plus snuva i ögon och nos… Och på toppen.. så har jag tappat rösten. För dom som känner mig, vet vilket skämt det är. Jag är ju aldrig tyst, typ. Men jag måste nu.. för att få tillbaka rösten så snabbt som möjligt. Jag och människorna i kring har börjat vänja sig.. jag pratar med ”ppssst!”-språket och väser i  nödfall fram något. Ni må tro att jag faktiskt nästan haft panik.. trodde att jag fick svårt att andas ett tag. Ber till Gud att jag har lite röst imorn.. har några inplanerade timmar själv med alla barnen.. och det är som att inte finnas till nästan, när man inte kan prata med dom. 

 

Mitt i dagen, mellan skurarna, tog jag min lilla Skrållan och gick ut. Några mysiga hon-och-jag-minuter där vi plockade in färska blommor. .. ljuvliga luktärterna! … som jag längtar sååå mycket efter att känna doften av nu.

.. och där satt dom där två, ja.. och sörplade varm choklad tillsammans. Vi har sagt ”nån regnig dag” som svar när S undrat när vi ska dricka varm choklad.. och till sist blev det den där omfantiserade dagen.

Sen har jag haft goda timmar av hemmafix.. städat och fejat. Bakat limpor och donat med tvätt. Ljuva tider, ju!

Nystädat julihem!  .. och ser ni. Så smått börjas det nu tändas både levande ljus och lampor i fönsterna om kvällarna.

Så avslutar vi denna regndag som vi alla mått så bra utav, med en skön stund i Finsoffan i Salen… när hände det senast, liksom.

StoraLillasyster gjorde natt tidigt, så det var bara pojkarna vakna.. Lillebror med sin första vakenstund för dagen och Storebror, bläddrades igenom heeela sitt Sixtens-första-år-album. S fullkomligt tjöt av lycka över hur söt han var. Gullvännen. Så avslutade han hela alltet med att slå ihop det där till bredden fyllda fotoalbumet och utbrista; åå, alltså. vilka minnen!”. Den där pojken kan det där med att kläcka rätta kommentarer på klockrena ställen.

Det var en gång en dag i slutet av juli. När regnet kom. Strandlivet och bygget stannade upp för ett slag. Och vilsamheten låg som en skönt täcke över hela alltet. Precis så. <3

 

Lillafrun

Kommentar

  1. Christina

    Så herlige bilder du viser . Vi har akkurat vært på ferie nedover sverige. Kjørt igjennom høga kusten. Nyt solfylte dager der. Men skjønner godt at det var herlig med regn. Satser på at det ikke blir så tørt fremover , men at dere likevel får en nydelig august.
    Klem Christina

    Svara
  2. Ekenäsliv

    Sååååå härligt och välbehövligt med regn!
    Här kom det några droppar igår, men de liksom dunstade på vägen ner… Så det räknas inte riktigt… men som vi behöver det nu…
    Varm kram Anna

    Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *