Middagstipset och dagsrapporten!

Dags för ett favoritrecept!

I -ganska-vanlig ordning, inget prick-och-precis-recept. Gör det till ert eget, lägg till, ta bort och så vidare.

Fylld Kycklingfilé med pesto och mozzarella

  1. Skär ett snitt längsmed kycklingfiléerna, lägg i stekpanna (med smör eller olja) och bryn filéerna. Salta och peppra!
  2. När filéerna fått färg lägger du dom i en ugnsfast form och petar i skivad mozarella där du skurit snittet
  3. Rör ihop creme fraishe och pesto, salt och peppar. Mängd, efter tycke och smak. Ju mer röra, desto mer sås. Och den är good, så ta någon deciliter creme fraishe i alla fall, och några rejäla matskedar pesto.
  4. Dutta i pestoröran med mozarellan och klicka ut resten av röran runtomrking filéerna.
  5. Skjutsa sedan in i ugnen, i 200 grader. Hur lång tid beror alldeles på storleken på filéerna, så skär ett snitt eller använd termometer tills filéerna nått önskad innertemperatur. Tar vanligtvis typ 20-30 minuter i ugnen…!

Under tiden kycklingen blir klar i ugnen, är det perfekt tid att sno ihop en god couscoussallad till.

Den ni ser på bilden innehåller couscous (oväntat va..!), fetaost, gul paprika och fräst broccoli och haricoverts.

Å kära hjärtanes, det där är såå gott!

Vimmelkantig och huuungrig dag idag för detta preggo.

Jag började ju fasta igårkväll. Gjorde frukost till småttingar i morse med tandvattnet rinnandes, typ. Bryggde kaffe och värmde bröd till MammaMormor och PappaMorfar. Mina Pärondarlingar (vad vore jag utan er!!) rullade in på gården, så jag lämnade kidsen med dom och åkte iväg. Först mysigt barnmorskebesök.. lyssna på lillhjärtat är verkligen helt underbart! … sen slurpade jag i mig två deciliter sockersörja. Det var nästan omöjligt idag. Har ju gjort precis samma med både S och J… men nä, den här gången mår jag ju lättare illa.. och för många timmar mellan mat är inte kul. Sockerchock och sedan evighetsväntan i två timmar… pappsen skickade film som jag tittade om och om igen. Dom var ute på skaren och gick/åkte kälke. Som jag är tacksam över mina päron. Ja, sen fick jag efter evigheten, svaret att allt såg jättebra ut. Det var ju härligt, såklart.

När jag kom hem var jag mer som ett spöke än något annat. Sockertoppen blir ju sedan lika kraftig neråt, liksom. Trötthet deluxe. Men med massor av lunch och kaffe och raw-chokladkaka så var jag på banan. Minimannen hade ordnat sig fortsatt lyxdejtande, så han följde med till Lilla byn. Lillasyster fick sova i vagnen och mamman vila i solen en stund.. innan den ljuvligaste långpromenaden. Mer och mer barmark för varje dag nu. Himmel, vad härligt!

Hoppas ni haft en god tisdag!

Lillafrun

Kommentar

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *