Ett kärlekskvitto. Och något supersnuskigt.

Ta en tuss basilika från storkrukan. Plantera i ny kruka.

Och den där vackra, vackra duken.  Slå in alltsammans i gult och grönt.

Hemodlad basilika och loppad duk. Och jag kände mig nästan löjligt lycklig och nöjd.

En gå-bort-present till en älskad Storan.

..som kostade mig mest i tid och tanke. Ett kärlekskvitto, helt sonika. Såsom det ju är allra roligast att ge och att få.. den dyraste prylen klår liksom inte en hjärtegåva.

Så. Det får bli mitt tips, om du som jag har loppistokiga darlingar som omringar, och som du vet skulle bli glad för en vacker kanna, duk eller blommig assiett. Våga ge varandra loppispryttlar! Kärlek om något att hitta något fint som man själv skulle vilja ha, och sedan ge vidare…!

 

Å. Den här måndagen har varit så god.

Alla tankade på sömn och energi (=tipptopp humör hela dagen lång), massa trevliga bestyr gjorda, roliga utetimmar där barnen ville gå på skaren, vilken typ höll för småttingarna men där mamman kände sig som en flodhäst och sjönk ner prick hela tiden. Jag bjuder på dom skratten, ungar! Ett träningspass för preggot ikväll, medan barnen levde rövare i salen (byggde koja med soffkuddar och så vidare!). Bad och sagoläsning och nu sover darlingarna sedan länge och nattafika väntar med den skäggige Brandismannen. Jag funderar på att dricka grädde eller så. Ska om någon timme börja fasta för att, precis som med S och J i magen, göra supersnuskig glukosbelastning imorn (jag har en nära och älskad som har diabetes och därför måste jag göra denna koll… för att hålla koll på om jag drattar dit på graviditetsdiabetes). Men blä, jag är nervös för att bli för illamående av att inte få äta.. därav gräddiga nattafikatankar…

Vi hörs imorn!

 

Lillafrun

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *