Basilikasådd, Vardagsliv och En längtan…

Å. Nuu är basilikan sådd!

Trots att gårdagen var precis hur vintertrög som helst… joo, jag älskar att vi verkligen fått en vintrig vinter i år. Men nu är det mars och jag är mer än sugen på att det ska börja gå mot vår och inte liksom fyllas på med ääääännu mera snö till den redan galna snömängden. Men idag är det i alla fall en helt annat känsla. Snön har slutat falla, det är ljust och solen smyger bakom molnen. Och trots att jordsäcken hade blivit en isklump ute på verandan, så fick jag sköna känslan i kroppen när den tinat sig varm och härlig här inne, händerna sattes i jorden och fröpåsen öppnades. Ljuvligt.

Igår var vi ett trött gäng här hemma.

Vika tvätten, klä på alla varma ytterkläderna, tänka middag, natta barn, längta efter Brandmannen som var borta från tidiga morgonen till sena kvällen. Jaa, dom alldeles vanliga vardagssakerna som inte brukar kännas så värst besvärliga, kändes som små miniberg efter varandra. Det var en trög dag. Men ganska så skön och vilsam mitt i allt.

Till kvällen när jag nattat småttingar orkade jag vad jag önskade; att träna fastän det var sena kvällen. Och sen orka vara vaken en stund så jag hann träffa mannen en stund innan natten.

Och så blev det tisdag, alltså.

Lycka med en ny dag! Och till morgonen susade vi iväg med peppad Storebror till Förskolan. Massor av chokladbollar och piggelin var med i packningen. För precis just det hade lilla Minimannen önskat få bjuda alla småvännerna på. Drömmigt födelsedagsfika, ju!

 

Lilla Skrållan virvlar runt här hemma med mig som en trallade liten sol. Ibland stannar hon upp, pekar bestämt med lilla pekfingret och säger ”nnnej! ….nnnnnnnNNEJ!”. Sen vet man inte riktigt vad det där nej:et är menat för, men övas på ordet det görs det… och används flitigt. Så trallar hon vidare, ”lalalaa”. Klappar händerna, stampar fötterna, klickar med tungan och säger ”hej hej!”  när vi sjunger ena favoritsången (”klappa händerna/säg hej hej” om du är riktigt glad, ni vet..) . Och så klättras det, förstås. Mamman följer med hack i häl med hjärtat i halsgropen nu och då.

Till skillnad från igår, när vi typ enbart gav oss ut för att tänka att det var sista skottningen, stunden ute i snöfall och pin-njöt lite. Så smyger idag solen bakom molnen och jag hoppas den kikar fram helt och hållet till barnvagnspromenaden sedan. Längtar!

 

Basilikasådd, Vardagsliv och En stor längtan.. efter våraning. Precis så.

 

Fin tisdag till er från oss i norr!

Lillafrun

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *