I mina hjärtslags takt.

02052015-IMG_3470Så var det fredag!

Så himla bra, alltså. Det betyder ju att det bara är sju dagar kvar. Av arton, så känns det bara som en skvätt.

02052015-IMG_3478Just nu har vi världens mysigaste stund jag och Minimannen;

gäspar högljutt efter en  god natts sömn. Med kudden kvar i våra ansikten myser vi här i stora bäddsoffan. Just nu framför ett avsnitt av Pettson och Findus -”Tigergap och cirkussnärtor” (festligt avsnitt!!)- och Liten ligger i min famn, mot mitt bröst. Hans huvud hoppar till lite, i mina hjärtslags takt, och jag sköljs över med en sån där tack-för-livet-känsla. Bästa känslan.

02052015-IMG_3463

Det är tomt hus. Bara Jag, Liten och Torehunden. Medan Liten kikar på sin favorit, fnissar jag lite för mig själv när jag tänker på gårdagen. Soarén. Älskade R (och världens bästa musikfrökenStoran) var så duktig och jag var en mycket mallig Gudmor ( och Lillan). Det var bara det att jag inte kunde sitta stilla så många sekunder…. typ, kanske, tre… Alltså Liten, vilken liten Minimänniska. Snacka om energiknippe. Han var ööööööverallllt på det där soaréstället, tillika vårt bröllopsfestsplace.

Han sprang slalom mellan bilarna på parkeringen, kramade den vårleredyngigades bilen av dom alla, stoppade småhänder i hjulhusen. Hittade tomburkar jag inte hunnit se före honom,  klättrade i trapp, körde fallskärmshopp (utan fallskärm) från högt-för-att-vara-bäbis-höjd. Så sprang han förstås som en galning efter dom större barnen, försökte resa en för han meeegastor cykel och hänga med, han också. Ha, ha på den! Så ville han också klättra där storbarnen var, på såna där grejer som ser ut som überstora trådrullar, ni vet? (kabeltrumma har jag, ända från Tjeckien, fått upplysning om att det heter nu..)

Såna fanns på parkeringen och ungarna var som galna i dom. Liten också. Jag höll i honom hårt såklart, men fick mig en uppläxning av en man. En yngre man… kanske 4 år gammal;

DU mårte förtå att det är livsfarligt för han att vara här!

Ständigt ute på rymmen och med ett torrt morsanskinn springande efter sig. Han bubbelskrattandes och jag, för det mesta, likaså. Det går liksom inte att göra annat, när man ser det där lilla livet. Glad i livet och en riktig buse. Det är min unge, det!

….

Nu ska vi ta fredag!

Önskar er en fin sådan. <3

(7).

Lillafrun

Kommentar

  1. Karin H

    Vad härligt! Bara en vecka kvar!:D<3
    Haha vad roligt med den yngre mannens kommentar!;)
    Tack för all mysig, underhållande och klok läsning:)
    Trevlig helg!

    Kram Karin H

    Svara
    1. Lillafrun

      Underbart!! 😀
      Hihi, ja eller hur 😉
      Tack snälla för så himla fina ord. Jag blir så glad! <3
      Tack detsamma till dig!

      KRAM

      Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *