Att ha en fallskärm genom livet.

IMG_1879-redSuck. 

En skön suck. En sån där med lättnad i och som gör att axlarna sänks ett slag. 

Idag är det nog lite utav en lyckodag, faktiskt. Livet kan vända fort. Igår kände jag hopplöshet, rädsla och grät mest hela dagen.  Det var skönt att gråta och jag tror på att känna istället för att tränga bort. Så kan det ju vara ibland. När livet känns lite för mycket, i vet. Och såklart också nu när jag är som en enda storm av känslor, känslomänniska som jag är. Bara grejen att vara i mål (läs mera här om du undrar vad jag svamlar om).  Vi är verkligen i en förändringsfas här i livet nu och ena sekunden tycker jag bara att det är väldigt spännande och är pirrig i magen. Nästa sekund känner jag mig helt matt. Matt över att inte ha facit, kontrollmänniska som jag är. Såklart att jag vet att man inte kan ha facit på livet, det är ju det som är tjusningen. Men liite, lite facit är skönt att ha. Vi väntar på svar från olika håll och kanter och önskar besked om saker, nu. Helst igår. Jag är så otålig att hälften vore nog. Men idag, vet vi lite mer. Och lättnadssucken är himmelsk.

Jag sitter här på övervåningen, hör resten av familjen surra där nere. Tittar jag ut genom fönstret ser jag träden vaja av vinden. Bäbisen sover i vagnen och jag passar på att vila en stund. Efter middagen ska vi basta och det ska bli så skönt att det inte är klokt.

Och titta här

IMG_1877-redJag hade två utav tre systrar som personal shoppers idag. När syrrorna ser att deras i-vanliga-fall-glada lillasyster ser lite bekymrad ut, då finns dom där. På en gång. Och jag kan inte med ord beskriva vilken skatt det är. Tre storasystrar, som en endaste stor fallskärm att lita till genom livet.

Pepp och prat i massor. Och idag kittade dom upp lillasyster för våren. Och jag blir alldeles varm i hjärtat bara jag tänker på den där stunden. Jag stod i provhytten och dom kom med pastelligt och skirt och skönt och vårigt och bra-att-ha.

Nu vaknade min bäbis. Han som ger mig det-löser-sig-känsla och att jag kan njuta utav nuet just nu, som på många plan är så himla, himla spännande… 

Lillafrun.

Kommentar

  1. Ekenäsliv

    Sötnos…. Jag känner med dig för jag är med så där himla otålig…
    Men som pappa alltid säger, det löser sig alltid till slut… Det gör det vännen.
    Kraaaaam Anna

    Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *