Ett rum för toner.

IMG_1142-red
Det här, har varit en riktigt bra tisdag.

Kära nån vad härligt det är med hela vardagar igen, tillsammans med Liten. Än om jag gjorde fler saker i höstas och innan jul, än nu efter jul. Så känns ändå, mammahjärtamässigt, tiden efter jul i och med slutpraktiken, som det allra jobbigaste. Allt annat göra har jag ju kunnat styra till lämpliga tider, och inte behövt känna att jag är ifrån honom, på det sättet jag känt och varit dessa fem låtsasjobbarveckor. Veckor som bara var tvungna att göras på bestämd tid, såklart.

 

IMG_1140-red

 

Förutom den där promenaden med vagnen i morse, där jag slet som ett djur för att ta oss fram. Att bara ta oss från baltanen och dra vagnen genom tunga, jädrigt irriterande djupa, snön och ut på gångvägen. Bara det, var en utmaning. Blött och slaskigt och höga plogkanter att ta sig igenom. Bra träning, visserligen! Men nä, nu får det fasiken vara slut med snö. Måtte den försvinna fort nu! Nysnö den här tiden brukar ju göra att den gamla, stenhårda snön smälter fortare. Eller är det bara ord jag är intutad sedan jag var liten, för min otålighets skull?

Men förutom snön då, så har det här varit en pangtisdag.

När Liten sov långvila på förmiddagen, passade jag på att spela fiol. Jag är inne i ett spelflow nu och tycker att det är så roligt. Innan liten kom var jag lite musikless, faktiskt. Sen blev jag mamma och hade fokus på annat, om man säger så. Men nu, verkar jag vara redo igen. Spelar för att jag vill och för att jag tycker att det är kul. Inte för att jag måste och ska prestera. Vilket känslan var lite, stundvis, när jag tog lektioner som mest och det övades för konserter och examinationer och hej och hå. Såklart kul och drivande, välbehövligt, utmanande och utvecklande.

Men jag njuter nu, massor. IMG_1139-red

Så har det tvättats och vikts tvätt och jag har börjat packa så smått. Ja, sen är mannen nyklippt och så söt att jag dör lite. Och avundas honom. Själv ser jag ut som en sämre golvmopp i håret. Kanske borde prova hårborsten lite oftare. Vet av, ändå hyffsad, erfarenhet att det brukar bli bättre med ett par drag.. äsch!

Övningskört har jag gjort också. Till ett par småbyar här i norrnorr, som jag behöver hitta till om ett tag. Så har jag och Liten dansat disco på vardagsrumsgolvet, gjort piruetter och klappat händerna. Svettiga blev vi så ett plurr i badkaret satt fint. Vi älskar att bada tillsammans. Minimannen får vilda och leka, och morsan får en lugn (nåja, allt är ju relativt.. ) stund. Sen blir man ren också. Och sådär skönt inifrån-och-ut-varm och trött.

IMG_1135-red

Mitt rum för toner.

Nu har vi ätit mannentrillade köttbullar och morotsstuvning och är så mätta att hälften vore nog. Med benen högt och pulsen låg, iklädd skönaste ullbrallan och med knuten på härsan, önskar jag er;

god kväll!

Och, tack mars för i år. Du är och förblir den hjärtevackraste månaden. Litens månad.

Lillafrun.

Kommentar

  1. Nilla :)

    Önskar jag kunde höra dig spela, jag ä l s k a r stråkar. Jag är ju fast besluten med att den dagen jag gifter mig så ska det spelas spelas fiol till då min fanstastiska kusin sjunger.

    Stolen på bilden är ju bara helt perfekt, naturligt sliten, stilen på den och så färgen. Kan liksom inte gå fel med gamla möbler i pastellfärg. tror vi åter en gång är eniga där du och jag? ha ha
    KRAM

    Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *