En drömdag att spara i hjärtat.

13032015-IMG_0027Det behöver inte vara krångligt. Inte kosta tusenlappar, glittra eller endast finnas långt där borta. 13032015-IMG_9998Oftast behövs det så lite, så lite. För att det i hjärtat och själen, ska kännas så mycket.

Visst är det fascinerande?

13032015-IMG_0028

Dagen igår.

Den stoppade jag direkt i min hjärteask, där jag sparar sånt jag aldrig vill glömma.

Vi hade en hel dag att bara vara tillsammans på. Bestämde oss för att baka något gott, packa korgen med kaffe och morotskaka till mannen och mig. Banan och Litens favvomorotsbröd till honom. Och hoppa in i bilen och ge oss i väg.

13032015-IMG_997413032015-IMG_9971

På husdrömmar- och fikautflykt.

Husdrömmar finns här i familjen, det hymlas det inte med. Vi drömmer och ritar och funderar och spånar och drömmer lite till. Drömma, det är bland det bästa som finns! Och nu hade jag sett, i en liten by här i Norrnorr, ett hus med stora vackra fönster jag bara var tvungen att visa mannen. Han var inte ett dugg svårflörtad, så vi åkte till precis den där lilla byn. Åkte långsamt på små vägarna och spanade hus som vilka tjuvar som helst. Nåja, vi avslöjade oss bra. Tjuvar har knappast tokrosa bubbeljacka och sitter och fånglor med näsan tryckt mot rutan. Det jag var mest nöjd över då, var att jag faktiskt, med mitt skamligt dåliga lokalsinne, hittade tillbaka till det där huset med dom stora vackra fönsterna. Mannen var mäkta imponerad.

Så åkte vi vidare.

13032015-IMG_999713032015-IMG_9999

Och hamnade till slut mot en gammal övergiven ladugårdsvägg, med en sjö åt motsatt håll och med solen rätt mot oss.

13032015-IMG_9980-4

Där kände vi oss som hemma för en stund.

Njöt av morotskakan, sörplade kaffe, 13032015-IMG_0001 13032015-IMG_0004traskade fram och tillbaka,

13032015-IMG_0051fram och tillbaka. Om och om igen.

13032015-IMG_9983

Och så satt vi mot väggen med gapande mun och sa å kära nån, vad härligt. som i fjälls! och konstaterade att bättre än sådär, kunde vi inte ha det.

Så återvände vi hem. Till den lya vi kallar för hemma i bara några månader till.

13032015-IMG_0084

Ett litet äventyr, så oskyldigt i sin enkelhet. Blev till något så fint. Som värmde hela hjärtat.

Jag är så oerhört tacksam, att jag får leva, precis nu.

Lillafrun.

Kommentar

  1. Ekenäsliv

    Uuuuunderbart!!
    Nä, varför krångla till det?
    Ha en härlig lördag! Här ska det målas, en av mina favvosysselsättningar, ha ha ha 😉 Folk tror jag är lite knäpp, men det kanske jag är med;-)
    Kraaaam Anna

    Svara
  2. Nilla :)

    Ååå vilket inlägg, blir alldeles pirrig i magen då jag läser om era drömmar. Älskar att drömma mig iväg och visualisera, finns liksom inga stopp i den världen 🙂
    Låter som att ni har varit på en snokrunda som vi så fint kallar det i våran familj, ha ha. Tror jag berättat förut för dig vad det är?. Det är för oss då vi hoppar in i bilen, åker iväg ut på småvägar, kollar på hus, pappa kollar alltid in åkrar, man måste ju ha koll på hur de andra bönderna ligger till, ha ha. Det brukar plockas sommarblomster mm. Vi tar en snokrunda eller två nu då vi är vuxna också och jag älskar det lika mycket då som nu 🙂
    KRAM

    Svara

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *