Att bryta isen

Om jag skulle försöka förklara hur minerna såg ut…

Efter att jag värmt upp på fiolen,spelat igenom mitt stycke med min bästaste pianist,ätit lunch och spelat lite till… ja då var det dags. Jag kände mig ungefär som om jag var på väg på en hockeymatch och skulle hejja på mitt favvo-lag. Jag var peppad. Laget idag, var jag själv.

Jag trippar in där i aulan,juryn sitter där och pianisten och jag gör oss redo. Juryn säger  Jaha,vad ska du spela för stycke för oss? varpå jag med seriös och övertalande ton svarar Köttbullar med lingon (En låt som, nog alla, som spelat/spelar fiol fick börja med att spela som liten nybörjare. Bara en massa lösa strängar. Kanske inte riiiiktigt högskolenivå på den…). Det var mitt sätt att göra situationen lite mindre nervös,för min egen skull. Att bryta isen. Skratta lite och sedan köra igång med min a-moll-konsert av Bach. Minerna på juryn skulle jag så klart önskat att jag hade hunnit fota, men tack och lov har jag dom i mitt fotoalbum, i huvudet!

Hihi.

Spelet gick jättebra, jag är så himla nöjd. Jag vann!

TJOHOO!

KRAM / lillafrun

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *