Som en skänk från ovan!

(Inlägget innehåller en reklamlänk)

Efter en vecka av besök av en mycket ivrig Baseluska,

-som liksom fångat oss här hemma, en efter en på något vis, så var det som en skänk från ovan att få vakna till den här dagen.

Jag skurade klart det sista strax innan midnatt, innan jag kröp ner bland dom sovande människorna. Och känslan att få kliva upp i morse, i ett rent, okladdigt, såpadoftande hem. Var gudomligt. Men ändå inte det allra bästa. Högvinsten ihop med fräscha känslan, var förstås att inte ett streck feber härjar här hemma längre. Att småttingar är på bättring.. vi päron med, tror vi… man hinner liksom inte känna efter när det är så många älsklingar att pyssla om sådär extra, extra.

Barnens favo, järnmackor. Och jordgubbssmoothie. Till frulle.

Vi mixade jordgubbar plockade ur frysen från i somras, en liten skvätt mjölk, äppeljuice och banan. Mums!

Premiär med våra nya mixer. Vi är en smoothiegalen familj som nu levt utan mixer i vad som känns som en smärre evighet, så i morse var det fest. När den nya, så tyyysta mackapären kommit.

HÄR kan ni kika på vilken vår nye, inte alls så väsnige smoothievän är.

Mjuk musik. Tända ljus. Massor av kaffe till trötta mamman. Lugn morgon. Önskad frukost. Och fredag.

”Asså, mamma! Det här är ju liivets frukost!”, sa Storebror. ”Vaa mysit vi ha, mamma”!, sa Lillan. 

(Älskade barn. Mamma håller så med er. Vilken lyx att få dela livet med er).

Och ser ni… söta blombuketten som gör mig glad varje gång jag tittar på den.

Jag fick inte bara den där söta lappen av mannen igår på Alla hjärtansdagen. Jag fick också en långprommis i mitt eget sällskap, med armarna svängandes.. såå lyxigt efter sjukstugebestyr som inneburit dagar med mycket tröstande och bärande på mammahöft. Och utöver det där hjärtefina, kom han alltså hem med en blomsterbukett bakom ryggen. Han är finast på jorden.

Jag är så lycklig som får dela sjukstugor, grusiga ögon, halvljumma kaffekoppar, febervarma barnakroppar tätt intill om natten och prick hela älskade livet, tillsammans med honom. Min klippa genom allt.

Den här helgen har redan börjat på ett sätt som vi inte alls tänkt oss. Ingen katastrof allt. Bara väldigt snöpligt. Så kan det vara ju, berättar mer senare. Nu ska jag fortsätta njuta fredagskänsla!

 

Önskar er en själagod helg! Ta hand om er. <3

 

Lillafrun

Alla Hjärtans Dag!

Det är en egentligen aaalldeles vanlig torsdag i snart-mitten av februari.

På torsdagmorgonskräpiga hallmattan hittar någon en lapp, på väg mot jobbet.

I hemmet syns kärleksviskande spår… som barnen ger sig i kast med, direkt efter frullen!

Och någon, liten och snorig, verkar ha knäckt en hel massa koder under sin nattasömn… nu får storasyskonen passa sina pusselbitar på golvet.. dom har den där lillprinsen suktat efter ett tag nu, men brukar snarare komma till sidan eller halka längre ifrån sitt mål.. än att ta sig framåt. Men ohlala, guppandes fram i krypställning eller ålandes i någon slags hejdlös iver. Så, tänker Minsting köra sitt race nu. Gullvän, heja dig!
Skattjakten pågick. Fisk. Det var ledtråden. Att leta på fisknivå. Och det blev kallt. Och varmare. Och kallare. Och plötsligt..

Skatten funnen! Och ni kan ana småttingarnas lycka!

Som ni ser; småkinderna fulla av choklad och geléhjärtan.

Kramar strösslade till päron. Bästa kramarna som finns.

Och när HemmaMammaFrun öppnade sin hjärna… min älskade kalender.. så låg där kärlek på lapp, från min stora älskling. Han är bäst. Skriver som den läkare han hade kunnat bli om han bara velat. Men jag älskar hans små kråkor till bokstäver. Dom har sett ut så från att vi gick i sjunde klass, liksom. Att få några ord på en lapp, det värmer. Men det han ger oss här hemma, varje dag. Året om. I kärlek. Det, är livets största lyx för mig. Älskar att dela livet tillsammans med honom.

”Å puh, så jobbigt det här var, mamma!” 

Nu ska vi ta hand om det där skräpiga- och torsdagskladdiga hemmet, såpaflaskan, små hjälpredorna och jag. Till kvällen tänker jag bjuda mina hjärtan på hemkokt ärtsoppa och ett lass tunnpannkakor med nykokt jordgubbssylt och vispad grädde. Sådetså.

I vanlig ordning. Kärlek. Behöver inte kosta något. Inte ett dugg. En liten lapp med kärleksmenande ord. En extra lång kram till någon du tycker om. Det lilla. Som blir det största.

KRAM från mig till er alla!

 

Lillafrun

Livet mitt i livet!

 

Solen smygvärmer, det droppar i rasande fart från taken, vinden tar i, regnet faller, himlen är grå, himlen är blå.

Alltsammans liknar april och vi har februaridagar på vår gamla gård i norr.

En halvdag i stan, så flärdfullt. Barnens ögon lyser bland restaurang-pannkakor och köpessylt, galet ivrig tid i favorit-lekhaket, följt av slumrande i bilen hemåt drömgården.. där alla tre barnen sitter och trycker på sina nya par strumpor. Alla nöjda. Och päronen lättnadssuckande trötta.. vi orkar hur mycket som helst här hemma på gården, jag och M. Men sänd oss till en stad en halv dag och vi ser ut som två vimsiga ugglor. Löjligt lyckliga lantisar är vi.

Vi väcker blommor ur vinterdvala. Blommor delas, klipps ner och pysslas om. Ny jord strösslas. Allt följt av blomsterdusch.

Tjugo ompysslande ”gröna fingrar”. Tillhörande en mor. Och en dotter. I sällskap av en busig kattunge.

 

Jag promenerar med storasyster under mörk stjärnklar vinterhimmel eller mitt i ljusa dagen med solen tacksamt mot kinden. En liten bäbis ärver sin Storebrors basiluska.. är skör men tapper med sin snuva. Hänger mestadels på hemtama mammahöften. Storebroren träffar förskolekompisar några timmar två dagar i rad. Vi eftermiddagsmyser på storsängen, hela barnaskaran och den ganska så glanslöse modern. Den skäggige förärvsarbetar idogt. Till kvällen peppar vi varandra, och svettas genom olika utmanande träningspass. Kring köksbordet äter vi och pysslar hjärtekort tillsammans.

Kattpojkarna närmar sig med mer och mer kärlek och syskonrelationen syns. Vi blir så lyckliga över det. Tänk om allt katt-tjafs bara kan lösa sig till det bästa.

Ikväll känner vi oss alla så trötta. Snuvan är här och där i familjen. Gott att krypa ner i renbäddade sängarna och göra natt tidigt. Jag tar nattningen medan M gör ännu ett kvällsryck på övervåningen. Vid kvällssagan har jag stora pojken nära, en liten prins vid bröstet och en Juniflicka som gosar med sin mammas långa, ganska så slitna hår.

 

Alltsammans; Livet. -Mitt i livet. Varje dag är en gåva.

 

 

Lillafrun